På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSV S 1995:34


Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om debitering av slutlig skatt enligt 1996 års taxering.¹

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m.

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas på slutlig skatt på
grund av 1996 års taxering.

¹Beträffande 1995 års taxering, se RSV S 1995:2


Fysiska personer och svenska dödsbon

1.1 Kommunal inkomstskatt

Allmän kommunalskatt (kommunalskatt, landstingsskatt och församlingsskatt) tas ut som kommunal inkomstskatt (1 och 2 §§ kommunalskattelagen [1928:370], KL).

Kommunal inkomstskatt räknas ut i en post med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten (27 § 1 mom. uppbördslagen [1953:272], UBL).

Den som den 1 november 1994 inte tillhörde Svenska kyrkan skall påföras församlingsskatt till kyrklig kommun efter 25 % av skattesatsen till församlingsskatt. Detsamma skall gälla den som tillhörde Svenska kyrkan men inte varit folkbokförd i Sverige under någon del av 1995 (lagen [1951:691] om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör Svenska kyrkan). Nedsättning av församlingsskatten omfattar även svenskt dödsbo.

Den som är medlem i en icke-territoriell församling

  • Karlskrona amiralitetsförsamling,
  • Göteborgs tyska församling,
  • Tyska S:ta Gertruds församling,
  • Finska församlingen, och
  • Hovförsamlingen,
ä r enligt 21 kap. 1 § kyrkolagen (1992:300) inte skyldig att betala församlingsskatt till den territoriella församling där han är folkbokförd.

Den skattskyldiges samtliga inkomster beskattas i hemortskommunen (56 § KL). Innefattar denna flera församlingar sker beskattning i den församling där den skattskyldige enligt reglerna om hemortskommun anses ha sin hemort (60 § första stycket KL).

Den som den 1 november året näst före taxeringsåret är medlem i en icke-territoriell församling anses ha denna församling som hemort i stället för den territoriella församling där han skall vara folkbokförd, om den församlingen ligger inom den icke-territoriella församlingens upptagningsområde (60 § andra stycket KL).

I stället för kommunal inkomstskatt enligt ovan angivna grunder skall i vissa fall skatt för gemensamt kommunalt ändamål tas ut (56 § KL och 72 § 1 mom. KL). Sådan skatt tas ut efter en skattesats av 25 % enligt lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål.

Skattebeloppet påförs i helt krontal, varvid öretal bortfaller (22 § UBL).

Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.


1.2 Statlig inkomstskatt

Bestämmelserna om beräkning av statlig inkomstskatt finns i 9 a och 10 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL), 22 § UBL, lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar och förordningen (1994:1904) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1996 års taxering.

Särskilda bestämmelser gäller i vissa fall för beräkning av statlig inkomstskatt för delägare i fåmansföretag (3 § 12 mom. sjunde stycket SIL). Ytterligare information finns i RSV:s rekommendationer RSV S 1995:16.

1.2.1 Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster

Skatt på förvärvsinkomst för fysiska personer och svenska dödsbon avseende det beskattningsår, då dödsfallet inträffade utgör 100 kr samt 25 % av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen vid 1996 års taxering. Skiktgränsen vid 1996 års taxering har fastställts till 203 900 kr. Äldre föreskrifter gäller i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret har börjat före 3 november 1994. I dessa fall gäller skiktgränsen 207 300 kr och skatten utgör 100 kr samt 20 % av den del av den beskattningsbara förvärvinkomsten som överstiger denna sistnämnda skiktgräns.

För dödsbon är t.o.m. det tredje beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade (avlidna 1992-1994) den statliga inkomstskatten 100 kr om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar grundavdrag enligt 48 § 2 mom. KL. Om inkomsten är högre än skiktgränsen 203 900 kr är skatten 100 kr samt 25 % på den del av inkomsten som överstiger skiktgränsen. Äldre föreskrifter (jämför föregående stycke) gäller i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret har börjat före 3 november 1994.

Fr.o.m. fjärde beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade (avlidna 1991 eller tidigare) är den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster 25 % av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 § 2 mom. KL tas dessutom 100 kr ut. I fråga om dödsbo med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret har börjat före 3 november 1994 är skattesatsen 20 % i stället för 25 %.

1.2.2 Statlig inkomstskatt på kapitalinkomster

Statlig inkomstskatt på kapitalinkomster utgör 30 % av inkomsten av kapital. Någon skatt tas inte ut om inkomsten är mindre än 100 kr.

1.2.3 Gemensamt för 1.2.1 och 1.2.2

Skattebeloppet påförs i helt krontal, varvid öretal bortfaller. Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.


1.3 Statlig förmögenhetsskatt

Bestämmelserna om beräkning av statlig förmögenhetsskatt finns i 9-12 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt (SFL), i lagen (1994:1897) om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen om statlig förmögenhetsskatt och i 22 § UBL.

Statlig förmögenhetsskatt är 1,5 % av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kr.

Förmögenhetsskatt beräknas i förekommande fall på den sammanlagda beskattningsbara förmögenheten för makar. Finns hemmavarande barn under 18 år skall den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för föräldrar och barn. Fosterbarn anses därvid inte som hemmavarande barn, vilket innebär att fosterbarn inte skall sambeskattas med sina fosterföräldrar.

Den skatt som beräknats på den sammanlagda förmögenheten fördelas i proportion till varderas skattepliktiga förmögenhet.

Skattebeloppet påförs i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning.


1.4 Statlig fastighetsskatt

Bestämmelserna om statlig fastighetsskatt finns i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt och i 22 § UBL.

Fastighetsskatt skall betalas för fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknats som småhusenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns småhus eller tomtmark för småhus. Fastighet som året före taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, undantas från skatteplikt.

Utöver ovan angivna fastigheter är sådan privatbostad, som avses i 5 § KL och som är belägen i utlandet, skattepliktig till fastighetsskatt.

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 § FTL skall anses som ägare. I fråga om handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar är dock delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga.

Underlag och skattesatser framgår av nedanstående tabell.

Slag av fastighetUnderlagSkattesats
SMÅHUSENHET MED  
BYGGNAD MED VÄRDEÅR:  
1989 eller tidigaretaxeringsvärdet1,50 %
1990"0,75 %
1991-1994 (end. nybyggn.)"0,00 %
1991-1993 (renov. e.d.)"1,50 %
TOMT FÖR SMÅHUS PÅ  
SMÅHUSENHET  
 taxeringsvärdet1,50 %
SMÅHUS PÅ LANTBRUKSENHET  
MED BYGGNAD MED VÄRDEÅR:  
(en eller två lägenheter)  
1989 eller tidigarebostadsbyggnads- 
 värdet + tomtmarks- 
 värdet1,50 %
1990"0,75 %
1991-1994 (end. nybyggn.)"0,00 %
1991-1993 (renov. e.d.)"1,50 %
(tre till tio lägenheter)  
1980 eller tidigarebostadsbyggnads- 
 värdet + tomtmarks- 
 värdet1,50 %
1981-1984"0,75 %
1985-1990"0,00 %
1991-1994 (end. nybyggn.)"0,00 %
1991-1993 (renov. e.d.)"1,50 %
TOMT FÖR SMÅHUS PÅ  
LANTBRUKSENHET  
 tomtmarksvärdet1,50 %
PRIVATBOSTAD I UTLANDET1)75 % av marknads- 
 värdet på byggna- 
 den/bostadsrätten1,50 %
HYRESHUSENHET  
DEN DEL AV BYGGNAD OCH  
TOMT SOM AVSER  
BOSTÄDER OCH MED VÄRDEÅR:  
1980 eller tidigaremotsvarande del av 
 taxeringsvärdet1,50 %
1981-1984"0,75 %
1985-1990"0,00 %
1991-1994 (end. nybyggn. e.d.)"0,00 %
1991-1993 (renov. ej jämställd  
med nybyggn.)"1,50 %
HYRESHUSENHETmotsvarande del av0,00 %
DEN DEL AV BYGGNAD OCHtaxeringsvärdet 
TOMT SOM AVSER LOKALER  
TOMT FÖR HYRESHUS PÅtaxeringsvärdet1,50 %
HYRESHUSENHET  

1) Endast för den tid då ägaren varit bosatt i Sverige och endast då den inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal.

Skattskyldig som 1993 eller senare haft kostnader för om- eller tillbyggnad med mer än 100 000 kr på den del av en hyreshusenhet som avser bostäder kan efter ansökan få underlaget för fastighetsskatten nedsatt. Detta gäller om taxeringsvärdet för denna del höjts med minst 20 % på grund av om- eller tillbyggnaden.

I stället för vad som följer av punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall, om ett reduceringsbelopp enligt 3 a § har bestämts för hyreshusenhet, skatten beräknas på sätt som följer av 3 och 3 a §§ om en sådan beräkning leder till lägre fastighetsskatt. Om fastighetsskatt skall beräknas enligt punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen om statlig fastighetsskatt skall ett reduceringsbelopp inte beaktas.

Om fastighetsskatten skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jämkas med hänsyn härtill.

Fastighetsskatten beräknas på grundval av det taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Gäller olika värden för skilda delar av beskattningsåret beräknas skatten särskilt för varje sådan del med motsvarande tillämpning av stycket närmast ovan. Vid 1996 års taxering gäller bestämmelserna i detta stycke endast om den skattskyldige yrkar det.

I övrigt se övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1910) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Om två räkenskapsår beskattas vid samma års taxering påförs fastighetsskatt för båda åren.

Fastighetsskatten påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.

Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.


1.5 Egenavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF)

Bestämmelserna om egenavgifter finns i 3 och 5 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter, SAL, 1 kap. 1 §, 22 § och 27 § 1 mom. UBL, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, förordningen (1990:983) om nedsättning av socialavgifter och förordningen (1994:549) om nedsättning av socialavgifter.

Bestämmelserna om allmän löneavgift finns i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, i 1 kap. 1 § och 5 kap. SAL samt i 1 § UBL. Vilka inkomster som skall utgöra underlag för allmän löneavgift framgår av punkt 1.5.2. Se även punkt 1.6.

Följande avgiftssatser gäller:

 199319941995
1 sjukförsäkringsavgift9,12 %1)9,12 %1)9,12 %1)
2 folkpensionsavgift5,83 %6,03 %6,03 %
3 tilläggspensionsavgift13,00 %13,00 %13,00 %
4 delpensionsavgift0,20 %0,20 %0,20 %
5 arbetsskadeavgift1,40 %1,40 %1,40 %
Summa egenavgifter29,55 %29,75 %29,75 %
6 allmän löneavgift--1,50 %
Summa avgifter29,55 %29,75 %31,25 %
1) Om inte annat framgår av punkt 1.5.1.

Bestämmelserna om SLF finns i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, i 1 kap. 1 § och 5 kap. SAL samt 1 § UBL.

 199319941995
Skattesatsen är17,69 %17,89 %21,39 %
Varje avgift påförs i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Avgifter enligt 1-6 skall betalas av den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 § eller 2 a § eller 11 kap. 3 § AFL. SLF beräknas inte på sådana inkomster som den skattskyldige skall betala egenavgifter och allmän löneavgift för. Vilka inkomster som skall utgöra underlag för SLF framgår av punkt 1.7.

Försäkrad som är född 1930 eller senare skall betala egenavgifter och allmän löneavgift om han inte för någon del av 1995 eller hela 1995 uppburit hel förtidspension enligt AFL eller hela 1995 uppburit hel ålderspension (gäller även förtida uttag av hel ålderspension) enligt AFL.

Tilläggspensionsavgift betalas även om hel förtidspension uppburits för någon del av 1995 eller hela 1995. Den som avlidit under 1995 påförs inte avgiften.

För påföring av egenavgifterna och allmän löneavgift med undantag för tilläggspensionsavgiften krävs, i fråga om person född 1979 eller tidigare, att han var inskriven hos allmän försäkringskassa vid utgången av 1995.

Vilka inkomster, som skall utgöra underlag för egenavgifterna, framgår av punkterna 1.5.1 - 1.5.5.

Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11 kap. 4 § AFL och i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning för arbete för någon annans räkning, om ersättningen från denne under året inte uppgått till 1 000 kr. Detta gäller dock inte om ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.

Rekommendationer: Underlagen bör avrundas till närmast lägre 100-tal kronor.

Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 § AFL avses:

  • a) inkomst av näringsverksamhet i Sverige i vilken den försäkrade arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet), Anmärkning: Även om en inkomst som avses i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver är att hänföra till aktiv näringsverksamhet skall den enligt 7 § nämnda lag behandlas som inkomst av passiv näringsverksamhet om den skattskyldige inte yrkar annat.
  • b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet,
  • c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner,
  • d) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt AFL samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts, samt
  • e) ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt KL och som, utan att anställningsförhållande förelegat, utbetalts av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person;
allt i den mån inkomsten inte är enligt 11 kap. 2 § AFL att hänföra till inkomst av anställning.

Har inkomst enligt a) eller b) inte uppgått till 1 000 kr för år, tas den inte med i beräkningen. Inte heller tas sådan ersättning enligt c) med i beräkningen om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året inte uppgått till 1 000 kr.

Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h) och i) KL till delägare i fåmansföretag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för SLF (jämför punkt 1.7) räknas inte som inkomst av annat förvärvsarbete.

Ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för arbete som utförts för någon annans räkning utan att anställning förelegat anses som inkomst av anställning om ersättningen under året uppgått till minst 1 000 kr.

En arbetstagare, som erhåller ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person och som saknar fast driftställe i Sverige, kan träffa överenskommelse med arbetsgivaren om att inkomsten av arbete som utförts i Sverige skall anses härröra från annat förvärvsarbete. I dessa fall blir därför arbetstagaren skyldig erlägga egenavgifter, se 3 kap. 2 a § och 11 kap. 3 § första stycket c) AFL jämförda med 3 kap. 4 § SAL.

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut

  • till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut,
  • till mottagare som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning, för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att understiga 10 000 kr och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
  • till delägare i handelsbolag av bolaget,
  • till medlem i europeisk intressegruppering av grupperingen.
Om mottagaren (enligt punkt 1. ovan) har både en F-skattesedel och en A-skattesedel räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas.
1.5.1 Sjukförsäkringsavgift

Bestämmelserna om sjukförsäkringsavgift finns förutom i SAL även i 7 och 9 §§ uppbördsförordningen (UBF) samt i Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 1994:27.

Avgiftsunderlaget är inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 eller 2 a §§ AFL jämfört med 11 kap. 3 § AFL, se punkt 1.5, med undantag för inkomst enligt 11 kap. 3 § c) och sjukpenning m.m. enligt d) AFL.

I underlaget skall ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person i vissa fall räknas in. Detta gäller om ersättningen avser arbete som utförts i Sverige, arbetsgivaren saknar fast driftställe i Sverige samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete. Vidare skall inkomst av aktivt bedriven näringsverksamhet i utlandet räknas in under förutsättning att den inte skall anses som inkomst av anställning.

Avgiften varierar med hänsyn till bl.a. den karenstid som gäller för den försäkrade enligt följande.

  • Utan särskild karenstid 9,12 %
  • 3 dagars karenstid 8,0 %
  • 30 dagars karenstid 7,0 %
För den del av förvärvsinkomsten inklusive anställningsinkomst som överstiger 267 750 kr (7,5 gånger basbeloppet för 1995 35 700 kr) är avgiften alltid 9,12 %.

Rekommendationer:

Om uppgifterna från Försäkringskassan utvisar olika karenstider eller inte omfattar hela året 1995 (365 dagar) bör uträkningen göras enligt följande.

Exempel:

Inkomst av anställning antas vara 57 820 kr och inkomst av annat förvärvsarbete 214 450 kr.

Uppgifter från Försäkringskassan:

  • Procentsats 8,0 % Dagantal 90
  • Procentsats 7,0 % Dagantal 215
Summa dagantal 305

Omräkning av dagantal till helt år

90 x 365

305 = 107,7 dagar

215 x 365 + 305 = 257,3 dagar

Summa 365,0 dagar

Beräkning av underlag

Underlag 1: 267 750 57 820 = 209 930 (avrundas nedåt till närmaste hela 100-tal kronor).

Underlag 2: 214 450 209 930 = 4 520 (avrundas nedåt till närmaste hela 100-tal kronor).

Uträkning av avgiften

209 900 x 8,0 x 107,7

100 x 365 = 4 954,79 kr

+ 209 900 x 7,0 x 257,3

100 x 365 = 10 357,55 kr

+ 4 500 x 9,12 x 365

100 x 365 = 410,40 kr

Summa 15 722,74 kr  

Sjukförsäkringsavgift påförs med 15 722 kr.

I vissa fall nedsätts avgiften, se punkt 1.5.6.

1.5.2 Folkpensionsavgift

Avgiftsunderlaget är inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 § AFL, se punkt 1.5, med undantag för sjukpenning m.m. enligt 11 kap. 3 § d) AFL.

Avgiften är 6,03 % för 1995 och 1994 samt 5,83 % för 1993.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1993, skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av 1993 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före utgången av 1993 och hela beskattningsåret.

I vissa fall nedsätts avgiften, se punkt 1.5.6.

1.5.3 Tilläggspensionsavgift

Bestämmelserna om tilläggspensionsavgift finns förutom i SAL även i 11 kap. och 19 kap. 4 § AFL (Riksförsäkringsverkets åliggande att vart femte år föreslå avgiftsuttag för försäkring om tilläggspension har slopats).

Avgiftsunderlaget är detsamma som för folkpensionsavgiften (se punkt 1.5.2).

Avgiften är 13,00 %.

I vissa fall nedsätts avgiften, se punkt 1.5.6.

1.5.4 Delpensionsavgift

Avgiftsunderlaget är detsamma som för folkpensionsavgiften (se punkt 1.5.2).

Avgiften är 0,20 %.

I vissa fall nedsätts avgiften, se punkt 1.5.6.

1.5.5 Arbetsskadeavgift

Bestämmelserna om arbetsskadeavgift finns förutom i SAL även i 7 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Avgiftsunderlaget är detsamma som för sjukförsäkringsavgiften (se punkt 1.5.1).

Avgiften är 1,40 %.

I vissa fall nedsätts avgiften, se punkt 1.5.6.

1.5.6 Nedsättning av egenavgifter

Nedan framgår dels vilka kommuner och församlingar som de olika områdena omfattar och dels de olika procentenheter som nedsättning får ske med.


Vilka verksamheter som är nedsättningsberättigade framgår av "TABELL över nedsättning av egenavgifter" . Område 1
Norrbottens län
  • Arjeplogs kommun
  • Arvidsjaurs "
  • Gällivare"
  • Haparanda"
  • Jokkmokks"
  • Kalix "
  • Kiruna "
  • Pajala "
  • Överkalix"
  • Övertorneå "
Västerbottens län
  • Dorotea kommun
  • Malå "
  • Sorsele "
  • Storumans"
  • Vilhelmina "
  • Åsele "
  • samt
  • Björksele församling i
  • Lycksele kommun
Jämtlands län
  • Bergs kommun
  • Härjedalens "
  • Ragunda "
  • Strömsunds "
  • samt
  • Håsjö och Hällesjö församlingar i
  • Bräcke kommun
  • Alsens,
  • Föllinge,
  • Hotagens,
  • Laxsjö och
  • Offerdals församlingar
  • i Krokoms kommun
  • samt Kalls församling
  • i Åre kommun
Västernorrlands län
  • Edsele, Junsele, Ramsele och
  • Ådals-Lidens församlingar
  • i Sollefteå kommun
  • samt
  • f.d. Solbergs kyrkobok-
  • föringsdistrikt i
  • Örnsköldsviks kommun
En försäkrad får nedsättning av egenavgifterna för hela sin verksamhet om den huvudsakligen hänför sig till sådan verksamhet som anges i "TABELL över nedsättning av egenavgifter" .

Om verksamheten bara i mindre omfattning hänför sig till sådan verksamhet får nedsättning beviljas bara om den försäkrade påverkas på grund av lagens bestämmelser i mer betydande grad av konkurrens och den del av verksamheten som berättigar till nedsättning kan avgränsas från den övriga. I detta fall får nedsättning beviljas bara för den del av egenavgifterna som hänför sig till den nedsättningsberättigade verksamheten och endast efter särskild prövning av skattemyndigheten.

Den procentsats efter vilken egenavgifterna sammanlagt skall tas ut sätts ned med 10 procentenheter.


Område 2

Västerbottens län

  • Bjurholmskommun
  • Norsjö "
  • Vindelns "
  • och Lycksele kommun med
  • undantag av Björksele
  • församling
  • samt
  • Fällfors,
  • Jörns och
  • Kalvträsks församlingar i
  • Skellefteå kommun
Jämtlands län
  • Näs och Häggenås församlingar
  • i Östersunds kommun och
  • Näskotts församling i
  • Krokoms kommun
  • Bräcke kommun
  • med undantag av
  • Håsjö och Hällesjö församlingar
  • Åre kommun
  • med undantag av
  • Kalls församling
Västernorrlands län
  • Sollefteå kommun
  • med undantag av
  • Edsele, Junsele, Ramsele
  • och Ådals-Lidens församlingar
  • Ånge kommun
  • samt
  • Holms och Lidens församlingar i
  • Sundsvalls kommun
  • samt
  • Anundsjö församling
  • med undantag av
  • f.d. Solbergs kyrkobokförings-
  • distrikt
  • Björna,
  • Skorpeds och
  • Trehörningsjö församlingar i
  • Örnsköldsviks kommun
Gävleborgs län
  • Ljusdals kommun
Kopparbergs län
  • Transtrands och
  • Lima församlingar
  • i Malungs kommun
  • samt
  • Särna och
  • Idre församlingar
  • i Älvdalens kommun
Värmlands län
  • Norra Finnskoga,
  • Södra Finnskoga och
  • Dalby församlingar
  • i Torsby kommun
En försäkrad får nedsättning av egenavgifterna för hela sin verksamhet om den huvudsakligen hänför sig till sådan verksamhet som anges i "TABELL över nedsättning av egenavgifter" .

Om verksamheten bara i mindre omfattning hänför sig till sådan verksamhet får nedsättning beviljas bara om den försäkrade påverkas på grund av lagens bestämmelser i mer betydande grad av konkurrens och den del av verksamheten som berättigar till nedsättning kan avgränsas från den övriga. I detta fall får nedsättning beviljas bara för den del av egenavgifterna som hänför sig till den nedsättningsberättigade verksamheten och endast efter särskild prövning av skattemyndigheten.

Den procentsats efter vilken egenavgifterna sammanlagt skall tas ut sätts ned med 10 procentenheter.


Område 3

Norrbottens län

  • Bodens kommun
  • Luleå "
  • Piteå "
  • Älvsbyns "
En försäkrad får nedsättning av egenavgifterna för hela sin verksamhet om den huvudsakligen hänför sig till sådan verksamhet som anges i "TABELL över nedsättning av egenavgifter" .

Om verksamheten bara i mindre omfattning hänför sig till sådan verksamhet får nedsättning beviljas bara om den försäkrade påverkas på grund av lagens bestämmelser i mer betydande grad av konkurrens och den del av verksamheten som berättigar till nedsättning kan avgränsas från den övriga. I detta fall får nedsättning bara beviljas för den del av egenavgifterna som hänför sig till den nedsättningsberättigade verksamheten och endast efter särskild prövning av skattemyndigheten.

Den procentsats efter vilken egenavgifterna sammanlagt skall tas ut sätts ned med 5 procentenheter.

Gemensamt för områdena 1-3

Nedsättning av egenavgifterna skall i första hand avse folkpensionsavgiften och därefter i angiven ordning sjukförsäkringsavgiften, delpensionsavgiften, arbetsskadeavgiften och tilläggspensionsavgiften.

I övergångsbestämmelserna till lagen (1994:548) om ändring i lagen om ändring i lagen om nedsättning av socialavgifter som trädde i kraft den 1 juli 1994 anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet (se RSV S 1995:2).

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av juni 1994, skall - om den avgiftsskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av juni 1994 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.


1.6 Allmän löneavgift

Bestämmelserna om allmän löneavgift finns i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, i 1 kap. 1 § SAL och 5 kap. SAL samt i 1 § UBL. Avgiften är ny fr.o.m. 1996 års taxering. Den som enligt 1 kap. 2 § SAL skall betala egenavgifter skall för varje år betala allmän löneavgift.

Avgiftsunderlaget är detsamma som för folkpensionsavgiften (se punkt 1.5.2).

Omfattar beskattningsår tid såväl före som efter utgången av år 1994, skall - om den skattskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

Avgiften är 1,5 %.


1.7 Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF)

Bestämmelserna om SLF finns i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, i 1 kap. 1 § och 5 kap. SAL samt i 1 § UBL.

Enskild person eller dödsbo betalar SLF på inkomst av passiv näringsverksamhet i Sverige. För den som är född 1929 eller tidigare eller som är född 1930 eller senare men under hela året uppburit hel ålderspension eller avlidit under 1995 utgör underlaget förutom inkomst av passiv näringsverksamhet också inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 § AFL, se punkt 1.5, med undantag för d). Vad som sagts under punkt 1.5 om F- respektive A-skattesedel gäller således även SLF. Vidare skall den (oavsett ålder) som uppburit viss ersättning som betalas ut enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt avtalsgruppsjukförsäkring som utgör intäkt i näringsverksamhet betala SLF på ersättningen.

Vid bestämmandet av underlaget bortses från sådana inkomster för vilka egenavgifter skall betalas.

Även om en inkomst som avses i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver är att hänföra till aktiv näringsverksamhet skall den enligt 7 § nämnda lag behandlas som inkomst av passiv näringsverksamhet om den skattskyldige inte yrkar annat.

SLF betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kr.

Rekommendationer:

Underlagen bör avrundas nedåt till närmaste lägre 100-tal kronor.

SLF är 21,39 % för inkomståret 1995, 17,89 % för 1994 och 17,69 % för 1993.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 1994, skall - om den skattskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1993 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av år 1993 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före utgången av 1993 och hela beskattningsåret.


1.8 Avkastningsskatt på pensionsmedel

Bestämmelserna om avkastningsskatt finns i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Vilka som är skattskyldiga till avkastningsskatt och skattesats framgår av nedanstående tabell.

Skattskyldig Skattesats

1. Svenska livförsäkringsföretag 15 % 1)

2. Utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige genom etablering 15 % 1)

3. Understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet 15 % 1)

4. Pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 15 %

5. Arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 15 %

1) Om skatteunderlaget är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring uppgår skatten till 30 % av 9/10 av skatteunderlaget.

Om beskattningsåret är kortare eller längre än 12 månader skall skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Jämkning skall också göras om arbetsgivare (5. ovan) helt upplöser pensionsskulden under beskattningsåret.

För beskattningsår som påbörjats före 1 januari 1995 tillämpas äldre bestämmelser, dvs. skattesatsen är 9 % av hela skatteunderlaget för samtliga skattskyldiga. Om skatteunderlaget är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring är dock skattesatsen 20 % för skattskyldiga enligt 1., 2. och 3. ovan.

För beskattningsår som påbörjats före 1 januari 1994 gäller skattesatsen 10 % beträffande skattskyldiga enligt 1.-4. ovan. För skattskyldiga enligt 5. ovan utgör skattesatsen 1,1 % av skatteunderlaget.

I fråga om handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering är dock delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga för avkastningsskatt.

Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt 100-tal kronor. För beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1994 avrundas skatteunderlaget nedåt till 1 000-tal kronor.

Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.


1.9 Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP)

Bestämmelserna om SLP finns i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

1.9.1 SLP för anställda

Den som utfäst en tjänstepension skall för 1995 betala SLP med 21,39 % på kostnaden för pensionsutfästelsen. Om beskattningsåret påbörjats 1994 är skattesatsen 17,89 %. Om beskattningsåret påbörjats 1993 är skattesatsen 17,69 %.

I fråga om handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering är dock delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga.

Beskattningsunderlaget utgörs av summan av följande poster:

a) avgift för tjänstepensionsförsäkring,
b) avsättning till pensionsstiftelse,
c) ökning av konto Avsatt till pensioner, d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av tjänstepensionsförsäkring,
e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse,

minskat med summan av följande poster:

f) gottgörelse från pensionsstiftelse,
g) minskning av konto Avsatt till pensioner,
h) 85 % av bokförd skuld på konto Avsatt till pensioner vid beskattningsårets ingång multiplicerad med den genomsnittliga statslåneräntan (9,52 % för beskattningsår som påbörjats under 1995) under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret,
i) ersättning som erhållits för övertagen pensionsutfästelse,
j) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid beräkning av beskattningsunderlaget.

I posten a) skall inte räknas med avgift för gruppsjukförsäkring som avses i 1 § första stycket 5 (lagen 1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Posten h) skall jämkas om beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader. Detsamma gäller om pensionsskulden som avses i h) helt upplöses under beskattningsåret. Äldre bestämmelser tillämpas för beskattningsår som påbörjats före 1 januari 1995.

Även avgifter för tjänstepensionsförsäkringar tagna i utlandet kan vara skattepliktiga. (Jmf 31 § anvisningspunkt 1 sjuttonde stycket KL.)

1.9.2 SLP för egen pensionsförsäkringspremie m.m.

Enskild person eller dödsbo som medges avdrag i näringsverksamhet enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § KL för avgift för pensionsförsäkring eller för inbetalning på pensionssparkonto skall för beskattningsåret 1995 betala SLP med 21,39 % på avgiften. Äldre bestämmelser tillämpas för beskattningsår som påbörjats före 1 januari 1995, vilket bl.a. innebär att om beskattningsåret påbörjats före 1995 betalas SLP med 17,89 % och om beskattningsåret omfattar tid före 1994 med 17,69 % på avgift för pensionsförsäkring.


1.10 Skattetillägg

Bestämmelserna om skattetillägg finns i 5 kap. 1-4 och 6-13 §§ taxeringslagen (1990:324), TL.

Skattetillägg påförs skattskyldig med 20 % av den mervärdesskatt och med 40 % av sådan kommunal och statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt (i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel), särskild löneskatt på pensionskostnader och den expansionsmedelsskatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om förmögenhetsskatt, någon annan person som samtaxeras med honom eller, vad gäller mervärdesskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom.

Vid skönstaxering beräknas skattetillägget på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs utöver den skatt som annars skulle ha påförts.

Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört sådant underskott i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägg i stället uträknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört. Detsamma gäller om motsvarande underskott på grund av skönstaxering minskar.

I vissa fall beräknas skattetillägg efter 20 % på skatten eller, vad gäller mervärdesskatt, 10 % eller tas inte alls ut. Skall skattetillägg beräknas efter skilda procentsatser gäller särskilda proportioneringsregler (5 kap. 13 § TL).

Skattetillägg anges i helt krontal så att öretal bortfaller (22 § UBL). Skattetillägg som inte uppgår till 100 kr, påförs inte.

I RSV Dt 1992:7 finns rekommendationer m.m. om tillämpningen av bestämmelserna.


1.11 Förseningsavgift enligt taxeringslagen

Bestämmelserna om förseningsavgift finns i 5 kap. 5-8 samt 12 och 13 §§ TL.

Om en självdeklaration inte kommit in inom föreskriven tid eller lämnats med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering påförs förseningsavgift, aktiebolag med 1 000 kr och andra skattskyldiga med 500 kr. Avgiften blir densamma om skattskyldig inte fullständigar deklarationshandling, som lämnats inom föreskriven tid, med underskrift inom tid som angetts i föreläggande eller om skattskyldig, som avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid, inte avger en särskild självdeklaration inom tid som anges i föreläggande.

Den som utan föreläggande skall lämna självdeklaration men inte kommit in med deklarationen senast den 1 augusti under taxeringsåret eller dessförinnan endast kommit in med en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering påförs förseningsavgift med fyra gånger det belopp som anges i föregående stycke, dvs. med 4 000 kr för aktiebolag och 2 000 kr för andra skattskyldiga.

I RSV Dt 1992:7 finns rekommendationer m.m. om tillämpningen av bestämmelserna.


1.12 Förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen

Bestämmelserna om denna förseningsavgift finns i 18 kap. 42-46 §§ och i 26 kap. 4 § FTL.

1.12.1 Allmän fastighetsdeklaration

Om en deklarationsskyldig inte har kommit in med allmän fastighetsdeklaration inom föreskriven tid eller endast har lämnat en allmän fastighetsdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering skall förseningsavgift om 500 kr påföras honom.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall bestäms avgiften till 500 kr.

Om en deklarationsskyldig som utan föreläggande skall lämna allmän fastighetsdeklaration, inte har kommit in med deklaration senast den 2 maj 1996 eller om han dessförinnan endast har kommit in med en allmän fastighetsdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms förseningsavgiften till 2 000 kr. Avgift enligt detta stycke påförs först vid 1997 års slutskattesedel.

1.12.2 Särskild fastighetsdeklaration

Om en deklarationsskyldig som förelagts att lämna särskild fastighetsdeklaration inte har kommit in med deklarationen inom föreskriven tid eller endast har lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, påförs förseningsavgift med 500 kr. Har någon deklaration inte lämnats inom föreskriven tid efter förnyat föreläggande bestäms förseningsavgiften till 2 000 kr.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften till 500 kr.


1.13 Mervärdesskatt

Enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) skall skattskyldig som bedriver verksamhet i vilken beskattningsunderlagen inte överstiger 200 000 kr redovisa mervärdesskatten i särskild självdeklaration.

Om den utgående mervärdesskatten överstiger den ingående debiteras skillnadsbeloppet som en delpost av slutliga skatten. Om den ingående mervärdesskatten däremot överstiger den utgående gottskrivs den skattskyldige skillnadsbeloppet på samma sätt som erlagd preliminär skatt. Lagen (1968:430) om mervärdeskatt har upphört att gälla fr.o.m. den 1 juli 1994. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 juli 1994.


1.14 Annuiteter på avdikningslån

Annuiteter på avdikningslån påförs enligt förteckningar, som förvaras hos skattemyndigheten.

Annuitet på avdikningslån eller, om flera sådana annuiteter skall betalas, summan av dessa, påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller (22 § UBL).


1.15 Allmänna egenavgifter

Allmänna egenavgifter skall enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter betalas i form av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift.

Avgifterna beräknas på summan av inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § AFL och inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 § AFL, om den enskilda är skattskyldig för inkomsten enligt KL. Avgifterna beräknas på summan av inkomsterna till den del summan inte överstiger 7,5 förhöjda basbelopp (7,5 x 36 000) = 270 000 kr. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall var för sig avrundas till närmast lägre 100-tal kr.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning överstiger 1 000 kr.

Avgifter skall inte betalas av den som vid årets ingång fyllt 65 år, dvs. vid 1996 års taxering födda 1929 eller tidigare. Avgifter betalas inte heller om inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete sammanlagt understiger 9 000 kr, dvs. 25 % av basbeloppet (35 700 kr).

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994, skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1.15.1 Pensionsavgift

Avgift tas ut med 1 % av avgiftsunderlaget, punkt 1.15, och tillämpas på avgiftspliktig inkomst som uppbärs fr.o.m. den 1 januari 1995.


Avgiften avrundas till närmast hela 100-tal kr. Avgift som slutar på 50 kr avrundas till närmast lägre 100-tal kr.
1.15.2 Sjukförsäkringsavgift

Avgift tas ut med 2,95 % av avgiftsunderlaget, punkt 1.15, och tillämpas på avgiftspliktig inkomst som uppbärs fr.o.m. den 1 januari 1995.

Avgiften avrundas till närmast hela 100-tal kr. Avgift som slutar på 50 kr avrundas till närmast lägre 100-tal kr.


1.16 Expansionsmedelsskatt

Bestämmelserna om expansionsmedelsskatt finns i lagen (1993:1537) om expansionsmedel.

Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för fysisk person och svenskt dödsbo enligt KL och SIL medges avdrag med ett belopp som motsvarar en ökning av expansionsmedel. En minskning av expansionsmedel tas upp som intäkt. Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.

Medgivet avdragsbelopp utgör underlag för expansionsmedelsskatten, som är 28 % av underlaget. Den skattskyldige skall vid debitering av slutlig skatt gottskrivas ett belopp som motsvarar 28 % av en minskning av expansionsmedel.

Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning.


1.17 Skattereduktion för underskott av kapital

Bestämmelserna om skattereduktionen finns i 2 § 4 mom. UBL.

Uppkommer underskott vid beräkning av inkomst av kapital (3 § 14 mom. SIL) medges skattereduktion med 30 % av underskottet som inte överstiger 100 000 kr och 21 % av återstoden. Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. samma lag på grund av underskott av kapital skall skattereduktionen dock minskas med det belopp varmed nedsättning har skett. Skattereduktion sker endast i fråga om kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktionen bortfaller.


1.18 Begränsningsregeln

Bestämmelserna om begränsningsregeln (avser endast fysisk person och dödsbo) finns i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall samt i lagen (1994:1899) om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av lagen om begränsning av skatt i vissa fall.

Ytterligare information om tillämpningen av lagen finns i RSV:s rekommendationer m.m., RSV S 1995:13.


Andra skattskyldiga än fysiska personer, svenska dödsbon och utländska juridiska personer

2.1 Statlig inkomstskatt

Statlig inkomstskatt utgör 28 % av den beskattningsbara inkomsten. För värdepappersfonder utgör dock statlig inkomstskatt 30 % av den beskattningsbara inkomsten (10 a § SIL). Skatten är 25 % för värdepappersfonder med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1995 och för livförsäkringsföretag för beskattningsår som påbörjats före 1 januari 1994. Öretal bortfaller (22 § UBL).

För finansiella företag gäller att uppskov i vissa fall sker för del av den uträknade skatten på den beskattningsbara inkomsten. Detta gäller den del av skatten som belöper på uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver. Skatten på uppskovsbeloppet anses belöpa med lika delar på de beskattningsår för vilka taxering sker åren 1992-1995. Om taxering inte skett 1995 hänförs dock 25 % av skatten på uppskovsbeloppet till det beskattningsår för vilket taxering skett år 1996. Vad som avses med finansiella företag framgår av lagen (1991:1003) om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver.

Finansiella företag har även haft möjlighet att återföra sina obeskattade reserver enligt de generella reglerna för icke-finansiella företag.

Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.


2.2 Statlig förmögenhetsskatt

Följande juridiska personer skall påföras förmögenhetsskatt om och i den mån de är skyldiga att betala skatt för inkomst och inte är skattskyldiga som avses i 7 § 3-6 mom. SIL (6 § 1 mom. b) SFL).

  • Föreningar och samfund, om medlemmarna inte på grund av medlemskap äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet.
  • Sådan juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller mark som av ålder är samfälld o.d. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.
  • Andra stiftelser än familjestiftelser.
Förmögenhetsskatten är 1,5 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 25 000 kr, dock lägst en krona (11 § 2 mom. SFL).

Sådana familjestiftelser som avses i 10 a § SIL i dess lydelse intill den 1 juli 1990 är skyldiga att betala skatt för förmögenhet (6 § 1 mom. a) SFL). Den statliga förmögenhetsskatten är 1,5 % av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kr (punkt 3 i lagen [1991:1850] om upphävande av lagen [1947:577] om statlig förmögenhetsskatt).

Skattebeloppet påförs i helt krontal, varvid öretal bortfaller (22 § UBL).

Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning.

2.3 Statlig fastighetsskatt,se punkt 1.4

2.4 Avkastningsskatt på pensionsmedel, se punkt 1.8

2.5 Särskild löneskatt på pensionskostnader,se punkt 1.9

2.6 Skattetillägg,se punkt 1.10

2.7 Förseningsavgift enligt taxeringslagen, se punkt 1.11

2.8 Förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen,se punkt 1.12-1.12.2

2.9 Mervärdesskatt, se punkt 1.13

2.10 Annuiteter på avdikningslån, se punkt 1.14


Utländska juridiska personer

Med utländsk juridisk person avses enligt 16 § 2 mom. första stycket SIL association, som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemmahörande kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga.

Med utländskt bolag avses enligt 16 § 2 mom. andra stycket SIL utländsk juridisk person som i den stat där den är hemmahörande är föremål för beskattning som är likartad den som svenska aktiebolag är underkastade.

Såsom utländskt bolag avses också alltid utländsk juridisk person hemmahörande i någon av de i 16 § 2 mom. tredje stycket SIL uppräknade staterna med vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning, om den utländska juridiska personen är en person på vilken avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten tillämpas och enligt avtalet har hemvist i denna stat.

Med utländskt bolag likställs enligt 16 § 2 mom. fjärde stycket SIL där inte annat uttryckligen stadgas, främmande stat samt utländsk menighet liksom dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige.

3.1 Statlig inkomstskatt

Utländskt bolag och andra utländska juridiska personer än utländska bolag är skattskyldiga till statlig inkomstskatt för vissa i 6 § 1 mom. c) och d) SIL närmare angivna inkomster.

Statlig inkomstskatt utgör 28 % av den beskattningsbara inkomsten. För värdepappersfonder utgör dock statlig inkomstskatt 30 % av den beskattningsbara inkomsten (10 a § SIL). Skatten är 25 % för värdepappersfonder med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1995.

Skattebeloppet påförs i helt krontal, varvid öretal bortfaller (22 § UBL).

Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.


3.2 Statlig förmögenhetsskatt

Utländskt bolag är skattskyldigt för förmögenhet i den utsträckning som följer av 6 § 1 mom. c) SFL.

Utländska livförsäkringsanstalter är dock frikallade från skattskyldighet för förmögenhet som hänför sig till försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige (6 § 1 mom. fjärde stycket SFL).

Förmögenhetsskatten är 1,5 % av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kr enligt punkt 3 i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Skattebeloppet påförs i helt krontal, varvid öretal bortfaller (22 § UBL).

Vid debiteringen beaktas i förekommande fall avtal med främmande stat för undvikande av dubbelbeskattning.

3.3 Statlig fastighetsskatt, se punkt 1.4
3.4 Avkastningsskatt på pensionsmedel, se punkt 1.8
3.5 Särskild löneskatt på pensionskostnader, se punkt 1.9
3.6 Skattetillägg, se punkt 1.10
3.7 Förseningsavgift enligt taxeringslagen, se punkt 1.11
3.8 Förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen, se punkt 1.12-1.12.2
3.9 Mervärdesskatt, se punkt 1.13
3.10 Annuiteter på avdikningslån, se punkt 1.14

Ränteberäkning

Avgörande för beräkning av såväl ränta på överskjutande skatt (ö-skatteränta) som kvarskatteavgift är den statslåneränta (SLR) som gällde vid utgången av november 1995, dvs. 8,88 %.


4.1 Ö-skatteränta

Bestämmelserna om beräkning av ö-skatteränta finns i 69 § 1 mom. och i 22 § UBL.

Underlaget utgörs av det belopp (skillnadsbeloppet) varmed summan av följande skatter överstiger den skattskyldiges slutliga skatt:

  • preliminär skatt som den skattskyldige betalat senast den3 maj 1996. (Om arbetsgivare innehållit preliminär skatt, är skatten betald av den skattskyldige även om beloppet inte inbetalats till skattemyndigheten.),
  • överskjutande ingående mervärdesskatt i den mån skatten inte betalats ut genom förtidsåterbetalning,
  • skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,
  • ett belopp motsvarande 28 % av en minskning av expansionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
  • särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta för tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här samt
  • särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.
Vid bestämmande av underlag skall skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen inte räknas in i den slutliga skatten.

Vid debitering av slutlig skatt senast den 2 september 1996 är ö-skatteräntan 3,1 % (35 % av SLR) på den del av skillnadsbeloppet som inte överstiger 20 000 kr. På den del som överstiger 20 000 kr är ö-skatteräntan 2,2 % (25 % av SLR).

Ränta beräknas dock inte på den del av skillnadsbeloppet som motsvaras av preliminär skatt som inbetalats efter den 12 februari 1996.

I övriga fall beräknas ränta med 5,3 % (60 % av SLR) på den del av det överskjutande beloppet som inte överstiger 20 000 kr och på belopp därutöver med 4,0 % (45 % av SLR). På fyllnadsinbetalning av preliminär skatt som gjorts efter den 12 februari 1996 men senast den 3 maj 1996 är räntan 2,7 % (30 % av SLR).

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kr. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ytterligare information finns i RSV:s rekommendationer m.m. om kvarskatteavgift och ö-skatteränta att tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering, RSV S 1994:32.

Arbetsblankett för "Uträkning av ö-skatteränta", se RSV 4423 Utg. 23.


4.2 Kvarskatteavgift

Bestämmelserna om beräkning av kvarskatteavgift finns i 27 § 3 och 4 mom. och 22 § UBL.

Underlaget utgörs av det belopp (skillnadsbeloppet) varmed den skattskyldiges slutliga skatt efter avdrag för överskjutande ingående mervärdesskatt, överstiger:

  • den preliminära skatt som han har betalat senast den 12 februari 1996 i den mån skatten inte har använts för betalning av innehållen preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket UBL,
  • debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt,
  • sådan preliminär A-skatt, som fastställts till betalning på grund av att den skattskyldiges arbetsgivare underlåtit att göra skatteavdrag för den skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,
  • ett belopp motsvarande 28 % av en minskning av expansionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
  • särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta för tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här samt
  • särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande visats här.
Vid bestämmande av underlag skall skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen inte räknas in i den slutliga skatten.

Kvarskatteavgiften är 1,8 % (20 % av SLR) på skillnadsbeloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 3 maj 1996 och 11,1 % (125 % av SLR) på resterande del. Kvarskatteavgift skall dock inte beräknas på skillnadsbelopp till den del det uppgår till högst 20 000 kr (s.k. fribelopp) och har betalats senast den 3 maj 1996.

Om den slutliga skatten debiteras senast den 2 september 1996 och hela den kvarstående skatten betalats senast den 18 september 1996 är kvarskatteavgiften på den resterande delen enligt närmast föregående stycke 5,3 % (60 % av SLR).

Har skattskyldig, som fått anstånd med självdeklarationen till någon dag efter den 3 maj 1996, betalat in preliminär skatt för inkomståret efter detta datum men senast den 1 juli 1996, är kvarskatteavgiften 1,8 % (20 % av SLR) på belopp upp till 20 000 kr och 3,6 % (40 % av SLR) på resterande del.

Rekommendationer:

Bestämmelserna i sista stycket ovan bör även gälla om den skattskyldige har fått ett fribelopp på 20 000 kr från fyllnadsinbetalning gjord under tiden den 13 februari - den 3 maj 1996.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 kr. Ytterligare information finns i RSV:s rekommendationer m.m. om kvarskatteavgift och ö-skatteränta att tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering, RSV S 1994:32.

Arbetsblankett för "Uträkning av kvarskatteavgift", se RSV 4475 Utg. 10.


4.3 Uppbördsmånad m.m.

Kvarstående skatt skall betalas senast den 10 april 1997 (28 § andra stycket UBL).

Kvarstående skatt under 25 kr tas inte ut (28 § första stycket UBL).

Återbetalning av överskjutande skatt skall ske endast om skatten tillsammans med ö-skatteränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarstående skatt och kvarskatteavgift, uppgår till minst 25 kr (68 § 1 mom. första stycket UBL).

Tabell över nedsättning av egenavgifter

    

Verksamhet/Arbete

Område 1

Område 2

Område 3

1. Gruvor och mineralbrott, med undantag av malmgruvorx-x
2. Tillverkning, med undantag av tillverkning inom massa- och pappersindustri samt järn-, stål-, och ferrolegeringsverkx-x
3. Produktionsvaruinriktad partihandelx-x
4. Uppdrags-, uthyrnings-, och reparationsverksamhetxx(1)x(2)
5. Hotell-, pensionats- och campingverksamhetxxx
6. Restaurang- och kafeverksamhet som bedrivs i kombination med hotell-, pensionats- eller campingverksamhetxxx
7. Renhållnings, städnings- och tvätteriverksamhetx--
8. Rekreationsverksamhet och kulturell serviceverksamhet, med undantag av biblioteksverksamhetxx(3)-
9. Jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiskexx-
10. Verksamhet som bedrivs av ideella, kulturella och religösa organisationer, samt intresseorganisationerxx(4)-
11. Annan personlig serviceverksamhet, med undantag av verksamhet vid varmbadhusx--
12. Arbete inom ett företag som avser företagsledning, ekonomi- och löneadministration, bokföring, automatisk databehandling, refistreringsverksamhet, telefonförsäljning samt ordermottagningx(5)x(5)-
 
 

x = egenavgifter kan sättas ned
- = egenavgifter kan inte sättas ned
(1) Gäller enbart uppdrags- och uthyrningsverksamhet
(2) Gäller enbart uppdragsverksamhet
(3) Gäller enbart i fråga om skidliftsverksamhet som bedrivs fristående eller i kombination med restaurang- eller kafeverksamhet
(4) Gäller enbart i fråga om arbete som avser kanslifunktionerna inom angivna organisationers riks- och centralförbund
(5) Gäller enbart om arbetet kan avgränsas från den övriga verksamheten om inte arbetet ingår i stödberättigad verksamhet enligt punkt 1 - 11