Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) samt 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande.
Åkermark
1 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet skall för beskaffenhetsklasserna 1-5 gälla följande.
Klass 1: | Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än (mer än 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. |
Klass 2: | Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst 10 procent men högst 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. |
Klass 3: | Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker mindre än 10 procent från den genomsnittliga produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. |
Klass 4: | Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst 10 procent men högst 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. |
Klass 5: | Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för värdeområdet normala. |
2 § Vid klassindelning av värdefaktorn dränering skall för dräneringsklasserna 1-3 gälla följande.
Klass 1: | Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom plantäckdikning, som utförts efter 1984. |
Klass 2: | Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är tillfredsställande dränerad eller självdränerande. |
Klass 3: | Åkermark som är otillfredställande dränerad. |
Betesmark
3 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet skall för beskaffenhetsklasserna 1-5 vid normala bruknings- och torrläggningsförhållanden gälla följande.
Klass 1: | Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som ligger i anslutning till brukningscentrum. |
Klass 2: | Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning till brukningscentrum. |
Klass 3: | Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal (avviker med högst 30 procent från vad som är genomsnittligt) inom värdeområdet. |
Klass 4: | Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet. |
Klass 5: | Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid. |
4 § Bonitetsklasserna E-A skall med ledning av skogsmarkens virkesproducerande förmåga bestämmas på följande sätt.
Länsgrupp | Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter per hektar och år) | |||||
E | D | C | B | A | ||
1. | BD län | 1,0-1,7 | 1,8-2,2 | 2,3-3,2 | 3,3-4,4 | 4,5- |
2. | AC och Z län | 1,0-1,9 | 2,0-2,8 | 2,9-4,0 | 4,1-5,0 | 5,1- |
3. | Y län | 1,0-2,8 | 2,9-3,7 | 3,8-5,0 | 5,1-6,0 | 6,1- |
4. | X län | 1,0-3,1 | 3,2-4,5 | 4,6-5,8 | 5,9-6,7 | 6,8- |
5. | W län | 1,0-2,5 | 2,6-3,7 | 3,8-5,8 | 5,9-7,7 | 7,8- |
6. | S län | 1,0-3,1 | 3,2-4,9 | 5,0-7,2 | 7,3-8,7 | 8,8- |
7. | AB, C, T och U län | 1,0-4,2 | 4,3-5,9 | 6,0-7,8 | 7,9-9,4 | 9,5- |
8. | D, E och H län | 1,0-4,2 | 4,3-5,9 | 6,0-8,4 | 8,5-10,5 | 10,6- |
9. | I län | 1,0-1,9 | 2,0-2,8 | 2,9-4,1 | 4,2-5,8 | 5,9- |
10. | F, G, M och O län | 1,0-4,5 | 4,6-6,8 | 6,9-9,3 | 9,4-11,2 | 11,3- |
11. | K och N län | 1,0-5,0 | 5,1-7,3 | 7,4-9,9 | 10,0-11,9 | 12,0 |
6 § Indelningen av värdefaktorn kostnad i kostnadsklasserna 1–9 skall bestämmas med hänsyn till föryngrings- och röjningskostnader, avverkningskostnader, terrängtransportkostnader samt timmerutfall och kvalitet.
För kostnadsklasserna skall följande relationer gälla.
Kostnadsklass | Kostnadsrelation |
1 | 0,700 |
2 | 0,775 |
3 | 0,850 |
4 | 0,925 |
5 | 1,000 |
6 | 1,075 |
7 | 1,150 |
8 | 1,225 |
9 | 1,300 |
8 § Kostnadsklasspoängen för en värderingsenhet skall åsättas i enlighet med vad som anges i bilaga 2 (skogsbeskrivning). Genomsnittlig kostnadsklasspoäng för samtliga värdeområden framgår av bilaga 3.
9 § Sedan delsummorna för de olika kostnads- och kvalitetsfaktorerna har beräknats enligt 7 och 8 §§ kan varje delsumma för sig jämkas, om sådana kostnads- och kvalitetsförhållanden som anges i skogsbeskrivningen enligt
8 § föreligger för värderingsenheten och dessa förhållanden medför särskilt höga eller särskilt låga kostnader.
Jämkning kan också ske om på grund av andra förhållanden än som anges i skogsbeskrivningen poängsumman för en kostnadsfaktor eller för en kvalitetsfaktor uppenbarligen ger en felaktig bild av de förhållanden som faktorn avser.
10 § Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd skall bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar. Med skogskubikmeter avses fast volym stamvirke ovan stubbe inklusive toppar och bark.
Varje skogskubikmeter per hektar skall utgöra en klass.
11 § För skogsinnehav under 30 ha skall värdefaktorn virkesförråd klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.
Område | Klass för totalt virkesförråd | |||||||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | ||
I | Del av Z, AC och BD län | (5)-19 | 20-34 | 35-49 | 50-64 | 65-79 | 80-94 | 95-109 | 110-124 | 125- |
II | Del av Z, AC och BD län samt I län | (5)-29 | 30-49 | 50-69 | 70-89 | 90-109 | 110-129 | 130-149 | 150-169 | 170- |
III | W, X och Y län | (10)-49 | 50-74 | 75-94 | 95-114 | 115-134 | 135-154 | 155-174 | 175-194 | 195- |
IV | AB, C, D, E, O, S, T och U län | (20)-64 | 65-94 | 95-119 | 120-144 | 145-169 | 170-194 | 195-219 | 220-244 | 245- |
V | F, G och H län | (25)-74 | 75-109 | 110-134 | 135-159 | 160-184 | 185-209 | 210-234 | 235-259 | 260- |
VI | K, M och N län | (25)-94 | 95-124 | 125-154 | 155-184 | 185-214 | 215-239 | 240-264 | 265-289 | 290- |
Tomtmark
12 § Vad som sägs i 1-6 §§ Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 2002:11) om värderingen vid allmän fastighetstaxering av småhusenheter 2003 skall tillämpas även ifråga om tomtmark ingående i lantbruksenhet. Dock skall vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden värderingsenhet på vilken det finns småhus, som enligt 12 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, indelas i klass 1.
Småhus
13 § Vad som sägs i 7-15 §§ Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 2002:11) om värderingen vid allmän fastighetstaxering av småhusenheter 2003 skall tillämpas även ifråga om småhus ingående i lantbruksenhet. Dock skall vid klassindelningen av fastighetsrättsliga förhållanden värderingsenhet på vilken det finns småhus, som enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, indelas i klass 1.
Ekonomibyggnader
14 § Med byggnads yta på marken avses byggnadsarea enligt Svensk Standard (SS 02 10 53).
15 § Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste värdeår som anges är 1929. Åldern för en ekonomibyggnad skall anges i hela år.
Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring skall värdeåret jämkas.
16 § Vid klassindelningen av värdefaktorn beskaffenhet skall de beskrivningar som anges i bilaga 5 gälla.
Storlekskorrektion
17 § Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet skall med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde utgör 700 000 kronor.
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden
18 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 6.1
19 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för skogsmark och skogsimpediment (riktvärdekarta SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 7.2
1Bilagan utesluten här. Den finns för respektive län tillgänglig hos Skatteverket.
2Bilagan utesluten här. Den finns för respektive län tillgänglig hos Skatteverket.
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas vid allmän fastighetstaxering år 2005 och vid 2006–2007 års särskilda fastighetstaxeringar. Genom föreskrifterna upphävs 4 kap. i och bilagorna 4–10 till Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1987:24)3 om värderingen vid fastighetstaxering.
³ Omtryck, se RSFS 2000:9