Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets allmänna råd

Riksskatteverkets allmänna råd om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2002 och vid 2003 års taxering¹  
RSV 2001:46
Inkomsttaxering
Skattebetalning
Riksskatteverket (RSV) lämnar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande allmänna råd om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet.

1 Tillämpningsområdet för de allmänna råden

Enligt 11 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) IL, skall löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. Ersättningar i samband med idrottsutövning beskattas i allmänhet som inkomst av tjänst. Dessa allmänna råd gäller utövare av idrottslig verksamhet som skall redovisa inkomsterna i inkomstslaget tjänst.

Allmänna råd:
Till idrottsutövare bör hänföras även tränare inbegripet gymnastikinstruktörer, domare, linjemän, materialförvaltare eller därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer bör i detta sammanhang avses också sådana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen.

2 Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet

Enligt 11 kap. 1 § första stycket IL utgör alla slags ersättningar och förmåner som utgår till följd av idrottslig verksamhet skattepliktig inkomst. Som skattepliktig inkomst räknas inte enbart ersättningar och förmåner från tävlingsarrangörer, föreningar, förbund m.m. Hit räknas också ersättningar och förmåner som lämnats av supporterklubbar och företag. Av 61 kap. 2 § IL framgår att värderingen av förmånerna skall ske till marknadsvärdet.

Allmänna råd:
Fria kläder, som tillhandahållits i och för större idrottsevenemang såsom OS och VM och som har en enhetlig prägel, bör i normalfallet jämställas med uniform. Sådan förmån bör således inte föranleda beskattning.

3 Idrottsredskap

Allmänna råd:
Värdet av idrottsredskap som idrottsutövaren fått från förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten bör inte anses som skattepliktig inkomst.

4 Avdrag för utgifter i samband med den idrottsliga verksamheten

Enligt 12 kap. 1 § IL skall utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad i inkomstslaget tjänst.

Allmänna råd:
Vid beräkning av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten bör - om inte omständigheterna föranleder annan bedömning - avdrag inte medges med högre belopp än vad som motsvaras av summan av de sammanlagda intäkterna av verksamheten under året. Avdrag för underskott bör således i regel inte medges.

5 Schablonavdrag för anskaffning av idrottsredskap m.m.

Utgifter för inköp av idrottsredskap eller annan specialutrustning skall i regel dras av med belopp motsvarande anskaffningskostnaden. Avdrag med annat belopp kan komma ifråga om utrustningen inte enbart utnyttjas i den idrottsliga verksamheten. För dyrbarare utrustning som kan användas under flera år kan avdraget delas upp på flera beskattningsår (RÅ 1991 ref. 55).

Allmänna råd:
Som alternativ till avdrag enligt ovan bör avdrag av praktiska skäl i vissa fall kunna medges med skäligt belopp även om uppgifter om enskilda kostnadsposter inte kan lämnas. En förutsättning för att kostnaderna skall få beräknas schablonmässigt bör vara att inkomsterna från den idrottsliga verksamheten inte utgör utövarens huvudsakliga inkomster, utan att dessa kommer från annan verksamhet. Om utövarens inkomster från idrotten något eller några år skulle utgöra dennes huvudsakliga inkomster (t.ex. vid studier), får dock avdrag göras enligt schablon.

Schablonavdraget gäller normalt inte idrottsutövare vars inkomster från föreningar m.m. närmast kan jämställas med anställningsinkomster, t.ex. kontraktsbundna eller hel- eller deltidsanställda tränare och spelare på elitnivå eller närmast därunder.

Allmänna råd:
Idrottsutövarens kostnader får under nämnda förutsättningar schablonmässigt beräknas till belopp motsvarande bruttoersättningen, dock högst 3 000 kr.

I bruttoersättningen bör inräknas skattepliktiga förmåner men inte avdragsgilla traktamentsersättningar och resekostnadsersättningar vid tjänsteresa.

Vid beräkning av inkomst av tjänst bör de efter schablon beräknade kostnaderna anses utgöra idrottsutövarens faktiska utgifter i den idrottsliga verksamheten.

6 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt

Den som till en idrottsutövare som innehar en A-skattsedel eller saknar skattsedel utbetalar ersättning eller utger förmån som är att anse som skattepliktig inkomst skall i regel betala arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på ersättningen/förmånen.

Om utbetalaren av ersättningen är en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket IL och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet gäller särskilda regler (2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980), 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samt 2 kap. 13 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension).

Om föreningen till en och samma idrottsutövare under året utbetalat ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp är föreningen inte skyldig att betala arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på beloppet.

Allmänna råd:
Om föreningen utbetalar ersättning till en person för såväl administrativa som idrottsliga tjänster bör ersättningarna behandlas var för sig.

¹Beträffande 2002 års taxering se RSV S 2000:52. För ytterligare information om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2002 och vid 2003 års taxering, se RSV M 2001:34

___________

Dessa allmänna råd tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2002 och vid 2003 års taxering.