Arkiv för Rättslig vägledning

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m.

1 Allmänt om beskattningen

Enligt 11 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, skall löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas i allmänhet som inkomst av tjänst. Endast i undantagsfall sker beskattning enligt de regler som gäller för näringsverksamhet. Med tjänst avses anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur i samband med tävlingar m.m.

Till näringsverksamhet räknas sådan idrottslig utövning som har karaktär av yrkesmässighet, dvs. präglas av vinstsyfte, varaktighet och självständighet. Den omständigheten att idrottsutövaren har anställd personal eller att företag används för den idrottsliga verksamheten kan innebära att ersättningar m.m. räknas som inkomst av näringsverksamhet. Detsamma kan vara fallet om verksamheten kräver omfattande och dyrbar utrustning (motorsport, hästsport o.d.).

Från intäkterna av idrottslig verksamhet skall utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad.

2 Tillämpningsområdet för dessa rekommendationer m.m.

Dessa rekommendationer m.m. gäller utövare av idrottslig verksamhet som skall redovisa inkomsterna i inkomstslaget tjänst. Med idrottslig verksamhet avses normalt sådan verksamhet som anordnas av organisation ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller annan jämförlig organisation (prop. 1990/91:76).

Regeringsrätten har i en dom (RÅ 1999 ref. 25) ansett att Friluftsfrämjandet är en sådan organisation.

Till idrottsutövare bör hänföras även tränare inbegripet gymnastikinstruktörer, domare, linjemän, materialförvaltare eller därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer bör i detta sammanhang avses också sådana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen.

3 Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet

Som skattepliktig ersättning räknas inte enbart ersättningar från tävlingsarrangörer, föreningar, förbund m.m. Hit räknas även ersättningar som lämnats av supporterklubbar eller av företag i form av exempelvis bidrag i utbyte mot reklam eller liknande. Sådana ersättningar är i regel även förmånsgrundande för mottagaren och medför skyldighet för utgivaren att betala arbetsgivaravgifter (jfr dock punkt 6).

Även om ersättning m.m. överlämnats till en person som är närstående till idrottsutövaren (t.ex. make, sammanboende, barn eller förälder) eller kommit denne tillgodo, gäller enligt praxis att idrottsutövaren anses som mottagare om ersättningen inte avser den närståendes eget arbete. Detta gäller även om t.ex. maken följer med vid matcher, träningar eller liknande tillfällen utan att själv aktivt medverka i den idrottsliga verksamheten.

Som exempel på ersättningar och förmåner i samband med idrottslig verksamhet kan följande nämnas:

a) Kontant lön, engångsersättningar, startersättningar, presentkort, värdekuponger o.d.

Som skattepliktig inkomst räknas all kontant ersättning som uppbärs till följd av den idrottsliga verksamheten. Sålunda räknas till skattepliktig inkomst även prispengar, segerpremier, fickpengar, träningsersättningar, ersättningar för förlorad inkomst o.d. Hit räknas även ersättningar eller bidrag för inköp av personlig egendom såsom bil, bostad och möbler samt presentkort. Även ersättningar som rubriceras som stipendier o.d. är i regel skattepliktiga om de har ett direkt samband med den idrottsliga verksamheten och närmast utgör ersättning för utförd prestation.

Ersättning som huvudsakligen är avsedd att täcka inkomstbortfall utgör skattepliktig inkomst. Detta gäller oberoende av om ersättningen lämnas på grund av medlemskap i viss förening eller inte. Motsvarande gäller periodiskt utgående ersättning vid kurser eller i samband med utbildning o.d. Engångsbelopp som utbetalas av förening eller av en i föreningen intresserad person för att ansluta viss person till föreningen utgör skattepliktig inkomst för mottagaren. Ersättning för exempelvis förvärv av bostad o.d. är alltid skattepliktig.

b) Nyttovaror

Även ersättning i form av nyttovaror är i regel skattepliktig inkomst.

Värdering sker till marknadsvärdet (61 kap. 2 § IL).

Tävlingsvinster är skattefria om de

- inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
- inte består av kontanter eller liknande (presentkort, värdepapper e.d.), och
- avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent
av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor² (8 kap. 4 § IL).

Beloppsgränsen bedöms vid varje tillfälle.

Med minnesföremål avses sedvanliga priser i form av medaljer, plaketter, bägare, pokaler, tallrikar o.d.

c) Övriga förmåner (t.ex. förmån av fri eller delvis fri bil, fri eller subventionerad bostad, fri eller subventionerad kost)

För värdering av vissa förmåner vid inkomst av tjänst har RSV utgett nedanstående rekommendationer m.m. Vad som sägs i dessa rekommendationer m.m. gäller i tillämpliga delar även för sådana förmåner som lämnas i samband med idrottslig verksamhet.

- Rekommendationer m.m. om vissa förmåner. I dessa behandlas bl.a. förmån av fri beklädnad, fri kost, fri bostad, fria semesterresor.

Rekommendationer:

Fria kläder, som tillhandahålls i och för större idrottsevenemang såsom OS och VM och som har en enhetlig prägel, bör i normalfallet jämställas med uniform. Sådan förmån bör således inte föranleda beskattning.

Ersättning för kostnader i samband med den idrottsliga verksamheten utgör skattepliktig inkomst. Traktamentsersättning på den vanliga verksamhetsorten eller utan samband med övernattning ses som lön, inte som kostnadsersättning. Beträffande vissa kostnadsersättningar följer av 3 kap. 5 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, att mottagaren dock inte behöver redovisa dem i deklarationen. Det gäller:

- kostnadsersättning för logi vid tjänsteresa, motsvarande gjorda utlägg,

- representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,

- traktamentsersättning och ersättning för resa med egen bil eller förmånsbil i tjänsten som inte överstiger fastställda schablonbelopp.

Värdet av idrottsredskap som idrottsutövaren fått från förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten bör inte anses som skattepliktig inkomst.

5 Utgifter i samband med den idrottsliga verksamheten

Från summan av de skattepliktiga inkomsterna av den idrottsliga verksamheten skall de utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. Avdrag medges dock inte om sådan kostnadsersättning utbetalats som enligt p. 3 d) inte behöver redovisas i deklarationen.

Vid beräkning av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten bör - om inte omständigheterna föranleder annan bedömning - avdrag inte medges med högre belopp än vad som motsvaras av summan av de sammanlagda intäkterna av verksamheten under året. Avdrag för underskott bör således i regel inte medges.

a) Avdrag för resor i samband med träning på ordinarie träningsplats ("tjänsteställe") och tävlingar på hemmaplan medges i enlighet med vad som gäller för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats.

Idrottsdomare anses normalt ha sitt tjänsteställe på platsen för den match/tävling där de skall döma (spelplatsen). Resorna till dessa spelplatser är att betrakta som inställelseresor enligt 12 kap. 25 § IL och inte som tjänsteresor. Det är här inte fråga om resa mellan bostaden och arbetsplatsen när det gäller att döma en match.

Om en idrottsdomare är anlitad för att döma två (eller flera) matcher gäller följande när det är fråga om ett uppdrag. Resan till den första matchen är en inställelseresa, resan från den första matchen är en resa mellan bostaden och arbetsplatsen, resan till den andra matchen är likaså en resa mellan bostaden och arbetsplatsen och slutligen resan från den sista matchen (uppdraget är slutfört) är en inställelseresa.

RSV meddelar årligen rekommendationer m.m. om avdrag för kostnad för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.

b) Avdrag för resor i tjänsten, t.ex. i samband med matcher, tävlingar o.d. på bortaplan medges i princip för den faktiska kostnaden för dessa resor. Avdrag för resor med egen bil medges med 16 kronor/mil. Avdrag för resor med förmånsbil medges med 6 kronor/mil för kostnaden för dieselolja och med 9 kronor/mil för övriga drivmedel under förutsättning att den skattskyldige själv betalat samtliga drivmedelskostnader för tjänsteresan (12 kap. 5 § IL).

c) Om idrottsutövaren fått ersättning för ökade utgifter för måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en resa i tjänsten skall avdrag göras med fastställda schablonbelopp. Om idrottsutövaren inte fått ersättning men gör sannolikt att han haft ökade utgifter för kost och småutgifter skall på motsvarande sätt avdrag göras med fastställda schablonbelopp.
  
Avdrag förutsätter dock bl.a. att resan företagits utanför den vanliga verksamhetsorten och varit förenad med övernattning och att mottagaren själv svarat för utgifterna för exempelvis kost och logi. I annat fall är ersättningen att anse som jämförlig med kontant lön och avdrag medges inte för de kostnader ersättningen är avsedd att täcka. Med den vanliga verksamhetsorten avses ett område inom ett avstånd av 50 km närmaste färdväg från den skattskyldiges tjänsteställe respektive
från bostaden (12 kap. 7 § IL).  

Visar idrottsutövaren att utgiftsökningen varit större än fastställda schablonbelopp skall i stället ett belopp motsvarande den faktiska utgiftsökningen dras av.

d) Utgift för inköp av idrottsredskap eller annan specialutrustning skall i regel dras av med belopp motsvarande anskaffningskostnaden. Avdrag med annat belopp kan komma ifråga om utrustningen även har karaktär av personlig levnadskostnad, eller om den inte enbart kan utnyttjas för den idrottsliga verksamheten. I så fall skall en skälig del av utrustningens anskaffningskostnad dras av.
För dyrbarare utrustning som kan användas under flera år kan avdraget i stället få delas upp på lika stora årliga förslitningsavdrag under flera beskattningsår (RÅ 1991 ref. 55).

e) Schablonavdrag

Som alternativ till avdrag enligt punkten d) ovan bör avdrag av praktiska skäl i vissa fall kunna medges med skäligt belopp även om uppgifter om enskilda kostnadsposter inte kan lämnas. En förutsättning för att kostnaderna skall få beräknas schablonmässigt bör vara att inkomsterna från den idrottsliga verksamheten inte utgör utövarens huvudsakliga inkomster, utan att dessa kommer från annan verksamhet. Om utövarens inkomster från idrotten något eller några år skulle utgöra dennes huvudsakliga inkomster (t.ex. vid studier), får dock avdrag göras enligt schablon.

Idrottsutövarens kostnader får under nämnda förutsättningar schablonmässigt beräknas till belopp motsvarande bruttoersättningen, dock högst 3 000 kr.

I bruttoersättningen bör inräknas skattepliktiga förmåner men inte avdragsgilla traktamentsersättningar och resekostnadsersättningar vid tjänsteresa.

Vid beräkning av inkomst av tjänst bör de efter schablon beräknade kostnaderna anses utgöra idrottsutövarens faktiska utgifter i den idrottsliga verksamheten.

Detta gäller naturligtvis även om schablonen används.

Underskott i denna verksamhet får inte uppkomma vid tillämpning av schablonavdraget.

6 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt

Den som till en idrottsutövare som innehar en A-skattsedel eller saknar skattsedel utbetalar ersättning eller utger förmån som är att anse som skattepliktig inkomst skall i regel betala arbetsgivaravgifter på ersättningen/förmånen. Ersättningen är i sådant fall förmånsgrundande för mottagaren.

Om idrottsutövaren vid årets ingång fyllt 65 år skall utbetalaren i stället betala särskild löneskatt.  Den särskilda löneskatten uppgår till 24,26 % för år 2001.
Ersättningen är inte förmånsgrundande. Arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt betalas inte på ersättningar/förmåner som understiger 1 000 kr per år till en och samma mottagare (2 kap. 14 § socialavgiftslagen [2000:980] och 1 § lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Jfr dock nedan.

Om utbetalaren av ersättningen är en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket IL och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet,  gäller särskilda regler (2 kap. 19 § socialavgiftslagen, 3 kap. 2 § lagen [1962:381] om allmän försäkring samt 2 kap. 13 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension)
Om föreningen till en och samma idrottsutövare under året utbetalat ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp³ - prisbasbeloppet beräknas enligt reglerna i 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring - är föreningen inte skyldig att betala arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på beloppet.

Om utbetalt belopp (inklusive skattepliktiga förmåner) uppgår till ett halvt prisbasbelopp eller mer, skall arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt betalas på hela beloppet.

Kostnadsersättningar för vilka mottagaren får avdrag vid taxeringen eller som inte behöver deklareras av honom, skall inte inräknas i det halva prisbasbeloppet.

Om föreningen utbetalar ersättning till en person för såväl administrativa som idrottsliga tjänster bör ersättningarna behandlas var för sig.

7 Skatteavdrag

Den som utbetalar ersättning till den som innehar A-skattsedel eller saknar skattsedel skall göra skatteavdrag på ersättningen, även om utbetalaren inte är huvudarbetsgivare (8 kap. 8 § skattebetalningslagen [1997:483], SBL).

Om utbetalaren av ersättningen är en sådan ideell förening som avses under punkt 6 ovan, skall skatteavdrag dock inte göras på ersättning till en och samma idrottsutövare om ersättningen från föreningen under året understiger ett halvt prisbasbelopp (5 kap. 3 § 4 SBL).

8 Kontrolluppgifter m.m.

Föreningar, tävlingsarrangörer, supporterklubbar m.fl. skall i förekommande fall i kontrolluppgift ange vad de har betalat ut i form av kontanta ersättningar, förmåner och andra skattepliktiga ersättningar (3 kap. 4 och 5 §§ LSK). Gränsen ett halvt prisbasbelopp vid betalning av arbetsgivaravgifter och skatteavdrag påverkar inte mottagarens skattskyldighet eller utbetalarens skyldighet att lämna kontrolluppgift. Av RSV:s kontrolluppgiftsbroschyr (RSV 304) framgår närmare hur kontrolluppgiften skall fyllas i.

¹Beträffande föregående år, se RSV S 1999:37. Ändrade partier har markerats med kantstreck.
²1 100 kr för år 2001. Prisbasbeloppet för 2001 är 36 900 kr.
³18 450 kr för år 2001.

______________

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2001 och vid 2002 års taxering.