På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets allmänna råd

Riksskatteverkets allmänna råd om vissa förmåner att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2004 och vid 2005 års taxering¹
RSV 2003:28
Inkomsttaxering
Skattebetalning
Utkom från trycket den 30 december 2003
   Riksskatteverket lämnar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande allmänna råd om vissa förmåner.

1 Skattefria förmåner

1.1 Datorutrustning för privat bruk

   Förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller kan enligt 11 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, vara skattefri.

Allmänna råd:
   Vid återkommande erbjudande om datorutrustning till anställda bör detta i första hand rikta sig till alla tillsvidareanställda som tidigare inte antagit ett sådant erbjudande.
   För skattefrihet bör inte krävas att erbjudandet också riktar sig till uppdragstagare. Däremot bör de omfattas av skattefriheten om arbetsgivaren erbjuder också dem lånedatorer.
   En grundläggande förutsättning för skattefrihet bör vara att de villkor som är förenade med erbjudandet om datorutrustning är lika för hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. Arbetsgivaren bör dock inte – med bibehållen skattefrihet för de anställda – kunna ställa som villkor att den anställde skall genomgå viss datautbildning och uppvisa godkänt testresultat för att få fortsätta att låna datorutrustningen.
   Ett vanligt villkor som förenas med erbjudandet är att den anställde skall vidkännas ett s.k. bruttolöneavdrag. Den omständigheten att lika stort bruttolöneavdrag kan leda till att skatteuttaget kan bli olika för olika individer bör inte anses medföra att villkoren skall anses olika.
   Det förekommer att datautbildning sker genom självstudier på fritiden med hjälp av bl.a. interaktiva utbildningsprogram på Internet. Om utbildningen är att jämställa med fullgörande av tjänst bör även förmånen av fritt Internetabonnemang vara undantagen från beskattning så länge utbildningen pågår.

1.2 Varor och tjänster av begränsat värde – arbetsredskap

   Enligt 11 kap. 8 § IL är en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren skattefri om
   - varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den anställde skall kunna utföra sina arbetsuppgifter,
   - förmånen är av begränsat värde för den anställde, och
   - förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.

Allmänna råd:
   Även om förutsättningarna för skattefrihet i övrigt är uppfyllda bör en av arbetsgivaren betald prenumeration på en dagstidning av nyhets- och allmänpolitisk karaktär och som delas ut i bostaden inte anses ha ett sådant begränsat värde som medför skattefrihet om inte den anställde själv eller någon i hans hushåll betalar prenumerationen för eller förmånsbeskattas för minst en tidning av liknande slag.

1.3 Arbetskläder

   Enligt 11 kap. 9 § IL är förmån av uniform och andra arbetskläder skattefri om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat.

Allmänna råd:
   Som skattefri uniform bör anses sådan klädedräkt för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av myndighet eller arbetsgivare. En uniforms primära syfte bör vara att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Karaktäristiskt för en uniform är att den har en från vanliga kläder tydligt avvikande utformning.
   Förmån av arbetskläder som utgörs av sådan typ av klädsel som i och för sig lämpar sig för privat bruk, t.ex. kostym och dräkt, bör anses vara skattefri om arbetsgivarens namn, symbol eller logotyp är varaktigt applicerat på klädseln på ett sätt som gör att den märkbart avviker från vanliga kläder och därför inte kan antas komma att användas för privat bruk.

1.4 Motionsförmån

   Som personalvårdsförmåner räknas enligt 11 kap. 12 § IL bl.a. möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Allmänna råd:
   Klädutrustning av mindre värde och enklare slag, t.ex. T-shirts och träningsoveraller, som är försedd med arbetsgivarens reklamtryck bör anses som en skattefri förmån.

1.5 Gåvor till anställda

   I 11 kap. 14 § IL anges att följande gåvor är skattefria:
1. julgåvor av mindre värde till anställda,
2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, och
3. minnesgåvor till varaktigt anställda under vissa i lagtexten angivna förutsättningar.
   Skattefriheten gäller inte gåvor som lämnas i pengar.

Allmänna råd:
En julgåva bör anses vara av mindre värde om värdet inte överstiger 400 kr inklusive mervärdesskatt.
   En jubileumsgåva bör anses som skattefri om värdet av gåvan inte överstiger 1 200 kr inklusive mervärdesskatt.
   Beloppen är s.k. gränsbelopp, vilket innebär att gåvan bör beskattas från första kronan om värdet överstiger angivna belopp.
   Med varaktigt anställda bör anses anställda med en sammanlagd anställningstid som uppgått till minst sex år.

1.5 Hälso- och sjukvård

   I 11 kap. 18 § IL finns regler om beskattning av förmåner av hälso- och sjukvård. Av bestämmelsen framgår att skattefrihet gäller för läkemedel vid vård utomlands.

Allmänna råd:
   Med läkemedel avses läkemedel enligt läkemedelslagen (1992:859).

2 Skattepliktiga förmåner

2.1 Värdering till marknadsvärdet

   Inkomster i annat än pengar skall enligt 61 kap. 2 § IL värderas till marknadsvärdet om inte annat följer av övriga bestämmelser i 61 kap. IL. Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.

Allmänna råd:
   Marknadsvärdet bör anses motsvara det regelmässigt förekommande priset (inklusive mervärdesskatt) på varan eller tjänsten. En värdering till marknadsvärde bör också anses innebära att mottagarens individuella förhållanden, som exempelvis låg inkomst, inte kan beaktas vid värderingen. Inte heller påverkas marknadsvärdet av den omständigheten att förmånen inte kan bytas ut mot pengar eller ett påstående från mottagaren att denne inte skulle ha skaffat sig förmånen om den inte tillhandahållits av arbetsgivaren.

2.2 Kostförmån

Enligt 61 kap. 3 § IL skall värdet för kostförmån beräknas på grundval av genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch. Enligt RSFS 2003:41 är genomsnittsvärdet 61,35 kr, vilket innebär att förmån av helt fri kost med tillämpning av nämnda bestämmelse i IL beräknas till 155 kr, en fri måltid (lunch eller middag) beräknas till 62 kr och fri frukost till 31 kr.
   Av 61 kap. 3 § andra stycket IL framgår att om en anställds kostnader för en måltid är lägre än 62 kr på grund av att arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna, skall förmånen behandlas som en kostförmån med ett värde som motsvarar mellanskillnaden.

2.2.1 Personalrestaurang

   Om en personalrestaurang drivs på marknadsmässiga villkor bör ett pris som ligger lägre än genomsnittspriset enligt prop. 1989/90:110 s. 328 inte utlösa beskattning.

Allmänna råd:
   Med marknadshyra bör avses den hyra som kan tas ut vid uthyrning till restaurangändamål. Det är inte ovanligt att marknadshyran beräknas till en procentandel av omsättningen. Är det en intern debitering, bör den vara marknadsmässig. Köksdelen bör belastas med full hyreskostnad, liksom även andra utrymmen som står till restaurangens förfogande utan inskränkning. Om andra utrymmen än köksdelen används även till andra ändamål, bör detta påverka marknadshyran. Lämpligen kan detta ske genom en uppdelning med hänsyn till tid och användningssätt.
   Hyressättningen bör omprövas varje år, oavsett om den är fast eller rörlig, dvs. beräknas i kronor per kvadratmeter eller i procent av omsättningen.
   I de fall arbetsgivaren för sin verksamhet under marknadsmässiga villkor hyr lokaler som även inrymmer personalrestaurang, kan arbetsgivarens hyreskostnad godtas som marknadshyra även för restaurangdelen.
   Kostnadsberäkning på marknadsmässiga villkor bör göras för varje personalrestaurang och personalmatsal för sig. Genomsnittsvärde baserat på kostnadsberäkning från flera restauranger eller matsalar av likartad beskaffenhet men geografiskt åtskilda, bör inte godtas.
   Om lunchmåltid av dagens-rätt-karaktär tillhandahålls i lokaler som disponeras av arbetsgivaren, antingen av arbetsgivarens egen personal eller av utomstående restauratör, och arbetsgivaren subventionerar den anställdes måltid, har arbetsgivarens kostnader (subventionens storlek) ingen betydelse för den anställdes kostförmån. Detsamma bör gälla lunchmåltid som arbetsgivaren tillhandahåller på näringsställe som drivs av utomstående, under förutsättning att arbetsgivaren betalar måltiden direkt till innehavaren av näringsstället.

2.2.2 Normal lunchmåltid

Allmänna råd:
   Med en normal lunch bör anses en måltid av dagens-rätt-karaktär med beaktande av olika måltidsalternativ, dvs. såväl med som utan måltidstillbehör. Sådana tillbehör till måltiden som bröd och smör, sallad och måltidsdryck bör inte påverka det skattepliktiga förmånsvärdet. En normal lunch bör anses tillhandahållen så snart en lagad rätt ingår i den anställdes måltid. Med lagad rätt avses en beredd och tillredd varm eller kall maträtt.
   Övriga tillhandahållna rätter och styckesaker bör värderas till marknadspris. Om priserna i det övriga sortimentet, dvs. annat än måltid av dagens-rätt-karaktär, genom arbetsgivarens subvention är lägre än marknadspriset får en skattepliktig förmån anses uppkomma för den anställde motsvarande skillnaden mellan marknadspriset och det pris som den anställde betalar.

2.2.3 Justering

   Om det finns synnerliga skäl får enligt 61 kap. 18 § IL värdet av kostförmån justeras uppåt eller nedåt.

Allmänna råd:
   Justering nedåt av värdet bör ske om en arbetsgivare erbjuder en anställd en måltid som avsevärt avviker från en normal lunch (måltid av dagens-rätt-karaktär).
   Den omständigheten att den anställde avstår från exempelvis tillbehör till måltiden (smör och bröd, sallad etc) bör inte utgöra grund för justering.
   Justering uppåt av värdet på grund av att måltiden är av väsentligt högre standard jämfört med en normal lunch bör komma i fråga endast i undantagsfall. Vid en sådan bedömning bör vägas in bl.a. om den anställde t.ex. vid en tjänsteresa haft ett avgörande inflytande i fråga om måltidsstandarden.
   Synnerliga skäl för justering bör vidare anses föreligga för kost som arbetsgivare i Försvarsmakten erbjuder anställda i följande situationer:
   - under förbandsövniing
   - under tjänstgöring till sjöss ombord på marinens båtar.
   Förmånen bör värderas till 50 procent av det enligt 61 kap. 3 § IL bestämda värdet och beräknas för de tjänstgöringsdagar eller perioder då den anställde deltagit (såvida det inte rör sig om enstaka tillfällen).
   Med förbandsövning bör förstås en sammanhängande övningsverksamhet med krigsorganiserade eller för utbildningsändamål organiserade staber och förband eller kadrar till dylika enheter, om övningsverksamheten bedrivs på ett sådant sätt att personalens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras och att arbetet inte kan avbrytas av i förväg bestämda raster eller uppehåll för vila m.m. I tid för förbandsövning bör även räknas in förberedelse- och avslutningsverksamhet som har sådant samband med övningen att arbetet inte kan tidsplaneras.

2.2.4 Undantag från beskattning av kostförmån

   Fri eller subventionerad måltid för personal vid skola, daghem och fritidshem är skattefri om personalen vid måltiden har tillsynsskyldighet för barn under skolmåltid, eller i samband med s.k. pedagogisk måltid. Detsamma gäller kost för vårdpersonal som vid måltiden har tillsynsskyldighet för senildementa inom äldreomsorgen (prop 1987/88:52 s. 62).

Allmänna råd:
Från beskattning bör undantas förmån av fri eller subventionerad måltid, som vårdpersonal inom omsorgsvården äter med förståndshandikappade (intar sin måltid vid samma bord). En förutsättning för skattefriheten bör vara att personalen enligt anställningsavtal e.d. har skyldighet att delta i måltiden.

2.3 Bostadsförmån

   Bostadsförmån värderas enligt huvudregeln i 61 kap. 2 § IL till marknadsvärdet, dvs. till hyrespriset på orten för jämförbara bostäder.

2.3.1 Värdering av bostadsförmån i flerfamiljshus

   Med hyrespriset på orten avses enligt prop. 1996/97:173 s. 38 vad som i hyreslagstiftningen anges som bruksvärde för bostaden i fråga. Hyrorna i de allmännyttiga bostadsföretagen på orten är utgångspunkt för beräkning av bruksvärdet.

Allmänna råd:
   Om bostadens standard, utrustning, läge m.m. avviker från det som är normalt i motsvarande åldersklass hos de allmännyttiga bostadsföretag vars hyresnivå ligger till grund för värderingen, bör förmånsvärdet beräknas med hänsyn till detta.

2.3.2 Värdering av bostadsförmån i villa

   Det saknas ofta en fungerande hyresmarknad för bostäder i villa. Bostadsförmån i villa skall därför enligt prop. 1996/97:173 s. 40–42 som regel värderas med ledning av hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag på orten och med hänsyn till omständigheter som storlek, läge, standard m.m.

Allmänna råd:
Ålder, standard och läge
   Vid beräkning med ledning av hyresnivån i flerfamiljshus av förmånsvärde avseende bostad i villa bör villans ålder bestämmas med hänsyn till dess standard och utrustning. Har villan varit föremål för yttre och/eller inre ombyggnad eller renovering, som resulterat i att standarden höjts, bör hyresvärdet beräknas utifrån det genomsnittliga hyrespriset avseende flerfamiljshus med det värdeår som motsvarar villans standard efter ombyggnaden eller renoveringen. Om inte särskilda skäl föreligger bör hyresvärdet för en bostad i villa inte beräknas med ledning av hyresvärdet i äldre flerfamiljshus än sjuttiotalshus.
   Hyresvärdet bör höjas om bostadens standard, utrustning etc. är klart högre än vad som är normalt i de flerfamiljshus vars hyresnivå ligger till grund för värderingen av bostadsförmånen. Härvid bör beaktas såväl bostadens inre standard och utrustning, t.ex. bubbelpool, bastu, särskild vinkällare, svalrum för pälsar och hög köksstandard, som yttre faktorer som stor tomt, tennisbana, pool, brygga m.m.
   Lägesfaktorer som utsikt, omgivningar, sjötomt etc. bör beaktas om de kan anses ha betydelse vid bestämmande av bruksvärdeshyra.
   Hyresvärde beräknat med ledning av hyresnivån på orten eller på närliggande orter bör sänkas om bostaden ligger i eller intill ett industriområde eller på relativt stort avstånd från tätort. Så kan vara fallet i fråga om stora eller äldre tjänstebostäder, som ligger i nära anslutning till arbetsgivarens företag eller bruk.

Storlek
   Förråd eller annan biutrymmesyta av annat slag än garage bör inte påverka förmånsvärdet om biutrymmet är högst 20 kvadratmeter. Om sådan biutrymmesyta är större än 20 kvadratmeter bör 20 procent av denna yta anses som bostadsyta vid värderingen av bostadsförmånen. Ett sådant tillägg bör dock inte överstiga 20 kvadratmeter.
   Bostadsytan bör inte reduceras i det fall en viss mindre del av bostaden används till kontor o.d. utan att vara speciellt inrättad för detta.
   Beträffande äldre fastigheter (byggda före 1950) och som har en olämplig planlösning eller på grund av annan särskild omständighet har större yta än vad som kan anses motiverat av antalet rum och deras storlek, hallar, kök m.m. bör förmånsvärdet beräknas efter den bostadsyta en bostad med motsvarande innehåll men med en bättre planlösning skulle ha.

2.3.3 Justering

   Om det finns synnerliga skäl får enligt 61 kap. 18 § IL värdet av bostadsförmån justeras uppåt eller nedåt.

Allmänna råd:
   Om tjänstebostad på grund av en i tjänsten ålagd representationsskyldighet och med hänsyn till förmånshavarens inkomstförhållanden, ställning m.m. är större än vad som kan anses vara normalt för förmånshavaren och hans familj, bör förmånsvärdet beräknas efter en för denne normal bostad, om förmånshavaren visar att det finns behov av att kunna utöva representation i bostaden, att extern representation faktiskt utövas i mer än obetydlig omfattning och att förmånshavaren saknar tillgång till representationsvåning eller andra särskilda representationslokaler.

2.3.4 Förmån av semesterbostad

   Värdet av förmån av semesterbostad beräknas, oavsett om den ligger i Sverige eller i utlandet, enligt 61 kap. 2 § IL till marknadsvärdet, dvs. hyrespriset på orten.

Allmänna råd:
Semesterbostad i Sverige
   Saknas hyresmarknad eller föreligger i övrigt svårigheter att göra en objektiv beräkning av värdet med utgångspunkt i marknadsvärdet bör förmån av fri semesterbostad värderas till nedan angivna belopp.
   Fjällstuga (lägenhet)
   Jul, nyår och vårvinter (febr.-april) 3 000 kr per vecka
   Övrig tid 1 200 kr per vecka
   Sommarstuga (lägenhet)
   Sommar
   (mitten av juni-mitten av augusti) 3 000 kr per vecka
   Övrig tid 1 200 kr per vecka

Semesterbostad i utlandet
   Saknas hyresmarknad eller föreligger i övrigt svårigheter att göra en objektiv beräkning av värdet med utgångspunkt i marknadsvärdet, bör förmån av fri semesterbostad i utlandet värderas till 3 000 kr per vecka.

2.4 Reseförmån

   Förmån av fri eller subventionerad resa som erhålls i anställningsförhållande eller i övrigt på grund av tjänsten är skattepliktig enligt 11 kap. 1 § IL.

Allmänna råd:
Resans värde bör bestämmas med ledning av marknadsvärdet, vilket i regel bör anses motsvara det pris som utgivaren betalat för resan med tillägg för förekommande mervärdesskatt. Mottagarens ekonomiska situation bör inte påverka marknadsvärdet.
   Det förekommer att mottagare, som gör tjänsteresor, tilldelas ett tjänstekort (årskort) att användas såväl i tjänsten som för privat bruk. Lämnas ingen redogörelse för det privata nyttjandet, bör förmånen värderas till kostnaden för ett årskort, om inga inskränkningar i det privata nyttjandet föreligger.

2.5 Vinster i form av varor

   I samband med försäljningspristävlingar och liknande förekommer det bl.a. premieringssystem, som innebär att deltagare får poängbevis, som varierar efter uppnått resultat. Bevisen berättigar innehavaren till uttag av varor. Poängbevisen är skattepliktig intäkt för mottagaren enligt 11 kap.
1 § IL.

Allmänna råd:
   Skatteplikten för poängbevisen bör anses inträda när mottagaren får bevisen. Förmånens värde för mottagaren bör motsvara det erhållna bevisets marknadsvärde.

2.6 Ränteförmån vid lån i utländsk valuta

   För ränteförmåner vid lån i utländsk valuta skall enligt 61 kap. 17 § IL samma regler tillämpas som vid lån i svensk valuta, med den ändringen att i stället för statslåneräntan skall närmast motsvarande ränta för lån i den aktuella valutan användas.

Allmänna råd:
   Vid beräkning av förmånsvärde avseende förmånligt lån i utländsk valuta, som löper med rörlig ränta, bör följande jämförelseräntor (marknadsränta vid utgången av november 2003 plus en procentenhet) tillämpas för hela eller del av beskattningsåret 2004. eurobrittiska pundschweiziska francsjapanska yendanska kronornorska kronorkanadensiska dollaraustraliensiska dollaramerikanska dollar
EUReuro4,75 %
GBPbrittiska pund5,90 %
CHFschweiziska francs2,89 %
JPYjapanska yen1,56 %
DKKdanska kronor4,89 %
NOKnorska kronor4,87 %
CADkanadensiska dollar5,12 %
AUDaustraliensiska dollar6,92 %
USDamerikanska dollar 4,36 %

3 Förmån som erhålls genom kupong

   Att förmåner, som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem, alltid är skattepliktiga följer av 11 kap. 11 § 4:e punkten IL.

Allmänna råd:
   Med kuponger bör i detta sammanhang förstås värdekuponger eller liknande betalningssystem som mera allmänt kan användas för betalning av vara eller tjänst eller för tillträde till olika anläggningar, evenemang m.m. eller i övrigt utnyttjas på ett sådant sätt att förmånernas utformning i realiteten bestäms av den anställde.
   Förmånen bör värderas till det belopp som anges på kupongen. Om något värde inte anges, bör förmånen värderas till belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad inklusive mervärdesskatt.

¹Beträffande 2004 års taxering, se RSV 2002:36. Ändrade partier i förhållande till RSV 2002:36 har markerats med kanststreck. För ytterligare information om vissa förmåner att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2004 och vid 2005 års taxering, se RSV M 2003:16.

___________

   Dessa allmänna råd tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2004 och vid 2005 års taxering.