Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets allmänna råd

Riksskatteverkets allmänna råd om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter fr.o.m. beskattningsåret 2003 och fr.o.m. 2004 års taxering¹
RSV 2003:3
Inkomsttaxering
Skattebetalning
Utkom från trycket den 30 december 2003
    Riksskatteverket (RSV) lämnar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande allmänna råd om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet.

1 Idrottsutövare
   Dessa allmänna råd gäller utövare av idrottslig verksamhet som skall redovisa inkomsterna i inkomstslaget tjänst.

Allmänna råd:
Till idrottsutövare bör hänföras även tränare inbegripet gymnastikinstruktörer, domare, linjemän, materialförvaltare eller därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer bör i detta sammanhang avses också sådana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen.

2 Förmåner i samband med idrottslig verksamhet
   Enligt 11 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, skall löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls pågrund av tjänst tas upp som intäkt om inte annat anges. Av bestämmelsen följer att alla slags ersättningar och förmåner som utgår till följd av idrottslig verksamhet är skattepliktig inkomst. Som skattepliktig inkomst räknas inte enbart ersättningar och förmåner från tävlingsarrangörer, föreningar, förbund m.m. Hit räknas också ersättningar och förmåner som lämnats av supporterklubbar och företag.

Allmänna råd:
   Fria kläder, som tillhandahållits i och för större idrottsevenemang, såsom OS och VM, och som har en enhetlig prägel, bör i normalfallet jämställas med uniform. Sådan förmån bör således inte föranleda beskattning.
   Värdet av idrottsredskap som idrottsutövaren fått från förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten bör inte anses som skattepliktig inkomst.

2 Utgifter i samband med den idrottsliga verksamheten
   Av 12 kap. 1 § IL följer att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad i inkomstslaget tjänst.

Allmänna råd:
   Vid beräkning av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten bör - om inte omständigheterna föranleder annan bedömning - avdrag inte medges med högre belopp än vad som motsvaras av summan av de sammanlagda intäkterna av verksamheten under året. Avdrag för underskott bör således i regel inte medges.
   Som alternativ till avdrag enligt ovan bör avdrag av praktiska skäl i vissa fall kunna medges med skäligt belopp även om uppgifter om enskilda kostnadsposter inte kan lämnas. En förutsättning för att kostnaderna skall få beräknas schablonmässigt bör vara att inkomsterna från den idrottsliga verksamheten inte utgör utövarens huvudsakliga inkomster, utan att dessa kommer från annan verksamhet. Om utövarens inkomster från idrotten något eller några år skulle utgöra dennes huvudsakliga inkomster (t.ex. vid studier), får dock avdrag göras enligt schablon.
   Idrottsutövarens kostnader får under nämnda förut-sättningar schablonmässigt beräknas till belopp motsvarande bruttoersättningen, dock högst 3 000 kr.
   I bruttoersättningen bör inräknas skattepliktiga förmåner men inte avdragsgilla traktamentsersättningar och resekost-nadsersättningar vid tjänsteresa.
   Vid beräkning av inkomst av tjänst bör de efter schablon beräknade kostnaderna anses utgöra idrottsutövarens faktiska utgifter i den idrottsliga verksamheten.

3 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt på ersättning till idrottsutövare
   Enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980) är en ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7-13 §§ IL och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Inte heller särskild löneskatt tas ut på sådan ersättning, vilket framgår av 1 § tredje stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på förvärvsinkomster. Sådana funktionärer vilkas verksamhet i föreningen huvudsakligen utgörs av administrativa uppgifter, t.ex. styrelseuppdrag och liknande, omfattas normalt inte av bestämmelsen (prop. 1990/91:76).

Allmänna råd:
   Om föreningen betalar ut ersättning till en person för såväl administrativa som idrottsliga tjänster bör ersättningarna behandlas var för sig.

___________

   Dessa allmänna råd tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2003 och fr.o.m. 2004 års taxering.

¹Beträffande 2003 års taxering se RSV 2001:46. För ytterligare information om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2003 och fr.o.m. 2004 års taxering, se RSV M 2003:1.