På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Betalningsförmedling, reseförsäkring med avbeställningsskydd

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2007-09-27

Område: Mervärdesskatt

Dnr/målnr/löpnr:
5214-06
Regeringsrätten har, med hänsyn till brister i underlaget, undanröjt förhandsbeskedet i den del som avser tillhandahållande av reseförsäkring med avbeställningsskydd.
 
Redovisningsperioderna februari 2006 — januari 2009.
 
Skatterättsnämnden ansåg i förhandsbesked 2006-06-30 att sökandens ansvar för korttransaktioner ska anses utgöra en enda tjänst som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § ML. Till kortet är även kopplat en reseförsäkring med avbeställningsskydd. Skatterättsnämnden ansåg inte att denna tjänst omfattades av undantaget i 3 kap. 10 § ML. Den sistnämnda frågan överklagades till Regeringsrätten. För de närmare omständigheterna hänvisas till detta. Länk till förhandsbeskedet.
 
"YRKANDEN M.M.
 
Sökanden (momsgruppen) yrkar att Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet vad gäller fråga 5 och förklarar att X AB:s omsättning av tilläggstjänsten, reseförsäkring med avbeställningsskydd, omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 10 § mervärdesskattelagen(1994:200), ML. Momsgruppen anför följande till stöd för sin talan. Som en del av X AB:s verksamhet ingår en möjlighet för bankkunden att av X AB teckna en kompletterande reseförsäkring med avbeställningsskydd som kopplas till bankkundens kort. X AB har ingått ramavtal med Försäkringsbolaget AB avseende denna kompletterande försäkring. Det ankommer på respektive bank att bestämma om den kompletterande reseförsäkringen ska ingå i kortavgiften eller om det skall vara ett tillval för kortkunderna mot en särskild avgift. — Någon definition av begreppet "försäkringstjänster" respektive "försäkringstransaktioner" finns varken i ML eller i det sjätte mervärdesskattedirektivet, 77/388/EEG. I domen angående Card Protection Plan Ltd (CPP), mål C-349/96, gjorde EG-domstolen vissa uttalanden rörande innebörden av begreppet försäkringstransaktion. EG-domstolen fann att CPP kunde anses genomföra försäkringstransaktioner undantagna från skatteplikt enligt artikel 13 B a i sjätte mervärdesskattedirektivet eftersom det hade tecknat en kollektiv försäkring i förhållande till vilken CPP:s kunder utgjorde försäkringstagarna. Det faktum att X AB tillhandahåller tjänster till banker som sedan tillhandahåller tjänster vidare till sina kunder innebär inte att en tillämpning av 3 kap. 10 § ML utesluts. Att Försäkringsbolaget AB inom ramen för samarbetet med X AB ger försäkringsskyddet direkt till kortinnehavare skall inte ha någon betydelse för X AB:s prestation till bankerna. X AB får i aktuell situation jämställas med en försäkringsgivare på det sättet att X AB kan anses tillhandhålla skattefria försäkringstjänster trots att X AB, för att tillhandahålla dessa tjänster, behöver anlita Försäkringsbolaget AB.
 
I andra hand yrkar momsgruppen att Regeringsrätten bestämmer att tjänsten skall omfattas av undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 10 § ML på den grunden att fråga är om en s.k. närstående tjänst som utförs av försäkringsmäklare och försäkringsagenter. X AB får då anses agera som förmedlare mellan försäkringsgivaren, Försäkringsbolaget AB, och försäkringstagarna, bankkunderna. Av avtalet mellan X AB och Försäkringsbolaget AB framgår att X AB i eget namn för Försäkringsbolaget AB:s räkning tecknar reseförsäkringen åt bankkunderna. X AB binder härigenom Försäkringsbolaget AB gentemot bankkunderna och skickar ut försäkringsvillkoren till dem. Även vad gäller försäkringspremien agerar X AB mellanhand. Premien dras från bankkundens konto och betalas till X AB från banken. Denna premie motsvarar det belopp som X AB betalar till Försäkringsbolaget AB. Genom X AB:s kontakter med både Försäkringsbolaget AB och bankkunderna förbinds Försäkringsbolaget AB i förhållande till bankkunderna att vid skada ersätta kortkunderna i enlighet med försäkringsvillkoren. Detta synsätt överensstämmer med vad EG-domstolen har uttalat i målen C-8/01 Taksatorringen och C-472/03 Arthur Andersen.
 
Skatteverket bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. EG-domstolen har i ett flertal domar uttalat att de uttryck som har använts för att beteckna de undantag från skatteplikt som avses i artikel 13 i sjätte direktivet skall tolkas strikt eftersom de utgör avvikelser från den allmänna principen om att skatt skall tas ut på alla tjänster som en skattskyldig tillhandahåller mot vederlag. I nu aktuell situation saknas avtal om ömsesidiga prestationer mellan X AB och kortinnehavarna/försäkringstagarna. X AB:s kunder är istället de olika bankerna. X AB tillhandahållande till bankerna är inte en undantagen försäkringstjänst och inte heller kan X AB anses förmedla försäkringarna till bankerna. För att det skall vara fråga om en sådan närstående tjänst skall den som utför tjänsten stå i kontakt både med försäkringsgivaren och med kunden samt besitta sakkunskap på området. X AB har inte någon kontakt med bankernas kunder och X AB besitter inte heller någon sakkunskap på området.
 
SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Enligt 3 kap. 10 § ML undantas från skatteplikt omsättning av försäkrings- och återförsäkringstjänster, inbegripet tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller andra förmedlare av försäkringar och som avser försäkringar eller återförsäkringar. Bestämmelsen motsvaras av artikel 13 B a i sjätte mervärdesskattedirektivet, enligt vilken medlemsländerna skall undanta från skatteplikt försäkrings- och återförsäkringstransaktioner, däribland närstående tjänster som utförs av försäkringsmäklare och försäkringsagenter. Den gemenskapsrättsliga regleringen finns numera, i oförändrad utformning, i artikel135.1 ai rådets direktiv 2006/112/EG, som trätt i kraft den 1 januari 2007.
 
Räckvidden för undantagen från skatteplikt vad avser försäkrings- och återförsäkringstransaktioner, liksom närstående tjänster som utförs av försäkringsmäklare och försäkringsagenter, har vid flera tillfällen varit föremål för EG-domstolens prövning. Momsgruppen har åberopat dessa domar till stöd för sin uppfattning att de tjänster X AB omsätter skall anses som sådan tjänster som avses i 3 kap. 10 § ML, i första hand därför att tjänsterna bör betraktas som försäkringsagenter och i andra hand därför att de får anses som tjänster utförda av försäkringsmäklare.
 
Av EG-domstolens avgöranden följer att det vid fastställandet av om skatteplikt föreligger eller inte i fråga om tjänster av aktuellt slag är nödvändigt att kunna bedöma avtalsförhållandet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare. Det är därvid av betydelse vem som är mottagare av tjänsten, eftersom en försäkringstransaktion till sin natur innefattar ett avtalsförhållande mellan den som tillhandhåller försäkringstjänsten och den person, nämligen den försäkrade, vars risk täcks av försäkringen (EG-domstolens dom i målet C-240/99 Försäkringsbolaget Skandia, p. 41). När det gäller undantaget från skatteplikt avseende tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare och försäkringsagenter är det bl.a. avgörande om mäklaren eller agenten står i kontakt med både försäkringsgivaren och kunden, vilken sakkunskap som den skattskyldige besitter och huruvida tjänsterna enbart kan anses innebära att försäkringsgivaren biträds eller att tjänster utförs i dennes ställe (EG-domstolens dom i målet Arthur Andersen, p. 26-27, 33, 37-38). EG-domstolens domar illustrerar således vikten av att det vid avgörande av skattepliktsfrågan inte råder några oklarheter om de faktiska omständigheterna, särskilt inte om de kontraktsmässiga förhållandena mellan inblandade parter (jfr RÅ 2005 ref. 80).
 
Momsgruppen har i ärendet ingivit en kopia av ett utkast  till ramavtal mellan X AB och ett aktiebolag som, enligt avtalet, skall samordna bankernas upphandling av tjänster från X AB samt, därutöver, ett utkast till underavtal mellan X AB och en bank. När det gäller försäkringsmomentet framgår endast av en avtalsbilaga att det till varje kort (bankkort) skall tillhandahållas en reseförsäkring hos Försäkringsbolaget AB, och att kortinnehavaren är hänvisad till detta bolag för frågor om försäkringen och dess villkor. Vidare har ingivits en folder innehållande Försäkringsbolagets AB:s information till kortinnehavarna om reseförsäkringen. Av foldern framgår att reseförsäkringen skall gälla för kortinnehavare som till viss minsta del betalar sina resekostnader med kortet, och att försäkringen inte kostar kortinnehavaren något extra. Anspråk på ersättning från försäkringen skall enligt foldern riktas till Försäkringsbolaget AB. Momsgruppen har dessutom hänvisat till ett avtal mellan X AB och Försäkringsbolaget AB angående försäkringen. Vid förfrågan från Skatterättsnämnden har emellertid framkommit att ett sådant avtal saknas och hänvisning har därvid skett till den nämnda foldern.
 
Regeringsrätten gör följande bedömning.
 
Frågan i målet gäller skatteplikten till mervärdesskatt för vissa tjänster som enligt momsgruppens uppfattning är att betrakta som försäkringstjänster, alternativt försäkringsförmedling. De transaktioner X AB utför är led i den sammantagna kedja av transaktioner som förutsätts reglerade genom avtal mellan Försäkringsbolaget AB och X AB, mellan X AB och banken samt mellan banken och dess kortkunder. För att avgör om ej skattepliktiga försäkringstjänster kommer att omsättas i något eller eventuellt flera av dess transaktionsled, är det nödvändigt att de tänkta transaktionerna belyses i sin helhet. Därvid kan konstateras att de uppgifter momsgruppen lämnat till Skatterättsnämnden är ytterligt knapphändiga. I Regeringsrätten har momsgruppen utvecklat sin talan närmare, bl.a. i fråga om vem som enligt X AB:s mening kan anses som försäkringstagare. Fortfarande har emellertid inte innehållet i avtalet mellan X AB och Försäkringsbolaget AB avseende reseförsäkringarna redovisats. Inte heller har närmare information lämnats om avtalsförhållandena mellan X AB:s kunder, bankerna, och de personer, kortinnehavarna, till vars förmån försäkringarna ska skall tecknas.
 
Med hänsyn till dessa brister i underlaget borde något förhandsbesked inte ha lämnats i denna del. Förhandsbeskedet vad gäller fråga 5 skall därför undanröjas.
 
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Regeringsrätten undanröjer förhandsbeskedet såvitt avser fråga 5."