På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets information
om fördelning av anskaffningsutgift med anledning av inlösen år 2005 av aktier i SSAB Svenskt Stål AB mot kontantlikvid¹
SKV M
2005:12
Erbjudandet
   SSAB Svenskt Stål AB (SSAB) har uppgett följande.
   Ordinarie bolagsstämma i SSAB beslöt den 22 april 2005 att ge ut inlösenrätter i bolaget för genomförande av erbjudande om inlösen. För varje A- respektive B-aktie i SSAB erhölls en inlösenrätt av serie A respektive B. Dessutom beslöts att aktieägarna skulle erhålla 7,50 kr i kontant utdelning för varje aktie i SSAB.
   Avstämningsdag för erhållande av inlösenrätter och utdelning var den 27 april 2005.
   Tio inlösenrätter av serie A berättigade till inlösen av en A-aktie och tio inlösenrätter av serie B berättigade till inlösen av en B-aktie.
   För att underlätta för innehavare av udda poster kunde upp till 2 000 inlösenrätter av valfri serie utnyttjas för inlösen av högst 200 aktier av valfri serie.
   Vidare gavs en möjlighet att courtagefritt avyttra sammanlagt högst
2 000 inlösenrätter.
Inlösenlikviden bestämdes till 210 kr kontant.
   Anmälan om inlösen kunde ske under perioden den 3 – 26 maj 2005.
Handel med inlösenrätter kunde ske under perioden den 3 – 23 maj 2005.

Uppdelning av anskaffningsutgiften på aktie och inlösenrätt
   Om en inlösenrätt avyttras ska kapitalvinstbeskattning ske. Försäljningspris är då det belopp som erhålls vid försäljningen efter avdrag för kostnader.
   Anskaffningsutgiften för en inlösenrätt utgörs av en del av anskaffningsutgiften för aktierna i SSAB. Av rättsfallet RÅ 1997 ref. 43 framgår att anskaffningsutgiften för aktierna ska delas upp på aktier respektive inlösenrätter med utgångspunkt i deras marknadsvärden vid utfärdandet av inlösenrätterna.
   Aktierna i SSAB är marknadsnoterade. Sista dag för handel med aktier inklusive rätt till inlösenrätt var den 22 april 2005. Den lägsta betalkursen för A-aktierna var denna dag 179,50 kr och för B-aktierna 172,50 kr.
   Inlösenrätterna kunde säljas på marknaden och var marknadsnoterade från och med den 3 maj 2005. Medianen av den lägsta betalkursen för inlösenrätterna under de fem första dagarna sedan de noterades var 3,62 kr för inlösenrätterna av serie A och 4,28 kr för inlösenrätterna av
serie B.
   Vid fördelning av anskaffningsutgiften ska samtidig kontant utdelning om 7,50 kr beaktas. Av anskaffningsutgiften för A-aktierna bör därför (3,62 : (179,50 – 7,50) =) 2,1 procent hänföras till inlösenrätterna och 97,9 procent till aktierna. När det gäller anskaffningsutgiften för B-aktierna bör (4,28 : (172,50 – 7,50) =) 2,6 procent hänföras till inlösenrätterna och 97,4 procent till aktierna.

Skatteregler för inlösen
   När man löser in aktier i ett bolag anses man ha sålt aktierna. En kapitalvinstberäkning ska således göras. Därvid får man dra av både kvarvarande anskaffningsutgift för de anmälda SSAB-aktierna och anskaffningsutgiften för de utnyttjade inlösenrätterna. Försäljningspriset utgörs av kontantlikviden om 210 kr per inlöst aktie.

Exempel
   Om anskaffningsutgiften för en A-aktie i SSAB var 100 kr ska (100 x 0,021 =) 2,10 kr hänföras till inlösenrätten och 97,90 kr till aktien.
   För inlösen av en aktie krävdes tio inlösenrätter. Den totala anskaffningsutgiften vid aktieförsäljningen blir därför ((10 x 2,10) + 97,90 =) 118,90 kr. Eftersom försäljningspriset uppgick till 210 kr ger försäljningen i exemplet en vinst om (210 – 118,90 =) 91,10 kr.
   Om inlösenrätten säljs ska 2,10 kr dras av som anskaffningsutgift

¹Skatteverket har lämnat allmänna råd om uppdelning av anskaffningsutgift mellan aktie och inlösenrätt, se SKV A 2005:15.