På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets allmänna råd

Riksskatteverkets föreskrifter om förberedelsearbetet inför 2003 års allmänna fastighetstaxering av småhusenheter;
RSFS 2001:8

beslutade den 18 juni 2001.

Riksskatteverket föreskriver med stöd av 19 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande.

Riktvärdekartas innehåll m.m.

1 § Med riktvärdekarta avses karta (kartbild) på vilken anges gränserna mellan värdeområden för en eller flera typer av värderingsenheter samt förteckning över de riktvärdeangivelser, andra bestämmelser, förtydliganden m.m. som skall gälla inom värdeområdet.

2 § En riktvärdekarta omfattar utöver kartbilden även till denna ansluten dekal och beskrivning med däri antecknade riktvärdeangivelser, andra bestämmelser, förtydliganden m.m.

3 § En riktvärdekarta skall utformas på sådant sätt och upprättas på sådant kartunderlag att det entydigt framgår till vilket värdeområde varje värderingsenhet hör och vilka riktvärdeangivelser och andra bestämmelser som skall tillämpas inom varje värdeområde.

4 § På en riktvärdekarta skall gränser för värdeområden utmärkas genom gränsmarkeringar. Olika slag av gränsmarkeringar, kompletteringar och förtydliganden till riktvärdeangivelserna på kartan samt sådana särskilda förutsättningar för riktvärdeangivelserna, som sägs i 5 §, skall anges på dekalen eller i beskrivningen till kartan. Dekal och beskrivning skall utformas i enligt av Riksskatteverket fastställt formulär på sätt framgår av bilaga 1.

5 § Om det för ett riktvärde förutsätts att annat än inom värdeområdet genomsnittliga förhållanden gäller för en värdefaktor, som skall tillämpas vid taxeringen, skall detta anges på riktvärdekartan.

6 § I ett värdeområde får inte ingå delområden med så skilda värdenivåer att olika riktvärdeangivelser kan anges för delområdena.

Riktvärdekarta S; värdeområden och riktvärdeangivelser

7 § Riktvärdekarta skall upprättas gemensamt för småhus och tomtmark för småhus ingående i småhusenhet (riktvärdekarta S).

8 § Riktvärdekarta S innefattar skattemyndighetens beslut om indelning i värdeområden samt inom varje värdeområde riktvärdeangivelser och andra bestämmelser, förtydliganden m.m. för värderingen av småhusen och tomtmarken.

9 § Riktvärdekarta S skall utvisa

1. indelningen i värdeområden för småhus,
2. indelningen i värdeområden för tomtmark för småhus,
3. riktvärdeangivelserna och andra bestämmelser för beräkning av riktvärden för småhus och
4. riktvärdeangivelserna och andra bestämmelser för beräkning av riktvärden för tomtmark.

10 § Ett värdeområde för tomtmark får omfatta endast ett län eller del av ett län. Ett värdeområde för småhus får omfatta endast ett värdeområde avseende tomtmark.

Vid indelningen i värdeområden skall vid särskild fastighetstaxering 2001 tillämpad riktvärdekarta läggas till grund.

11 § Riktvärdeangivelse för småhus skall upprättas för varje värdeområde för småhus och avse en värderingsenhet, bestående av ett småhus enligt 8 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), (normhus).

Riktvärdeangivelse för småhus skall för de tre klasserna av värdefaktorn byggnadskategori – friliggande hus, kedjehus m.m. och radhus – innefatta uppgift om vilken S-nivåfaktor och vilken SO-tabell som skall gälla inom varje värdeområde.

Det skall finnas 59 skilda värdenivåer för normhuset. De erhålls genom att värdena i en SV-tabell multipliceras med S-nivåfaktorn.
Dessa skall vara 1,20, 1,30, 1,40, 1,50, 1,60, 1,70, 1,80, 1,90, 2,00, 2,10, 2,20, 2,30, 2,40, 2,50, 2,60, 2,70, 2,80, 2,90, 3,00, 3,10, 3,20, 3,30, 3,40, 3,60, 3,80, 4,00, 4,20, 4,40, 4,60, 4,80, 5,00, 5,25, 5,50, 5,75, 6,00, 6,25, 6,50, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5, 9,0, 9,5, 10,0, 11,0, 12,0, 13,0, 14,0, 15,0, 16,0, 17,0, 18,0, 19,0, 20,0, 22,0, 24,0, 26,0, 28,0 och 30,0.

12 § Riktvärdeangivelse för tomtmark skall upprättas för varje värdeområde för tomtmark och avse en tomt som utgör en självständig fastighet.

Riktvärdeangivelse för tomtmark skall, om inte annat framgår av 13 §, för de tre klasserna av värdefaktorn typ av bebyggelse – tomtmark avseende friliggande hus, kedjehus m.m. respektive radhus – inom ett värdeområde innehålla uppgift om

1. normaltomtens storlek i kvadratmeter,
2. normaltomtens riktvärde i kronor,
3. korrigeringsbelopp vid avvikelse från normaltomtens storlek i kronor per kvadratmeter,
4. belägenhetsfaktorer för belägenhetsklasserna 1 och 2,
5. VA-klass för normaltomten och
6. korrigeringsbelopp i kronor per klass vid avvikelse från normaltomtens VA-klass.

Belägenhetsfaktorn för belägenhetsklass 7 skall vara 1,0. De i riktvärdeangivelsen beslutade belägenhetsfaktorerna för belägenhetsklasserna 1 och 2 skall anges i förhållande till belägenhetsfaktorn för belägenhetsklass 7. För belägenhetsklasserna 3–6 bestäms belägenhetsfaktorn enligt tabellen över belägenhetsfaktorer i 25 § med ledning av den i riktvärdeangivelsen beslutade belägenhetsfaktorn för belägenhetsklass 2 vilken bestäms oberoende av den för belägenhetsklass 1 beslutade belägenhetsfaktorn.

Korrigeringsbelopp avseende VA-klass enligt andra stycket 6 skall anges i hela 2 000-tal kronor.

Om vägledande ortspriser saknas upprättas normaltomtens riktvärdeangivelse med ledning av i 26 § angiven tomtvärdetabell.

I fråga om belägenhetsklass och belägenhetsfaktorer för värdefaktorn närhet till strand skall – utöver vad som föreskrivs i denna paragraf – gälla vad som sägs i 24 och 25 §§.

13 § Riktvärdeangivelse för obebyggd tomtmark, för vilken värdegrundande tomtindelning saknas, skall i stället för vad som föreskrivs i 12 § innehålla uppgift om värde i kronor per kvadratmeter tomtmark. Det angivna värdet skall avse tomtmark, för vilken några exploateringsåtgärder inte utförts eller betalats. I riktvärdeangivelsen skall belägenhetsfaktorer enligt 12 § andra stycket 4 anges.

14 § Riktvärdeangivelsen för normaltomten får endast anges till följande i basvärdenivå anpassade värden:

1. Om värdet inte överstiger 500 000 kr: 5, 10, 15, 20, 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100, 120, 140, 160, 180, 200, 225, 250, 275, 300, 350, 400, 450 och 500 tusen kronor.
2. Om värdet överstiger 500 000 kr: värde i hela 50 000-tal kronor.
3. Om värdet överstiger 1 000 000 kr: värde i hela 100 000-tal kronor.
4. Om värdet överstiger 2 000 000 kr: värde i hela 200 000-tal kronor.

Ortsprismaterial

15 § Förslag till riktvärdeangivelser och andra bestämmelser, förtydliganden m.m. på riktvärdekarta S, skall bestämmas med utgångspunkt från köpeskillingar avseende representativa köp under åren 1999–2001 av obebyggda och bebyggda småhusenheter som enligt bestämmelserna i 1 A kap. fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) efter däri föreskriven gallring och granskning tagits in i Riksskatteverkets ortsprisregister. De köpeskillingar som erlagts vid dessa köp skall även ligga till grund för provvärderingarna.

Om inte alla försålda småhusenheter inom ett värdeområde behöver ingå i provvärderingen för att en värderingstekniskt godtagbar bedömning av 2001 års marknadsvärdenivå skall kunna göras, skall i första hand köp under 2001 läggas till grund för nivåbestämningen. I andra hand skall köp under 2000 användas och därefter köp under 1999.

16 § Med ledning av de representativa köpen av bebyggda småhusenheter under åren 1999–2001 skall undersökas om marknadsvärdenivån för sådana enheter förändrats under perioden. Vid förändringar av marknadsvärdenivån skall prisutvecklingsfaktorer bestämmas så att köpeskillingarna kan korrigeras att avse den marknadsvärdenivå som i genomsnitt gällde under år 2001. Om prisutvecklingen varit väsentligt olika inom skilda regioner, skall flera prisutvecklingsfaktorer bestämmas. Därvid får olika prisutvecklingsfaktorer bestämmas för permanenthus och fritidshus.

Lantmäteriverket skall senast den 26 februari 2002 till Riksskatteverket lämna preliminärt förslag till prisutvecklingsfaktorer och senast den 15 mars 2002 lämna slutligt förslag till prisutvecklingsfaktorer.

Vid bestämning av 2001 års marknadsvärdenivå skall följande vikter användas: köp ingångna 1999 vikt 0,60, köp ingångna 2000 vikt 0,80 och köp ingångna 2001 vikt 1,00.

Provvärdering

17 § Under förberedelsearbetet skall provvärderingar ske för kontroll av vilken basvärdenivå som uppnås vid tillämpning av föreslagna indelningar i värdeområden och riktvärdeangivelser. Provvärderingarna skall göras utifrån de förslag till riktvärdekartor som Lantmäteriverket skall lämna enligt 27 och 29 §§ och som skattemyndigheten skall besluta om enligt 19 kap. 3 och 5 §§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Den provvärdering som sker enligt 18 § betecknas kontrollvärdering. Till grund för denna provvärdering skall ligga de representativa köp som anges i 15 §. Utöver den kontroll, som föreskrivs i 15 § första stycket, skall vid provvärderingarna även göras en analys av de prisutvecklingsfaktorer som tillämpats vid beräkningarna. Härvid skall basvärdenivåer och spridning anges för 1999, 2000 och 2001.

Provvärdering skall ske för varje värdeområde och omfatta det antal provvärderingsobjekt inom området som bedöms erforderligt med hänsyn till områdets omfattning. Om antalet provvärderingsobjekt är för få eller saknas inom ett värdeområde, får provvärdering ske för ett provvärderingsområde. Det skall framgå av en särskild förteckning, som skall tas in i beskrivningen till riktvärdekartan, vilka värdeområden som tillsammans bildar ett provvärderingsområde. Varje provvärderingsområde skall ha ett särskilt nummer.

18 § För varje värdeområde respektive provvärderingsområde för småhus och för tomtmark skall kontrollvärderingen redovisas på sätt Riksskatteverket närmare beskriver.

För varje län och kommun skall vid kontrollvärderingen vidare göras en redovisning av basvärdenivån för de bebyggda småhusenheterna, fördelade efter följande grunder,

1. enheter med en belägenhetsfaktor större än 1,0
2. friliggande hus, kedjehus och radhus
3. fyra åldersgrupper
4. tre standardgrupper
5. fyra storleksgrupper
6. småhus, inrättade för boende året om (permanenthus) och
7. småhus, inrättade för fritidsboende (fritidshus).

Om ett värdeområde innehåller en kommunenklav skall köp inom enklaven redovisas tillsammans med detta värdeområde.

19 § Kontrollvärderingen skall utöver redovisningen enligt 18 § innehålla förteckningar över de provvärderingsobjekt, som legat till grund för beräkningarna. Förteckningarna, som för bebyggda småhusenheter skall upprättas per värdeområde för småhus och för obebyggda småhusenheter per värdeområde för tomtmark, skall innehålla

a) identifikation, t.ex. fastighetsbeteckning,
b) köpedatum,
c) köpeskilling, justerad köpeskilling, prisutvecklingsfaktor, omräknad köpeskilling och vikt för köpet,
d) klassindelningsdata för värderingsenheterna,
e) värden för värderingsenheterna samt delvärden och basvärde enligt föreslagna riktvärdeangivelser och
f) basvärdet dividerat med omräknad köpeskilling (B/K).

Redovisningen skall även innehålla en förteckning över de köp som ingått i ortsprismaterialet men inte utnyttjats vid kontrollvärderingen. Grunderna för bortgallring skall anges i varje enskilt fall. Förteckningen skall upprättas per kommun. I förteckningen skall anges till vilket värdeområde varje småhusenhet hör.

Förslag till värderingsmetoder, klassindelning av värdefaktorer, värdetabeller m.m.

20 § Lantmäteriverket skall på sätt Riksskatteverket bestämmer närmare utforma preliminära förslag till värderingsmetoder, klassindelning av värdefaktorer, värdetabeller m.m. Detta skall i första hand ske med utgångspunkt från den värderingsmetodik som tillämpades vid 1996 års allmänna fastighetstaxering av småhusenheter. Om Riksskatteverket finner skäl att överväga ändringar i värderingsmetodiken skall Lantmäteriverket även lämna förslag i denna del.

Lantmäteriverkets förslag skall, om inte annat anges särskilt, lämnas till Riksskatteverket vid följande tidpunkter.

1. Förslag till ändrad värderingsmetodik m.m. som kräver ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) senast den 2 november 2001.
2. Förslag som kräver ändringar i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) senast den 18 december 2001.
3. Förslag som kan påverka innehållet i Riksskatteverkets förslag till föreskrifter enligt 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen senast den 1 februari 2002.

21 § Lantmäteriverket skall lämna förslag till föreskrifter m.m. avseende definitionerna av värdefaktorerna ålder och standard för småhus, närhet till strand för tomtmark för småhus samt fastighetsrättsliga förhållanden för småhus och för tomtmark för småhus.

Till grund för definitioner, utredningar m.m. enligt första stycket skall läggas det som anges i prop. 2000/01:121. I fråga om värdefaktorn närhet till strand skall dock vad som sägs i 12 och 22 §§ gälla. Vidare skall i fråga om värdefaktorn standard för småhus, delområdet kök, utrustningen grupperas enligt följande.

- Kök med mycket låg standard
Enkel spis med högst tre plattor, med eller utan ugn samt kylskåp. Enkel skåpinredning, arbetsbänk saknas.

- Kök med låg standard
Spis med eller utan ugn samt kylskåp. Enkel skåpinredning med målade luckor. Bänklängd kortare än 2 m.

- Kök med normal standard
Spis, kyl och frysskåp samt inbyggd diskmaskin. Skåpinredning av normal standard. Köksluckor målade eller av laminat. Bänklängd 2-5 m.

- Kök med hög standard
Spis med keramikhäll, kyl och frysskåp samt inbyggd diskmaskin och inbyggd mikrovågsugn. Bänklängd längre än 5 m dock högst 7 m. Skåpinredning och köksluckor av hög kvalitet (t.ex. massivt trä, rostfritt stål).

- Kök med mycket hög standard
Spis med keramikhäll, kyl och frysskåp samt inbyggd diskmaskin och inbyggd mikrovågsugn. Arbetsbänkar i trä eller sten. Bänklängd längre än 7 m. Skåpinredning och köksluckor av hög kvalitet (t.ex. massivt trä, rostfritt stål).

För provvärderingsobjekten skall poängsättningen, enligt för småhuset gällande taxering av olika utrustningsdetaljer för delområdet kök, transformeras till att svara mot den i föregående stycke angivna klassificeringen för delområdet. Vid klassificeringen skall den beskrivning som bäst överensstämmer med kökets utrustning väljas.

22 § Lantmäteriverket skall lämna preliminärt förslag och senast den 10 oktober 2001 slutligt förslag till belägenhetstabell med belägenhetsfaktorer för sex av de sju klasserna av värdefaktorn närhet till strand, betecknade belägenhetsklass 1–7.

För belägenhetsklassen 1 (strand), 2-6 (strandnära) och 7 (inte strand eller strandnära) skall de indelningsgrunder gälla som sägs i 23 och 24 §§.

23 § Värderingsenhet avseende tomtmark för småhus skall, om inte annat föreskrivs i 24 §, med utgångspunkt från det horisontellt mätta minsta avståndet mellan byggnadsplatsen och strandlinjen indelas enligt följande.

BelägenhetsklassByggnadsplatsens avstånd från strandlinjen
  
1(strand)högst 75 m och egen strand
2(strandnära)högst 75 m utan egen strand
3(strandnära)mer än 75 m men mindre eller lika med 150
4(strandnära)mer än 150 m men mindre eller lika med 200
5(strandnära)mer än 200 m men mindre eller lika med 250
6(strandnära)mer än 250 m men mindre eller lika med 300
7(ej strand eller strandnära)mer än 300 m
24 § Värderingsenhet avseende tomtmark för småhus på vilken byggnadsplatsen ligger högst 75 m från strandlinjen skall indelas i belägenhetsklass 1 om värderingsenheten har egen strand eller om området mellan byggnadsplatsen och strandlinjen utgör naturmark som i sin helhet är allemansrättsligt tillgänglig eller av annat skäl är tillgänglig för värderingsenhetens ägare. Används det mellanliggande området för bebyggelse, bil-, park- eller gångväg som är allmänt tillgänglig skall värderingsenheten inte hänföras till belägenhetsklass 1. Värderingsenhet skall anses ha egen strand om den gränsar mot hav, insjö eller vattendrag. Med vattendrag avses därvid i regel vad som enligt miljöbalken hänförs till vattendrag.

Annan värderingsenhet än vad som sägs i första stycket, på vilken byggnadsplatsen ligger högst 75 m från strandlinjen, indelas i belägenhetsklass 2.

Om kortast möjliga gångväg från byggnadsplatsen till strandlinjen är mer än 500 m skall värderingsenhet som enligt huvudregeln indelas i belägenhetsklass 2-6, i stället hänföras till belägenhetsklass 7.

25 § Belägenhetsfaktorerna för belägenhetsklasserna 1, 2 och 7 bestäms på sätt anges i 12 § tredje stycket. För belägenhetsklasserna 3–6 skall belägenhetsfaktorerna bestämmas i förhållande till i riktvärdeangivelsen beslutad belägenhetsfaktor för belägenhetsklass 2 enligt följande tabell över belägenhetsfaktorer.

Tabell över belägenhetsfaktorer

 

Belägenhetsfaktor för belägenhetsklass 2 Belägenhetsfaktorer för belägenhetsklass
 34567
     1,0
     1,0
     1,0
     1,0
     1,0
     1,0
     osv.
26 § Lantmäteriverket skall till Riksskatteverket senast den 3 december 2001 lämna preliminärt förslag och senast den 2 maj 2002 slutligt förslag till

1. SV-tabeller
2. SO-tabeller
3. FV-tabeller för småhus och för tomtmark samt
4. tomtvärdetabell.

Tabellerna skall upprättas på sätt framgår av 1 kap. 6 § resp. 1 kap. 35 b § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199).

Arbetet med riktvärdekartor, provvärdering m.m.

27 § Lantmäteriverket skall senast den 1 februari 2002 i den ordning Riksskatteverket bestämmer till skattemyndigheten lämna ett preliminärt förslag till riktvärdekarta S.

28 § Lantmäteriverket skall senast den 1 mars 2002 till skattemyndigheten lämna en förteckning över vid denna tidpunkt kända representativa överlåtelser av småhus och tomtmark, som föreslås som provvärderingsobjekt, samt en förteckning över bortgallrade överlåtelser. Grunderna för gallringen skall redovisas i varje enskilt fall.

Skattemyndigheten skall granska urvalet av provvärderingsobjekt och senast den 15 mars 2002 till Lantmäteriverket lämna uppgifter om valda provvärderingsobjekt och det preliminära förslaget till riktvärdekarta S enligt 27 §.

29 § Lantmäteriverket skall senast den 26 april 2002 till skattemyndigheten och dess referensgrupper överlämna och redovisa ett överarbetat förslag till riktvärdekarta S. Till förslaget skall fogas redovisning av tillämpade provvärderingsområden och företagen provvärdering som visar de genomsnittliga basvärdenivåer som förslaget leder till. Beräkningarna skall redovisas på sätt som föreskrivs i 18 och 19 §§.

30 § Lantmäteriverket skall senast den 15 maj 2002 till skattemyndigheten lämna sitt slutliga förslag till riktvärdekarta S. Till förslaget skall fogas beräkningar som visar de genomsnittliga basvärdenivåer som förslaget leder till. Beräkningarna skall redovisas på sätt som föreskrivs i 18 och 19 §§.

31 § Lantmäteriverket skall senast den 19 juni 2002 verkställa de ändringar som skattemyndigheten bestämt av Lantmäteriverkets i 27 § angivna slutliga förslag till riktvärdekarta S och genomföra en kontrollvärdering enligt 18 och 19 §§.

Övrigt

32 § Vid sammanträde med skattemyndighetens referensgrupp skall protokoll föras.

33 § Lantmäteriverket skall till skattemyndigheten överlämna den redovisning av kontrollvärderingen, som anges i 18 och 19 §§, och de förteckningar över köp som avses i 19 §. Redovisningen och förteckningarna skall förvaras hos skattemyndigheten.

34 § För varje småhusenhet skall Lantmäteriverket på sätt Riksskatteverket närmare bestämmer till Riksskatteverket senast den 19 juni 2002 lämna uppgift om till vilket värdeområde enhetens tomtmark hör.

Senast samma dag skall Lantmäteriverket till Riksskatteverket för varje värdeområde för tomtmark lämna uppgift om föreslagna riktvärdeangivelser för tomtmark och småhus samt beskrivningar på sätt Riksskatteverket närmare bestämmer.

Bilaga 1

__________________

Dessa föreskrifter träder i kraft dagen efter den dag, då föreskrifterna enligt uppgift på dem kommer ut från trycket och tillämpas på förberedelsearbetet inför allmän fastighetstaxering av småhus år 2003.