beslutade den 16 juni 1995.
Riksskatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § och 19 kap. 7 § i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) i fråga om verkets föreskrifter (RSFS 1987:24) om värderingen vid fastighetstaxering dels att 3 kap. 6-13 och 24-25 §§ samt bilaga 2 skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före nuvarande 3 kap. 13 och 14 §§ skall utgå,
dels att nuvarande 3 kap. 14-23 §§ skall betecknas 3 kap. 6-15 §§,
dels att de nya 3 kap. 8 och 13 §§ samt bilagorna 1 och 3 skall ha följande lydelse,
dels att närmast före nya 3 kap. 6 § skall införas en rubrik av följande lydelse.
Tredje kapitlet och bilagorna 1 och 3 till föreskrifterna kommer därför att ha följande lydelse.
3 kap. Småhusenheter¹
Tomtmark
1 § Tomtmarkens areal skall anges i hela kvadratmeter.
2 § Värdefaktorn typ av bebyggelse skall indelas i klasserna tomtmark för friliggande hus (F), för kedjehus m.m. (K) och för radhus (R).
Med friliggande hus avses ett småhus som inte är sammanbyggt med annat småhus.
Med kedjehus m.m. avses ett småhus som inte utgör friliggande hus eller radhus.
Med radhus avses varje småhus i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är sammanbyggda direkt med varandra.
3 § Värdefaktorn speciell belägenhet skall vid riktvärdets bestämmande indelas i följande tre klasser (belägenhetsklasser).
1. Strand.
2. Strandnära.
3. Ej strand eller strandnära.
Värderingsenhet hänförs till klass 1, om byggnadsplatsen på värderingsenheten ligger mindre än 75 meter från hav, insjö eller vattendrag. Värderingsenhet, som utgörs av en eller flera självständiga fastigheter, skall också hänföras till klass 1, om enheten till någon del ligger mindre än 50 meter från hav, insjö eller vattendrag. Går värderingsenheten inte fram till strandlinjen, hänförs enheten till klass 1 endast om det mellanliggande området utgörs av naturmark, som inte används för bebyggelse, bil-, park- eller gångväg.
Till klass 2 hänförs en värderingsenhet, som inte skall hänföras till klass 1 och på vilken byggnadsplatsen ligger högst 150 meter från stranden, om området fram till strandlinjen inte används för sammanhängande bebyggelse eller för verksamhet som medför att strandzonen inte är tillgänglig för värderingsenhetens ägare.
Till klass 3 hänförs övriga värderingsenheter för tomtmark.
4 § Värdefaktorn vatten och avlopp skall indelas i följande sex klasser (VA-klasser).
1. Kommunalt vatten året om och kommunalt WC-avlopp.
2. Kommunalt vatten året om och enskilt WC-avlopp. Enskilt vatten året om och kommunalt WC-avlopp.
3. Enskilt vatten året om och enskilt WC-avlopp.
4. Kommunalt eller enskilt vatten året om. Ej WC-avlopp.
5. Kommunalt eller enskilt vatten under endast en del av året (sommarvatten). Vatten och/eller avlopp i annan kombination än som har förts till klasserna 1-4.
6. Ej vatten och ej WC-avlopp.
Med vatten avses att värderingsenheten har tillgång till drickbart vatten.
Med kommunalt vatten och/eller kommunalt WC-avlopp avses att fastigheten är ansluten till kommunal vatten- och/eller avloppsanläggning. Med kommunal anläggning avses sådan vatten- och avloppsanläggning som omfattas av lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.
Med enskilt vatten och/eller enskilt WC-avlopp avses att värderingsenheten är ansluten till enskild vatten- och/eller avloppsanläggning.
Med enskild anläggning avses annan än kommunal anläggning för vattenförsörjning och WC-avlopp. Enskild anläggning kan omfatta en eller flera fastigheter.
5 § Värdefaktorn fastighetsrättliga förhållanden för tomtmark skall indelas i följande tre klasser.
1. Värderingsenhet som utgör en eller flera självständiga fastigheter.
2. Värderingsenhet som kan bilda självständig fastighet.
3. Värderingsenhet som inte kan bilda självständig fastighet.
Småhus
6 § Byggnad med biutrymmen som är sammanbyggd med ett småhus räknas som del av småhuset, om den kan nås inifrån småhuset genom dörr eller liknande. Om sådan förbindelse saknas, utgör byggnaden komplementhus.
7 § Värdeyta, boyta, biyta och tillägg för biyta skall anges i hela kvadratmeter. Ålder skall anges i hela år.
8 § Värdefaktorn storlek anges såsom småhusets värdeyta. Värdeytan utgörs av summan av småhusets boyta och ett tillägg motsvarande 20 procent av sådan biyta som kan nås inifrån småhuset genom dörr eller liknande. I tvåbostadshus skall biyta som används som gemensamt kommunikationsutrymme inte medräknas. Tillägget för biyta får uppgå till högst 20 kvadratmeter.
Med boyta avses boarea enligt svensk standard SS 02 10 52.
Med biyta avses biarea enligt svensk standard SS 02 10 52.
9 § Värdefaktorn ålder anges genom ett värdeår. Värdeåret utgörs av småhusets nybyggnadsår, om till- eller ombyggnad inte skett. Har till- eller ombyggnad, som ändrat boytans storlek, skett skall värdeåret jämkas.
Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av småhuset togs eller kunde ha tagits i bruk. Som nybyggnadsår för byggnader uppförda 1929 och tidigare anges 1929.
10 § Värdefaktorn standard anges genom antalet standardpoäng för småhuset.
Till grund för standardpoängen skall ligga en poängberäkning för vart och ett av fem huvudområden avseende småhusets byggnadsmaterial och utrustning. Huvudområdena är exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör. Den totala poängen för ett huvudområde betecknas delsumman för området. De sammanlagda delsummorna för huvudområdena utgör småhusets standardpoäng, om inte annat följer av 12 §.
11 § Standardpoäng för småhusets byggnadsmaterial och utrustning skall åsättas i enlighet med vad som anges i tabellen för standardpoängberäkning, bilaga 3.
12 § Sedan delsummorna för de olika huvudområdena beräknats enligt 10 och 11 §§, kan varje delsumma för sig jämkas, om byggnadsmaterial och utrustning enligt bilaga 3 finns men är av mycket hög eller mycket låg standard.
Jämkning kan också ske, om annat byggnadsmaterial eller annan utrustning än som anges i bilaga 3 är av mycket hög eller mycket låg standard och poängsumman för huvudområdet därför uppenbarligen ger en felaktig bild av den faktiska standarden.
Jämkning av en delsumma får inte medföra att antalet standardpoäng överstiger det maximala antalet standardpoäng, som enligt bilaga 3 kan erhållas för huvudområdet. Inte heller får jämkningen medföra att standardpoängen för huvudområdet blir lägre än 0.
13 § I fråga om värdefaktorn byggnadskategori skall klassen typ av bebyggelse indelas i friliggande hus (F), kedjehus m.m. (K) och radhus (R).
För friliggande hus, kedjehus m.m. och radhus gäller vad som sägs i 2 § andra-fjärde styckena.
Klassen antal lägenheter skall inte beaktas särskilt.
Med bostadslägenhet avses ett eller flera rum, inrättade för boende, med egen ingång och med kök eller annan kokmöjlighet.
14 § Värdefaktorn fastighetsrättliga förhållanden skall indelas i följande tre klasser.
Klass 1:
Småhus på värderingsenhet för tomtmark som indelats i klass 1 beträffande fastighetsrättsliga förhållanden.
Klass 2:
Småhus på värderingsenhet för tomtmark som indelats i klass 2 beträffande fastighetsrättsliga förhållanden.
Klass 3:
Småhus på värderingsenhet för tomtmark som indelats i klass 3 beträffande fastighetsrättsliga förhållanden.
15 § Värdefaktorn värdeordning skall indelas i följande två klasser.
Klass 1: Mest värdefulla småhuset inom värderingsenheten för tomtmark till småhus.
Klass 2:
Övriga småhus inom värderingsenheten för tomtmark till småhusen.
Bilaga 1²
Omräkningsfaktorer för byggnad under uppförande
År | För AFT-92 | För AFT-94 | För AFT-96 |
1990 | 0,50 | ||
1991 | 0,45 | ||
1992 | 0,45 | 0,50 | |
1993 | 0,45 | 0,50 | |
1994 | 0,45 | 0,50 | 0,50 |
1995 | 0,50 |
Huvudområde Exteriör | Antal standardpoäng |
Stomme | |
De bärande väggarna består av betong/betongsten, lättbetong, lecablock eller tegel | 1 |
Fasadbeklädnad | |
Minst hälften av den sammanlagda fasadytan består av | |
- tegel eller annat stenmaterial | 3 |
- trä, plåt, puts eller plast | 2 |
Takbeläggning | |
Minst hälften av takbeläggningen består av | |
- skiffer, kopparplåt eller glaserat tegel | 2 |
- betongpannor, oglaserat tegel eller plåt | 1 |
Garage | |
Garage | |
- finns i källare | 1 |
- finns i gemensamhetsanläggning | 1 |
- finns i husets mark- eller sluttningsvåning, alternativt vidbyggt eller friliggande på tomten, med plats för en bil | 2 |
- finns i husets mark- eller sluttningsvåning, alternativt vidbyggd eller friliggande på tomten, med plats för två eller flera bilar | 4 |
Carport | |
Carport finns på tomten | 1 |
Underhålls- och ombyggnadsstandard | |
Fasadbeklädnaden är till mer än hälften utbytt | |
- under perioden 1976 - 1989 | 3 |
- efter 1989 | 3 |
Takbeläggningen är till mer än hälften utbytt | |
- under perioden 1976 - 1989 | 2 |
- efter 1989 | 3 |
____ | |
Maximal delsumma Exteriör | 17 |
Huvudområde Energihushållning | |
El | |
El finns indragen | 2 |
Isolering | |
Huset är vinterbonat | 2 |
Fönster | |
Minst hälften av den sammanlagda fönsterytan utgörs av | |
- fönster med isolerglas | 3 |
- två- eller treglasfönster utan isolerglas | 1 |
Uppvärmning | |
Uppvärmingssystem finns och uppvärmningen sker huvudsakligen genom | |
- värmepumpsystem, även sådant som är kombinerat med annan värmekälla | 3 |
- annat konventionellt uppvärmningssystem | 2 |
Underhålls- och ombyggnadsstandard | |
Elsystemet är utbytt | |
- under perioden 1966 - 1989 | 3 |
- efter 1989 | 3 |
_____ | |
Maximal delsumma Energihushållning | 13 |
Huvudområde Kök | |
Kökstyp | |
Köket är | |
- av typen kokvrå, pentry eller liknande, dvs. har en total bänklängd som är kortare än 2 m | |
- av annan typ | 13 |
Utrustning | |
Köket är utrustat med följande utrustningsdetaljer | |
- el- eller gasspis med minst tre plattor och ugn eller keramisk spishäll med ugn | 1 |
- spishäll och separat inbyggd ugn i arbetshöjd, | 3 |
- frysskåp (minst 150 l) | 2 |
- inbyggd diskmaskin | 2 |
- köksö | 1 |
Underhålls- och ombyggnadsstandard | |
Köksinredningen (skåp, bänkar och liknande) är utbytt | |
- under perioden 1986 - 1989 | 2 |
- efter 1989 | 3 |
_______ | |
Maximal delsumma Kök | 15 |
Huvudområde Sanitet | |
Vatten | |
I huset finns indraget | |
- åretruntvatten | 3 |
- sommarvatten | 2 |
Bad, dusch och WC | |
I bostadsplan (inkl. sluttningsvåning) finns | |
- ett bad- eller duschutrymme | 1 |
- två eller flera bad- eller duschutrymmen | 3 |
Bad- eller duschutrymme finns i källarvåning | 1 |
WC finns | 1 |
Väggbeklädnad i det största bad- eller duschutrymmet består till mer än hälften av kakel, mosaik eller stenmaterial | 1 |
Bastu | |
Bastu (även friliggande) hör till huset | 2 |
Tvättutrustning | |
Särskilt utrymme större än 4 kvm finns inrättat för tvätt och klädvård, t.ex. tvättstuga eller grovkök | 1 |
Underhålls- och ombyggnadsstandard | |
Mer än hälften av vatten- och avloppsstammarna i huset är utbytta | |
- under perioden 1966 - 1989 | 3 |
- efter 1989 | 3 |
Sanitetsutrustningen, golvbeläggningen och väggmaterialet i det största bad- eller duschutrymmet är i allt väsentligt utbytt | |
- under perioden 1981 - 1989 | 2 |
- efter 1989 | 3 |
_____ | |
Maximal delsumma Sanitet | 18 |
Huvudområde Övrig interiör | |
Öppen spis, gillestuga | |
Öppen spis, kakelugn eller braskamin finns i huset | 2 |
I källare finns gillestuga eller liknande inrett utrymme som | |
- är 10-15 kvm | 1 |
- är större än 15 kvm | 2 |
_____ | |
Maximal delsumma Övrig interiör | 4 |
_________________
¹Senaste lydelse RSFS 1989:14.
²Senaste lydelse RSFS 1994:27.
³Senaste lydelse RSFS 1989:14.
Skatteverkets rättsinformation har flyttat till den nya webbplatsen Rättslig vägledning. Skatteverkets handledningar har upphört att tryckas och ersätts av Rättslig vägledning.