Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSFS 1995:7


OBS! Dessa föreskrifter har upphävts 2006-09-01 genom SKVFS 2006:13.
Riksskatteverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter (RSFS 1987:24) om värderingen vid fastighetstaxering;

beslutade den 16 juni 1995.

Riksskatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § och 19 kap. 7 § i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) i fråga om verkets föreskrifter (RSFS 1987:24) om värderingen vid fastighetstaxering dels att 3 kap. 6-13 och 24-25 §§ samt bilaga 2 skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 3 kap. 13 och 14 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 3 kap. 14-23 §§ skall betecknas 3 kap. 6-15 §§,

dels att de nya 3 kap. 8 och 13 §§ samt bilagorna 1 och 3 skall ha följande lydelse,

dels att närmast före nya 3 kap. 6 § skall införas en rubrik av följande lydelse.

Tredje kapitlet och bilagorna 1 och 3 till föreskrifterna kommer därför att ha följande lydelse.

3 kap. Småhusenheter¹

Tomtmark

1 § Tomtmarkens areal skall anges i hela kvadratmeter.

2 § Värdefaktorn typ av bebyggelse skall indelas i klasserna tomtmark för friliggande hus (F), för kedjehus m.m. (K) och för radhus (R).

Med friliggande hus avses ett småhus som inte är sammanbyggt med annat småhus.

Med kedjehus m.m. avses ett småhus som inte utgör friliggande hus eller radhus.

Med radhus avses varje småhus i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är sammanbyggda direkt med varandra.

3 § Värdefaktorn speciell belägenhet skall vid riktvärdets bestämmande indelas i följande tre klasser (belägenhetsklasser).

1. Strand.
2. Strandnära.
3. Ej strand eller strandnära.

Värderingsenhet hänförs till klass 1, om byggnadsplatsen på värderingsenheten ligger mindre än 75 meter från hav, insjö eller vattendrag. Värderingsenhet, som utgörs av en eller flera självständiga fastigheter, skall också hänföras till klass 1, om enheten till någon del ligger mindre än 50 meter från hav, insjö eller vattendrag. Går värderingsenheten inte fram till strandlinjen, hänförs enheten till klass 1 endast om det mellanliggande området utgörs av naturmark, som inte används för bebyggelse, bil-, park- eller gångväg.

Till klass 2 hänförs en värderingsenhet, som inte skall hänföras till klass 1 och på vilken byggnadsplatsen ligger högst 150 meter från stranden, om området fram till strandlinjen inte används för sammanhängande bebyggelse eller för verksamhet som medför att strandzonen inte är tillgänglig för värderingsenhetens ägare.

Till klass 3 hänförs övriga värderingsenheter för tomtmark.

4 § Värdefaktorn vatten och avlopp skall indelas i följande sex klasser (VA-klasser).

1. Kommunalt vatten året om och kommunalt WC-avlopp.

2. Kommunalt vatten året om och enskilt WC-avlopp. Enskilt vatten året om och kommunalt WC-avlopp.

3. Enskilt vatten året om och enskilt WC-avlopp.

4. Kommunalt eller enskilt vatten året om. Ej WC-avlopp.

5. Kommunalt eller enskilt vatten under endast en del av året (sommarvatten). Vatten och/eller avlopp i annan kombination än som har förts till klasserna 1-4.

6. Ej vatten och ej WC-avlopp.

Med vatten avses att värderingsenheten har tillgång till drickbart vatten.

Med kommunalt vatten och/eller kommunalt WC-avlopp avses att fastigheten är ansluten till kommunal vatten- och/eller avloppsanläggning. Med kommunal anläggning avses sådan vatten- och avloppsanläggning som omfattas av lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

Med enskilt vatten och/eller enskilt WC-avlopp avses att värderingsenheten är ansluten till enskild vatten- och/eller avloppsanläggning.

Med enskild anläggning avses annan än kommunal anläggning för vattenförsörjning och WC-avlopp. Enskild anläggning kan omfatta en eller flera fastigheter.

5 § Värdefaktorn fastighetsrättliga förhållanden för tomtmark skall indelas i följande tre klasser.

1. Värderingsenhet som utgör en eller flera självständiga fastigheter.

2. Värderingsenhet som kan bilda självständig fastighet.

3. Värderingsenhet som inte kan bilda självständig fastighet.

Småhus

6 § Byggnad med biutrymmen som är sammanbyggd med ett småhus räknas som del av småhuset, om den kan nås inifrån småhuset genom dörr eller liknande. Om sådan förbindelse saknas, utgör byggnaden komplementhus.

7 § Värdeyta, boyta, biyta och tillägg för biyta skall anges i hela kvadratmeter. Ålder skall anges i hela år.

8 § Värdefaktorn storlek anges såsom småhusets värdeyta. Värdeytan utgörs av summan av småhusets boyta och ett tillägg motsvarande 20 procent av sådan biyta som kan nås inifrån småhuset genom dörr eller liknande. I tvåbostadshus skall biyta som används som gemensamt kommunikationsutrymme inte medräknas. Tillägget för biyta får uppgå till högst 20 kvadratmeter.

Med boyta avses boarea enligt svensk standard SS 02 10 52.

Med biyta avses biarea enligt svensk standard SS 02 10 52.

9 § Värdefaktorn ålder anges genom ett värdeår. Värdeåret utgörs av småhusets nybyggnadsår, om till- eller ombyggnad inte skett. Har till- eller ombyggnad, som ändrat boytans storlek, skett skall värdeåret jämkas.

Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av småhuset togs eller kunde ha tagits i bruk. Som nybyggnadsår för byggnader uppförda 1929 och tidigare anges 1929.

10 § Värdefaktorn standard anges genom antalet standardpoäng för småhuset.

Till grund för standardpoängen skall ligga en poängberäkning för vart och ett av fem huvudområden avseende småhusets byggnadsmaterial och utrustning. Huvudområdena är exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör. Den totala poängen för ett huvudområde betecknas delsumman för området. De sammanlagda delsummorna för huvudområdena utgör småhusets standardpoäng, om inte annat följer av 12 §.

11 § Standardpoäng för småhusets byggnadsmaterial och utrustning skall åsättas i enlighet med vad som anges i tabellen för standardpoängberäkning, bilaga 3.

12 § Sedan delsummorna för de olika huvudområdena beräknats enligt 10 och 11 §§, kan varje delsumma för sig jämkas, om byggnadsmaterial och utrustning enligt bilaga 3 finns men är av mycket hög eller mycket låg standard.

Jämkning kan också ske, om annat byggnadsmaterial eller annan utrustning än som anges i bilaga 3 är av mycket hög eller mycket låg standard och poängsumman för huvudområdet därför uppenbarligen ger en felaktig bild av den faktiska standarden.

Jämkning av en delsumma får inte medföra att antalet standardpoäng överstiger det maximala antalet standardpoäng, som enligt bilaga 3 kan erhållas för huvudområdet. Inte heller får jämkningen medföra att standardpoängen för huvudområdet blir lägre än 0.

13 § I fråga om värdefaktorn byggnadskategori skall klassen typ av bebyggelse indelas i friliggande hus (F), kedjehus m.m. (K) och radhus (R).

För friliggande hus, kedjehus m.m. och radhus gäller vad som sägs i 2 § andra-fjärde styckena.

Klassen antal lägenheter skall inte beaktas särskilt.

Med bostadslägenhet avses ett eller flera rum, inrättade för boende, med egen ingång och med kök eller annan kokmöjlighet.

14 § Värdefaktorn fastighetsrättliga förhållanden skall indelas i följande tre klasser.

Klass 1:
Småhus på värderingsenhet för tomtmark som indelats i klass 1 beträffande fastighetsrättsliga förhållanden.

Klass 2:
Småhus på värderingsenhet för tomtmark som indelats i klass 2 beträffande fastighetsrättsliga förhållanden.

Klass 3:
Småhus på värderingsenhet för tomtmark som indelats i klass 3 beträffande fastighetsrättsliga förhållanden.

15 § Värdefaktorn värdeordning skall indelas i följande två klasser.

Klass 1: Mest värdefulla småhuset inom värderingsenheten för tomtmark till småhus.

Klass 2:
Övriga småhus inom värderingsenheten för tomtmark till småhusen.

Bilaga 1²

Omräkningsfaktorer för byggnad under uppförande

ÅrFör AFT-92För AFT-94För AFT-96
    
19900,50  
19910,45  
19920,450,50 
19930,450,50 
19940,450,500,50
1995  0,50
Bilaga 3³

Tabell för standardpoängberäkning

Huvudområde ExteriörAntal standardpoäng
Stomme 
De bärande väggarna består av betong/betongsten, lättbetong, lecablock eller tegel1
  
Fasadbeklädnad  
Minst hälften av den sammanlagda fasadytan består av 
- tegel eller annat stenmaterial3
- trä, plåt, puts eller plast2
  
Takbeläggning 
Minst hälften av takbeläggningen består av 
- skiffer, kopparplåt eller glaserat tegel2
- betongpannor, oglaserat tegel eller plåt 1
  
Garage 
Garage 
- finns i källare1
- finns i gemensamhetsanläggning1
- finns i husets mark- eller sluttningsvåning, alternativt vidbyggt eller friliggande på tomten, med plats för en bil2
- finns i husets mark- eller sluttningsvåning, alternativt vidbyggd eller friliggande på tomten, med plats för två eller flera bilar 4
  
Carport 
Carport finns på tomten1
  
Underhålls- och ombyggnadsstandard  
Fasadbeklädnaden är till mer än hälften utbytt 
- under perioden 1976 - 1989 3
- efter 19893
  
Takbeläggningen är till mer än hälften utbytt 
- under perioden 1976 - 1989 2
- efter 1989 3
 ____
Maximal delsumma Exteriör 17
  
Huvudområde Energihushållning 
El 
El finns indragen2
  
Isolering 
Huset är vinterbonat 2
  
Fönster 
Minst hälften av den sammanlagda fönsterytan utgörs av 
- fönster med isolerglas3
- två- eller treglasfönster utan isolerglas1
  
Uppvärmning 
Uppvärmingssystem finns och uppvärmningen sker huvudsakligen genom 
- värmepumpsystem, även sådant som är kombinerat med annan värmekälla3
- annat konventionellt uppvärmningssystem2
  
Underhålls- och ombyggnadsstandard 
Elsystemet är utbytt 
- under perioden 1966 - 19893
- efter 19893
 _____
Maximal delsumma Energihushållning 13
  
Huvudområde Kök 
Kökstyp 
Köket är 
- av typen kokvrå, pentry eller liknande, dvs. har en total bänklängd som är kortare än 2 m 
- av annan typ13
  
Utrustning 
Köket är utrustat med följande utrustningsdetaljer 
- el- eller gasspis med minst tre plattor och ugn eller keramisk spishäll med ugn1
- spishäll och separat inbyggd ugn i arbetshöjd,3
- frysskåp (minst 150 l)2
- inbyggd diskmaskin2
- köksö1
  
Underhålls- och ombyggnadsstandard 
Köksinredningen (skåp, bänkar och liknande) är utbytt 
- under perioden 1986 - 19892
- efter 19893
 _______
Maximal delsumma Kök 15
  
Huvudområde Sanitet 
Vatten 
I huset finns indraget 
- åretruntvatten3
- sommarvatten2
  
Bad, dusch och WC  
I bostadsplan (inkl. sluttningsvåning) finns 
- ett bad- eller duschutrymme1
- två eller flera bad- eller duschutrymmen3
Bad- eller duschutrymme finns i källarvåning 1
WC finns 1
Väggbeklädnad i det största bad- eller duschutrymmet består till mer än hälften av kakel, mosaik eller stenmaterial 1
  
Bastu 
Bastu (även friliggande) hör till huset 2
  
Tvättutrustning 
Särskilt utrymme större än 4 kvm finns inrättat för tvätt och klädvård, t.ex. tvättstuga eller grovkök 1
  
Underhålls- och ombyggnadsstandard 
Mer än hälften av vatten- och avloppsstammarna i huset är utbytta 
- under perioden 1966 - 19893
- efter 19893
Sanitetsutrustningen, golvbeläggningen och väggmaterialet i det största bad- eller duschutrymmet är i allt väsentligt utbytt 
- under perioden 1981 - 19892
- efter 19893
 _____
Maximal delsumma Sanitet 18
  
Huvudområde Övrig interiör  
Öppen spis, gillestuga  
Öppen spis, kakelugn eller braskamin finns i huset 2
I källare finns gillestuga eller liknande inrett utrymme som 
- är 10-15 kvm1
- är större än 15 kvm2
 _____
Maximal delsumma Övrig interiör 4
Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter den dag, då föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 1996 och vid särskild fastighetstaxering 1997. Äldre bestämmelser i 3 kap. 3-4, 10-12, 14-20 och 23 §§ skall dock, såvitt avser lantbruksenheter, fortfarande tillämpas vid de särskilda fastighetstaxeringarna 1996 och 1997.

_________________

¹Senaste lydelse RSFS 1989:14.
²Senaste lydelse RSFS 1994:27.
³Senaste lydelse RSFS 1989:14.