Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSFS 1989:14


OBS! Dessa föreskrifter har upphävts 2006-09-01 genom SKVFS 2006:13.
Riksskatteverkets föreskrifter om ändring i riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1987:24) om värderingen vid fastighetstaxering

utfärdade den 25 augusti 1989.

Riksskatteverket har med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) samt 9 kap. 5 § och 17 kap. 4 § fastighetstaxeringsförordningen (1979:1193) i fråga om föreskrifter om värderingen vid fastighetstaxering beslutat

dels att bilaga 1 skall ha följande lydelse,

dels att en ny paragraf, 1 kap. 3 §, ett nytt kapitel, 3 kap. samt två nya bilagor, bilagorna 2 och 3, skall införas med följande lydelse,

dels att det före 1 kap. 3 § skall införas en ny rubrik med följande lydelse.

Föreskrifterna (1987:24) kommer därför att ha följande lydelse.

1 kap. Allmänna taxeringsregler

Byggnad under uppförande

1 § Vid värdering av byggnad under uppförande skall kostnader som nedlagts räknas om till det år, nivååret, vars prisnivå ligger till grund för taxeringen av den typ av taxeringsenhet som byggnaden ingår i. Genom omräkningsfaktorerna för byggnad under uppförande beaktas även vad som sägs i 7 kap. 12 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) om att byggnadens värde skall bestämmas till hälften av nedlagda byggnadskostnader, uttryckta i det kostnadsläge som förelegat under nivååret.

Byggnadsvärdet för byggnad under uppförande får aldrig överstiga det byggnadsvärde, som skulle ha åsatts byggnaden, om denna kunnat tas i bruk året före det år då den taxeras som byggnad under uppförande.

2 § Omräkningsfaktorn för byggnad under uppförande skall för hela riket bestämmas till de belopp som anges i bilaga 1.

Avrundning av värdefaktorer

3 § Då storleken av en värdefaktor skall anges med föreskriven noggrannhet, skall matematisk avrundning enligt Svensk Standard 014141 regel A tillämpas, om inte annat anges särskilt.

2 kap. Hyreshusenheter och industrienheter

Tomtmark

1 § Med byggrätt avses den rätt som föreligger att uppföra ny byggnad på taxeringsenheten.

Byggrätten mäts i kvm bruttoarea ovan mark. Brutalare mäts enligt Svensk Standard (SS 02 10 51). Med ovan mark avses att golvet i närmast högre våning ligger mer än 1,5 m över omgivande markyta.

2 § Vid värdering av tomtmark till hyreshus skall med klassen bostäder vid indelning av värdefaktorn typ av bebyggelse avses utrymmen inrättade för boende samt biutrymmen (SS 02 10 51). Med klassen lokaler avses utrymmen eller samling av utrymmen avsedda för annat ändamål än bostad (SS 02 10 51).

3 § Vid värdering av tomtmark för hyreshus skall värdefaktorn typ av våningsplan indelas i klasserna bottenvåning och övriga våningsplan.

Med bottenvåning avses våning eller våningar, som ligger i samma plan som angränsande gata eller motsvarande. Bottenvåningen räknas i detta sammanhang dock högst till ett djup, från byggnadens fasad, av 20 m. Delar av ett bottenplan som ligger längre än 20 m från gatufasaden jämställs med övriga våningsplan.

Har två eller flera riktvärden anvisats för samma del av bottenvåning skall med beaktande av vad som sagts i andra stycket värdet bestämmas med ledning av det högsta riktvärdet.

4 § Vid värdering av tomtmark för industribyggnad och övrig byggnad skall värdefaktorn typ av bebyggelse indelas i klasserna industribebyggelse och bensinstation.

Med industribebyggelse avses industribyggnad och annan övrig byggnad än bensinstation, vattenkraftverk och värmekraftverk.

Exploateringsmark

5 § Värdefaktorn väntetid skall anges i antal hela år från och med taxeringsårets ingång.

6 § Värdefaktorn exploateringstid bestäms till det antal år som exploateringen beräknas ta. Om exploatering pågår, räknas exploateringstiden från ingången av taxeringsåret. Pågår inte någon exploatering, räknas exploateringstiden från väntetidens slut till det år då exploateringen väntas vara avslutad.

7 § Exploateringsfaktorn skall för hela riket bestämmas till de belopp som anges i följande tabell. Tabellen anger exploateringsfaktorn vid varierande väntetid och exploateringstid.

Exploateringstid, årExploatering pågårVäntetid, beräknad från taxeringsårets ingång i hela år
  12 - 34 - 56 - 10>10
10,950,900,850,750,650,45
2 - 30,900,850,800,750,600,45
4 - 50,850,850,800,700,600,40
6 - 100,800,750,700,650,550,40
>100,700,650,600,550,450,30
Täktmark

8 § Värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet anges i kbm fast mått brytvärd volym.

Den brytvärda volymen bestäms genom att brytningstiden multipliceras med det årliga uttaget.

Med årligt uttag avses den genomsnittliga mängd material som per år kan beräknas bli utbruten från täkten under brytningstiden.

9 § Värdefaktorn väntetid skall anges i antal hela år från och med taxeringsårets ingång.

10 § Värdefaktorn brytningstid bestäms till det antal år som det årliga uttaget kan väntas fortgå. Föreligger täkttillstånd räknas brytningstiden dock längst till det antal år som återstår innan täkttillståndet löper ut. Saknas täkttillstånd, får brytningstiden bestämmas till högst tio år.

Brytningstiden skall anges i antal hela år. Om brytning pågår, räknas brytningstiden från ingången av taxeringsåret. Pågår inte någon brytning, räknas brytningstiden från väntetidens slut till det år då brytningen väntas vara avslutad, om inte förhållande föreligger som sägs i första stycket.

11 § Brytningsfaktorn skall för hela riket bestämmas till de belopp som anges i följande tabell. Tabellen anger brytningsfaktorn vid varierande väntetid och brytningstid.

Brytningstid, årBrytning pågårVäntetid, beräknad från taxeringsårets ingång i hela år
  12 - 34 - 56 - 10>10
10,950,900,850,750,650,45
2 - 30,900,850,800,750,600,45
4 - 50,850,850,800,700,600,40
6 - 100,800,750,700,650,550,40
>100,700,650,600,550,450,30
Hyreshus med tomtmark

12 § Värdefaktorn bostadshyra skall bestämmas till den totala utgående årshyran 1986 för samtliga bostäder inom värderingsenheten om annat inte föreskrivs i 13 och 14 §§.

Värdefaktorn lokalhyra skall bestämmas till den totala utgående årshyran 1986 för samtliga lokaler inom värderingsenheten om annat inte föreskrivs i 13 och 14 §§.

Årshyran skall motsvara hela det belopp hyresgästerna normalt har att erlägga till hyresvärden. I årshyran skall således ingå bränsletillägg, VA-tillägg, tillägg för fastighetsskatt och andra tillägg men inte avgifter för hushållsförbrukning av elektricitet och gas och inte heller mervärdeskatt.

13 § Om uppgift om utgående hyra 1986 saknas eller förändringar skett så att hyran höjts mer än vad som motsvaras av i orten normala hyreshöjningar, skall den utgående hyran 1987 användas. Därvid skall 1987 års hyra nedräknas till 1986 års nivå med hjälp av anvisade nedräkningstal.

14 § För hyreshus med bostäder och lokaler, som
       1. innehas med bostadsrätt,
       2. är andelslägenheter,
       3. disponeras av ägaren eller av honom närstående,
       4. varit outhyrd under del av året, eller
       5. har en utgående hyra som är en internhyra skall, i stället för utgående hyra, till grund för värderingen läggas jämförelsehyra. Detsamma gäller om den utgående hyran på annat sätt uppenbart avviker från bruksvärdehyra då det gäller bostäder eller marknadsmässig hyra i fråga om lokaler.

15 § Värdefaktorn ålder för hyreshus anges genom ett värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av hyreshuset togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som anges är 1929. Byggnad, som inte lämnar någon avkastning eller vars avkastning inte kan förränta tillhörande tomtmark, åsätts värdeår 01.

Har en byggnad varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring skall värdeåret jämkas.

16 § Om ett hyreshus eller flera hyreshus tillhörande samma åldersklass innehåller både bostäder och lokaler skall två värderingsenheter bildas. Markvärdeandelen skall dock bestämmas lika för båda enheterna och som kvoten mellan värdet av den tomtmark som tillhör hyreshuset eller hyreshusen och den sammanlagda hyran för bostäderna och lokalerna.

Industribyggnad och övrig byggnad med tomtmark utom elproduktionsenhet

17 § Samtliga lokaler inom en och samma värderingsenhet, för vilka klassindelningen av värdefaktorerna ålder, lokaltyp och standard är lika, utgör en hyresenhet.

18 § Vid klassindelning av värdefaktorn lokaltyp skall för klasserna produktionslokaler, industrikontor och lager m.m. gälla följande.

ProduktionslokalerMed produktionslokaler avses lokaler som är inrättade för produktion, service eller liknande.
IndustrikontorMed industrikontor avses lokaler som är inrättade för kontor, personalutrymme, utställning eller liknande.
Lager m.m.Med lager m.m. avses lokaler som är inrättade för lager, förråd eller liknande samt övriga lokaler, som ej kan hänföras till någon av ovanstående lokaltyper.
19 § Värdefaktorn ålder för industribyggnad och övrig byggnad anges genom ett värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår.

Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som anges är 1929. Byggnad, som inte lämnar någon avkastning eller vars avkastning inte kan förränta tillhörande tomtmark, åsätts värdeår 01.

Har en byggnad varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring skall värdeåret jämkas.

20 § Värdefaktorn markvärdeandel bestäms för industribyggnad och övrig byggnad genom att värdet av till värderingsenheten hörande tomtmark divideras med den för värderingsenheten sammanlagda värderingshyran.

Elproduktionsenhet

21 § För elproduktionsenheter skall den beräknade taxeringseffekten avrundas nedåt till hela kilowatt och uttryckas med tre signifikanta siffror. Vid effekt under 100 kilowatt anges dock endast två siffror.

För annan taxeringsenhet än elproduktionsenhet skall den beräknade taxeringseffekten avrundas nedåt till tiondels kilowatt.

22 § Värdefaktorn ålder för elproduktionsenhet anges genom ett värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår.

Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som anges är 1929. Byggnad, som inte lämnar någon avkastning eller vars avkastning inte kan förränta tillhörande tomtmark, åsätts värdeår 01.

Har en byggnad varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring skall värdeåret jämkas.

3 kap. Småhusenheter

Tomtmark

1 § Tomtmarkens areal skall anges i hela kvadratmeter.

2 § Värdefaktorn typ av bebyggelse skall indelas i klasserna tomtmark för friliggande hus (F), för kedjehus m.m. (K) och för radhus (R).

Med friliggande hus avses ett småhus som inte är sammanbyggt med annat småhus.

Med kedjehus m.m. avses ett småhus som inte utgör friliggande hus eller radhus.

Med radhus avses varje småhus i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är sammanbyggda direkt med varandra.

3 § Värdefaktorn speciell belägenhet skall vid riktvärdets bestämmande indelas i följande tre klasser (belägenhetsklasser).

       1. Strand.
       2. Strandnära.
       3. Ej strand eller strandnära.

Värderingsenhet hänförs till klass 1, om byggnadsplatsen på värderingsenheten ligger mindre än 75 meter från hav, insjö eller vattendrag. Värderingsenhet, som utgörs av en eller flera självständiga fastigheter, skall också hänföras till klass 1, om enheten till någon del ligger mindre än 50 meter från hav, insjö eller vattendrag. Går värderingsenheten inte fram till strandlinjen, hänförs enheten till klass 1 endast om det mellanliggande området utgörs av naturmark, som inte används för bebyggelse, bil-, park- eller gångväg.

Till klass 2 hänförs en värderingsenhet, som inte skall hänföras till klass 1 och på vilken byggnadsplatsen ligger högst 150 meter från stranden, om området fram till strandlinjen inte används för sammanhängande bebyggelse eller för verksamhet som medför att strandzonen inte är tillgänglig för värderingsenhetens ägare.

Till klass 3 hänförs övriga värderingsenheter för tomtmark.

4 § Värdefaktorn vatten och avlopp skall indelas i följande sex klasser (VA-klasser).

       1. Kommunalt vatten året om och kommunalt WC-avlopp.
       2. Kommunalt vatten året om och enskilt WC-avlopp. Enskilt vatten året om och kommunalt WC-avlopp.
       3. Enskilt vatten året om och enskilt WC-avlopp.
       4. Kommunalt eller enskilt vatten året om. Ej WC-avlopp.
       5. Kommunalt eller enskilt vatten under endast en del av året (sommarvatten). Vatten och/eller avlopp i annan kombination än som har förts till klasserna 1-4.
       6. Ej vatten och ej WC-avlopp.

Med vatten avses att värderingsenheten har tillgång till drickbart vatten.

Med kommunalt vatten och/eller kommunalt WC-avlopp avses att fastigheten är ansluten till kommunal vatten- och/eller avloppsanläggning. Med kommunal anläggning avses sådan vatten- och avloppsanläggning som omfattas av lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

Med enskilt vatten och/eller WC-avlopp avses att värderingsenheten är ansluten till enskild vatten- och/eller avloppsanläggning.

Med enskild anläggning avses annan än kommunal anläggning för vattenförsörjning och WC-avlopp. Enskild anläggning kan omfatta en eller flera fastigheter.

5 § Värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden för tomtmark skall indelas i följande tre klasser.

       1. Värderingsenhet som utgör en eller flera självständiga fastigheter.
       2. Värderingsenhet som kan bilda självständig fastighet.
       3. Värderingsenhet som inte kan bilda självständig fastighet.

6 § Riktvärdet för en normaltomt skall - om inte särskilda skäl föreligger - anges i riktvärdeangivelsen på riktvärdekarta S för varje typ av bebyggelse (F, K och R) inom ett värdeområde. Förekommer olika typer av bebyggelse inom värdeområdet och gäller olika riktvärden för dem, redovisas de olika bebyggelsetyperna i skilda riktvärdeangivelser.

Normaltomtens storlek, belägenhetsklass och VA-klass skall anges särskilt i riktvärdeangivelsen. Beträffande värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden tillhör normaltomten inom värdeområdet alltid klass 1. I övrigt gäller normala förhållanden inom värdeområdet för normaltomten, om inte annat angetts på riktvärdekartan.

7 § Riktvärdeangivelsen för tomtmark på riktvärdekartan S skall ha den utformning, som framgår av bilaga 2 (PDF-fil riktvarde1.pdf) , om inte annat sägs i 8 §:
       ovan strecket i riktvärdeangivelsen skall följande uppgifter finnas,
       1. typ av bebyggelse
       2. storlek i kvadratmeter
       3. riktvärde i kronor
       4. korrigeringsbelopp vid storleksavvikelse i kronor per kvadratmeter
       under strecket i riktvärdeangivelsen skall följande uppgifter finnas,
       5. faktorer för belägenhetsklasserna (belägenhetsfaktorerna)
       6. klass för värdefaktorn vatten och avlopp (VA-klass)
       7. korrigeringsbelopp i kronor per klass vid avvikande VA-klass.

Typ av bebyggelse för normaltomten samt dess storlek, belägenhetsklass och VA-klass anges vid respektive 1, 2, 5 och 6 i riktvärdeangivelsen. Belägenhetsklassen för normaltomten utmärks genom belägenhetsfaktorn 1,0.

Normaltomtens riktvärde anges vid 3.

För värderingsenhet som avviker från normaltomten erhålls riktvärdet genom korrigering av normaltomtens riktvärde på samma sätt närmare föreskrivs i 9-12 §§. Till grund för korrigering för storleksavvikelse skall ligga korrigeringsbeloppet vid 4 i riktvärdeangivelsen, för avvikande belägenhetsklass belägenhetsfaktorerna vid 5 och för avvikande VA-klass korrigeringsbeloppet vid 7.

8 § För obebyggd tomtmark, för vilken tomtindelningen inte är bestämd, kan riktvärdet i riktvärdeangivelsen vara angivet i kronor per kvadratmeter för tomtmarken i stället för det enligt 7 § första stycket 3 angivna riktvärdet i kronor för normaltomten. Uppgifterna om storlek och korrigering för storleksavvikelse enligt 2 och 4 i nämnda föreskrift anges i sådant fall inte i riktvärdeangivelsen.

Har riktvärdet angetts i kronor per kvadratmeter erhålls det totala riktvärdet för värderingsenheten genom att riktvärdet multipliceras med värderingsenhetens areal.

Vad som sägs i 7 § fjärde stycket och 9-12 §§ om korrigering i fråga om tomt, som avviker från normaltomten, tillämpas även på värderingsenhet som värderas med riktvärde per kvadratmeter och som avviker från den värderingsenhet som angetts i riktvärdeangivelsen.

9 § Vid bestämmandet av riktvärdet för en värderingsenhet, som avviker från normaltomten skall korrigering ske i följande ordning, nämligen för

       1. storlek enligt 10 §,
       2. belägenhetsklass enligt 11 §,
       3. VA-klass enligt 12 § och
       4. klass för fastighetsrättsliga förhållanden.

Efter varje steg i beräkningen skall värdet avrundas så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort.

10 § Om värderingsenheten är mindre än normaltomten, utgörs riktvärdet för värderingsenheten av normaltomtens riktvärde, minskat med korrigeringsbeloppet för storleksavvikelse för varje kvadratmeter som värderingsenhetens storlek understiger normaltomtens. Riktvärdet för värderingsenheten korrigeras dock inte till ett lägre belopp än som svarar mot riktvärdet för en värderingsenhet med normaltomtens halva storlek.

Om värderingsenheten är större än normaltomten, utgörs riktvärdet för värderingsenheten av normaltomtens riktvärde, ökat med korrigeringsbeloppet för varje kvadratmeter som värderingsenhetens storlek överstiger normaltomtens. Riktvärdet för värderingsenheten korrigeras dock inte till ett högre belopp än som svarar mot riktvärdet för en värderingsenhet med normaltomtens dubbla storlek.

11 § En belägenhetsfaktor anges i riktvärdeangivelsen för var och en av de tre belägenhetsklasserna strand (klass 1), strandnära (klass 2) och ej strand eller strandnära (klass 3). Belägenhetsfaktorerna anges i tur och ordning för klass 1, 2 och 3. En belägenhetsfaktor skall anges med ett tal med en decimal inom intervallet 0.1-9.9. Belägenhetsfaktorn för normaltomten är 1.0.

Värdet av en värderingsenhet skall multipliceras med belägenhetsfaktor enligt riktvärdeangivelsen för den belägenhetsklass som värderingsenheten tillhör.

12 § Om värderingsenhetens VA-klass är lägre än den som gäller för normaltomten, utgörs riktvärdet för värderingsenheten av riktvärdet för normaltomten, minskat med korrigeringsbeloppet för avvikande VA-klass för varje klass som understiger normaltomtens.

Om värderingsenhetens VA-klass är högre än den som anges för normaltomten, utgörs riktvärdet för värderingsenheten av riktvärdet för normaltomten, ökat med korrigeringsbeloppet för varje klass som överstiger normaltomtens.

Korrigeringsbeloppet skall anges i hela 2 000-tal kronor.

Exploateringsmark

13 § Vad som sägs i 2 kap. 5-7 §§ om exploateringsmark på hyreshusenheter och industrienheter skall gälla också i fråga om exploateringsmark för småhusbebyggelse.

Småhus

14 § Byggnad med biutrymmen som är sammanbyggd med ett småhus räknas som del av småhuset, om den kan nås inifrån småhuset genom dörr eller liknande. Om sådan förbindelse saknas, utgör byggnaden komplementhus.

15 § Värdeyta, boyta, biyta och tillägg för biyta skall anges i hela kvadratmeter. Ålder skall anges i hela år.

16 § Värdefaktorn storlek anges såsom småhusets värdeyta. Värdeytan utgörs av summan av småhusets boyta och ett tillägg motsvarande 20 procent av dess biyta. Tillägget får dock uppgå till högst 20 kvm.

Vid beräkningen av biytans storlek får endast ytan av sådant utrymme räknas med som kan nås inifrån huset genom dörr eller liknande. I tvåbostadshus skall ej heller biyta som används som gemensamt kommunikationsutrymme medräknas.

       Med boyta avses boarea enligt svensk standard SS 02 10 52.

       Med biyta avses biarea enligt svensk standard SS 02 10 52.

17 § Värdefaktorn ålder anges genom ett värdeår. Värdeåret utgörs av småhusets nybyggnadsår, om till- eller ombyggnad inte skett. Har till- eller ombyggnad, som ändrat boytans storlek, skett skall värdeåret jämkas.

Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av småhuset togs eller kunde ha tagits i bruk. Som nybyggnadsår för byggnader uppförda 1929 och tidigare anges 1929.

18 § Värdefaktorn standard anges genom antalet standardpoäng för småhuset.

Till grund för standardpoängen skall ligga en poängberäkning för vart och ett av fem huvudområden avseende småhusets byggnadsmaterial och utrustning. Huvudområdena är exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör. Den totala poängen för ett huvudområde betecknas delsumman för området. De sammanlagda delsummorna för huvudområdena utgör småhusets standardpoäng, om inte annat följer av 20 §.

19 § Standardpoäng för småhusets byggnadsmaterial och utrustning skall åsättas i enlighet med vad som anges i tabellen för standardpoängberäkning, bilaga 3.

20 § Sedan delsummorna för de olika huvudområdena beräknats enligt 18 och 19 §§, kan varje delsumma för sig jämkas, om byggnadsmaterial och utrustning enligt bilaga 3 finns men är av mycket hög eller låg standard.

Jämkning kan också ske, om annat byggnadsmaterial eller annan utrustning än som anges i bilaga 3 är av mycket hög eller mycket låg standard och poängsumman för huvudområdet därför uppenbarligen ger en felaktig bild av den faktiska standarden.

Jämkning av en delsumma får inte medföra att antalet standardpoäng överstiger det maximala antalet standardpoäng, som enligt bilaga 3 kan erhållas för huvudområdet. Inte heller får jämkningen medföra att standardpoängen för huvudområdet blir lägre än 0.

21 § I fråga om värdefaktorn byggnadskategori skall klassen typ av bebyggelse indelas i friliggande hus (F), kedjehus m.m. (K) och radhus (R).

För friliggande hus, kedjehus m.m. och radhus gäller vad som sägs i 2 § andra-fjärde styckena.

Klassen antal lägenheter indelas i enbostadshus och tvåbostadshus. Med enbostadshus avses småhus med en bostadslägenhet. Med tvåbostadshus avses småhus med två bostadslägenheter.

Med bostadslägenhet avses ett eller flera rum, inrättade för boende, med egen ingång och med kök eller annan kokmöjlighet.

22 § Värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden skall indelas i följande tre klasser.

Klass 1: Småhus på värderingsenhet för tomtmark som indelats i klass 1 beträffande fastighetsrättsliga förhållanden.

Klass 2: Småhus på värderingsenhet för tomtmark som indelats i klass 2 beträffande fastighetsrättsliga förhållanden.

Klass 3: Småhus på värderingsenhet för tomtmark som indelats i klass 3 beträffande fastighetsrättsliga förhållanden.

23 § Värdefaktorn värdeordning skall indelas i följande två klasser.

Klass 1: Mest värdefulla småhuset inom värderingsenheten för tomtmark till småhus.

Klass 2: övriga småhus inom värderingsenheten för tomtmark till småhusen.

24 § På riktvärdekarta S anges för varje värdeområde för småhus i en riktvärdeangivelse den S-nivåfaktor och den SN-tabell som rekommenderas för de olika byggnadskategorierna enligt 21 §.

25 § Vid beräkning av riktvärdet för ett småhus skall följande värden avrundas så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort:

1. det sammanlagda grund- och marginalvärdet
2. värdet enligt punkt 1 multiplicerat med S-nivåfaktor
3. värdet enligt punkt 2 multiplicerat med nedräkningsfaktor för åldersinverkan
4. värdet enligt punkt 3 multiplicerat med nedräkningsfaktor för fastighetsrättsliga förhållanden och värdeordning.

Bilaga 1

Bilaga 1

Omräkningsfaktor för byggnad under uppförande

För AFT 81     För AFT 88     För AFT 90     För AFT 92
    
1979     0.50   
1980     0.45   
1981     0.40   
1982     0.35   
1983     0.30   
1984     0.30   
1985     0.30   
1986     0.30     0.50  
1987     0.25     0.50  
1988     0.25     0.45     0.50 
1989     x     x     0.45 
1990     x     x     x     0.50
1991     x     x     x     x
(Bilaga 2 PDF-fil riktvarde1.pdf))

Bilaga 3

Tabell för standardpoängberäkning   
    
Huvudområde Exteriör Antal standardpoäng  
    
Stomme   
De bärande väggarna består av betong/ betongsten, lättbetong, lecablock eller tegel1  
    
Fasadbeklädnad    
Minst hälften av den sammanlagda fasadytan består av    
- tegel eller annat stenmaterial 3  
- trä, plåt, puts eller plast2  
    
Takbeläggning    
Minst hälften av takbeläggningen består av   
- skiffer, kopparplåt eller glaserat tegel 2  
- betong, oglaserat tegel eller plåt 1  
    
Garage   
    
Garage    
- finns i källare 1  
- finns i gemensamhetsanläggning 1  
- finns i husets mark- eller sluttnings- våning, alternativt vidbyggt eller friliggande på tomten, och har plats för en bil 2  
- finns i husets mark- eller sluttningsvåning, alternativt vidbyggt eller friliggande på tomten,4  
och har plats för två eller flera bilar   
    
Carport    
Carport finns på tomten 1  
    
Uteplats   
Veranda, altan eller annan motsvarande uteplats, större än 15 kvm med direkt utgång från huset finns 2  
    
Underhålls- och ombyggnadsstandard    
Fasadbeklädnaden är till mer än hälften utbytt efter 1975 2  
Takbeläggningen är till mer än hälften utbytt efter 1975 1  
     
Maximal delsumma Exteriör23  
    
Huvudområde Energihushållning 
  
El  
El finns indragen2
  
Isolering 
Huset är vinterbonat 2
  
Fönster 
Minst hälften av den sammanlagda fönsterytan utgörs av  
- fönster med isolerglas 3
- två eller treglasfönster utan isolerglas 1
  
Uppvärmning 
Uppvärmingssystem finns och uppvärmningen sker huvudsakligen genom 
- direktverkande elvärme1
- vattenburen eller luftburen elvärme 2
- fjärrvärme 2
- värmepumpsystem, även sådant som är kombinerat med annan värmekälla 3
- kombipanna, även ved- eller oljepanna med patron eller kassett 2
- värmepanna avsedd endast för olja eller gas 1
- värmepanna avsedd endast för ved, flis, spån eller koks1
  
Underhålls- och ombyggnadsstandard 
Elsystemet är utbytt efter 1965 2
Huset är tilläggsisolerat efter 19751
  
Maximal delsumma Energihushållning23
Huvudområde Kök 
  
Kökstyp  
Köket är 
- av typen kokvrå, pentry eller liknande, dvs. har en total bänklängd som är kortare än 2 m1
- av annan typ3
  
Utrustning 
Köket är utrustat med 
- el- eller gasspis med minst tre plattor och ugn eller keramisk spisäll med ugn1
- spishäll och separat inbyggd ugn i arbetshöjd3
- frysskåp (minst 150 l) 2
- inbyggd diskmaskin 3
- spisenhet med kupa och matbered- ningsyta som är fristående i köket, s.k. köksö1
  
Underhålls- och ombyggnadsstandard 
Minst tre av följande hushållsmaskiner är utbytta efter 1985: diskmaskin, frysskåp, kylskåp och spis1
Köksinredningen (skåp, bänkar och liknande) är utbytt efter 19851
  
Maximal delsumma Kök 16
Huvudområde Sanitet  
  
Vatten 
I huset finns indraget  
- åretruntvatten3
- sommarvatten2
  
Bad, dusch och WC  
I bostadsplan (inkl. sluttningsvåning) finns  
- ett bad- eller duschutrymme 1
- två eller fler bad- eller duschutrymmen 3
Bad- eller duschutrymme finns i källarvåning 1
WC finns1
Väggbeklädnaden i det största bad- eller duschutrymmet består till mer än hälften av kakel, mosaik eller stenmaterial1
  
Bastu 
Bastu (även friliggande) hör till huset2
  
Tvättutrustning  
Särskilt utrymme större än 4 kvm inrättat för tvätt och klädvård, t.ex. tvättstuga eller grovkök finns1
Torkskåp eller torktumlare finns 
  
Underhålls- och ombyggnadsstandard 
Mer än hälften av vatten- och avloppsstammarna i huset är utbytta efter 19652
Badrumsinredningen, golvbeläggningen och väggmaterialet i det största bad- eller duschutrymmet1
är i allt väsentligt utbytt efter 1980 
Minst tre av följande sanitetsvaror i det största bad- eller duschutrymmet är utbytta efter 1980: badkar, bidé, duschkabin, handfat och toalettstol 1
  
Maximal delsumma Sanitet20
Huvudområde Övrig interiör 
  
Golv, öppen spis, gillestuga 
Minst en fjärdedel av boytan är i trä, parkett, lamell eller liknande1
Minst 10 kvm av boytan är belagd med keramiska plattor, marmor, klinker eller annat stenmaterial2
Öppen spis, kakelugn eller braskamin finns i huset2
Värmeslingor i golvet, som inte utgör huvudsaklig uppvärmningskälla, finns i någon del av huset (t.ex. bad-, dusch- eller entréutrymme)1
I källare finns gillestuga eller liknande inrett utrymme som  
- är 10-15 kvm1
- är större än 15 kvm2
  
Maximal delsumma Övrig interiör9
______________

De nya bestämmelserna i 1 kap. 3 §, 3 kap. och bilagorna 1-3 träder i kraft den 1 oktober 1989.

1 kap. 3 § och de nya bestämmelserna i bilaga 1 tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1990. Bestämmelserna i 3 kap. samt bilaga 2 och 3 tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering år 1990 och vid särskild fastighetstaxering 1991. Vid särskild fastighetstaxering gäller därvid bestämmelserna dock endast vid ny taxering enligt 16 kap. FTL av småhusenheter.