Sök
Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning

Rättslig vägledning Länk till annan webbplats.

Lyssna

Skatteverkets allmänna råd

Riksskatteverkets allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2002¹  
RSV 2001:43
Exekution
   Riksskatteverket (RSV) lämnar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen
(1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet följande allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2002.

1 Normalbeloppens storlek m.m.

    Enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken skall den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestämmas med ledning av ett normalbelopp. Riksskatteverket har i föreskrifter (RSFS 2001:24)
om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2002 beslutat att normalbeloppet för ensamstående gäldenär skall vara 4 006 kr i månaden, för sammanlevande makar och därmed jämställda 6 618 kr i månaden och för varje barn 2 125 kr i månaden till och med det kalenderår barnet fyller sex år och 2 446 kr i månaden för tid därefter. Följande normalbelopp i kronor per avlöningsperiod skall därför gälla.

                        månadtvå veckorvecka
Ensamstående 4 006 2 0031 001
Makar och jämställda 6 6183 3091 654
Barn t.o.m. det kalenderår då barnet fyller sex år 2 1251 063 531
Barn fr.o.m. det kalenderår då barnet fyller sju år 2 4461 223612

   Normalbeloppen omfattar alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen. När det nedan anges att normalbeloppet kan minskas t.ex. med sidoinkomster skall gäldenären slutligen alltid erhålla det belopp för sina vanliga levnadskostnader som följer av föreskrifterna (RSFS 2001:24).

Allmänna råd:
   Till vanliga levnadskostnader bör räknas i ett hushåll normalt förekommande utgifter såsom för kost, kläder, tvätt, hygien, gas, elektricitet, telefon, TV-avgifter, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter samt mindre utgifter för tillfälliga behov.
   Om gäldenären är ett sådant försörjningsberättigat barn som avses i de allmänna råden under punkt 2.2 bör normalbeloppet anses vara den del av ersättningen (pension eller annan ersättning enligt 7 kap. 1 § utsökningsbalken) med vilken avdrag kan ske från förälders och med denne sammanlevande makes eller sambos normalbelopp enligt punkt 3.1.3
   Om skäl föreligger kan kronofogdemyndigheten (KFM) göra avvikelser från normalbeloppen i situationer som beskrivs i det följande.


2 Familjeförhållanden

   Normalbeloppen avser ensamstående, sammanlevande makar och därmed jämställda samt barn. Vid bedömning av vilken familjesituation som gäller i det enskilda fallet iakttas följande.

2.1 Samboförhållanden

Allmänna råd:
   Med sammanlevande makar bör jämställas följande samboförhållanden.
   - Kvinna och man som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (sambor).
   - Två personer som bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande (sambor).

2.2 Barn

Allmänna råd:
   Med barn bör avses sådant hemmavarande barn som en gäldenär, dennes sammanlevande make eller sambo är skyldig att försörja enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken.
   Normalbeloppet för barn bör reduceras till hälften om föräldrarna inte bor tillsammans och barnet vistas ungefär lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern.
   Följande bör gälla beträffande hemmavarande barn som inte omfattas av första stycket i de allmänna råden (ej försörjningsberättigat barn). Om föräldern, med denne sammanlevande make eller sambo är gäldenär, beaktas inte barnet vid beräkning av normalbelopp. Är barnet gäldenär bör det anses vara ensamstående.


3 Avvikelser från normalbeloppen

3.1 Avdrag

3.1.1 Sidoinkomst

Allmänna råd:
   Har gäldenären regelbunden inkomst, bör normalbeloppet minskas med ett belopp som motsvarar sidoinkomsten efter avdrag för preliminär skatt.

3.1.2 Sammanlevande makes eller sambos inkomst

Allmänna råd:
   Har med gäldenären sammanlevande make eller sambo inkomst, bör förbehållsbeloppet framräknas på sätt framgår av avdelning I och II i blanketten (RSV 9416). Därvid bör från bruttoinkomsterna avdrag göras för preliminär skatt samt för kostnader för fullgörande av tjänst. Vid beräkning av avdraget bör samma bestämmelser tillämpas som anges i det följande under punkt 3.2.2

3.1.3 Barnbidrag och underhållsbidrag m.m. till hemmavarande barn

Allmänna råd:
   Har normalbelopp bestämts med hänsyn till försörjningsberättigat barn, bör avdrag göras för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg samt för underhållsbidrag som tillkommer hemmavarande barn. I förekommande fall bör därefter även göras avdrag för pension eller annan ersättning enligt 7 kap. 1 § utsökningsbalken som efter eventuellt avdrag för preliminär skatt tillkommer barn.
   Med allmänt barnbidrag bör jämställas förlängt barnbidrag samt studiebidrag och extra tillägg till detta. Med underhållsbidrag bör jämställas underhållsstöd och förlängt underhållsstöd för studerande.
   Är sammanlagda avdrag för barn större än normalbeloppet för barn enligt punkt 1, bör avdraget reduceras till detta belopp. Reducering bör göras först från eventuell pension eller annan ersättning enligt 7 kap. 1 § utsökningsbalken.

3.1.4 Förmåner

Allmänna råd:
   För gäldenär som åtnjuter förmåner bör normalbeloppet minskas med värdet av förmånen om den är hänförlig till sådana vanliga levnadskostnader som ingår i normalbeloppet.

3.2 Tillägg

Allmänna råd:
   Avser normalbeloppet flera personer än gäldenären, bör frågan om tillägg avgöras med hänsyn till familjens levnadsförhållanden. Om gäldenären lämnar uppgifter som kan föranleda tillägg bör uppgifterna, då så anses erforderligt, styrkas av gäldenären.

3.2.1 Fordran med företrädesrätt

   I förbehållsbeloppet skall inräknas belopp som motsvarar vad gäldenären betalar till annan, som vid utmätning av lön m.m. har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 utsökningsbalken skall även betalningsskyldighet mot annan som har lika rätt som sökanden beaktas.
   Avser betalningen fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 utsökningsbalken, kan utmätnings- och förbehållsbelopp påverkas i de situationer då utrymme inte finns för de löpande fordringarna i både löneutmätningsmålet och vid den frivilliga betalningen.

Allmänna råd:
   Reducerat förbehållsbelopp bör beräknas på sätt som framgår av avdelning IV i blanketten (RSV 9416).
   Avser den frivilliga betalningen såväl löpande fordran som skuld bör vid löneutmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 utsökningsbalken hänsyn tas endast till den löpande fordran vid beräkning av reducerat förbehållsbelopp. Vid annan utmätning av lön m.m. bör även skälig avbetalning på skuld godtas, under förutsättning att denna avräknas från fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 utsökningsbalken.
   Av samma anledningar som underhållsbidrag enligt 7 kap. 17 § utsökningsbalken kan jämkas i en fördelningssituation bör motsvarande jämkning göras vid bestämmande av förbehållsbeloppet.

3.2.2 Kostnader för fullgörande av tjänst

Allmänna råd:
   Tillägg till normalbeloppet bör göras för gäldenärens kostnad för fullgörande av tjänst.

Vid beräkningen av tillägget bör tillämpas de bestämmelser som gäller för avdrag för motsvarande kostnader vid taxering enligt 12 kap. 1, 5-22, 24, 26-27 och 37 §§ inkomsskattelagen (1999:1229).    
Då gäldenären uppbär ersättning för ökade levnadskostnader (traktamenten) eller för resa med egen bil i tjänsten bör dock inte tillägg göras till normalbeloppet. I sådant fall bör emellertid arbetsgivaren upplysas om att beslutet om utmätning av lön m.m. endast avser, förutom lön, den del av traktaments- eller bilersättningen som vid skatteavdrag behandlas som lön.
   Vad angår beräkningen av kostnad för resor med bil mellan bostad och arbetsplats bör tillägg göras med 16 kr per mil.
   Om gäldenären kan antas ha kostnad för resor till och från arbetsplatsen med kollektivt färdmedel, kan KFM även om kostnaden inte är känd, i det särskilda fallet göra tillägg till normalbeloppet med belopp som beräknas motsvara kostnaden (t.ex. månadskort). Tillägg bör även göras om gäldenären har resekostnader för att söka arbete eller delta i andra åtgärder som kommunen eller arbetsmarknadsmyndigheten anordnar.

3.2.3 Barntillsyn och sjukdom

Allmänna råd:
   Tillägg till normalbeloppet bör göras för utgifter på grund av nödvändig barntillsyn. Tillägg kan också göras för utgift till följd av sjukdom. Tillägget bör reduceras med ersättning för sådan kostnad som utbetalas av försäkringskassa eller på annat sätt.


4 Bostadskostnad

Allmänna råd:
   Vid bestämmande av förbehållsbeloppet bör den faktiska bostadskostnaden läggas till normalbeloppet. Med faktisk kostnad avses bostadskostnaden med avdrag för eventuellt förekommande bostadstillägg och bostadsbidrag. Om bostaden består av egen bostadsfastighet får hänsyn tas till ränteutgifter och nödvändiga driftkostnader. Amortering på bostadslån får beaktas i skälig omfattning. Bor gäldenären i en bostadsrättslägenhet får månadsavgiften anses vara bostadskostnad. Har gäldenären lånat till insatsen får därutöver ränta och skälig amortering beaktas endast om lägenheten pantförskrivits för lånet. Motsvarande bör gälla lån som tagits för förbättring av bostadsrättslägenheten.
   Om bostadskostnaden inte är känd, kan KFM med ledning av kostnadsläget på orten beräkna kostnaden för en bostad av skälig storlek för gäldenären.
   Reducering av bostadskostnaden kan ske med beaktande av följande.

a) Oskäligt hög bostadskostnad
   Hänsyn bör tas till om kostnaden är oskäligt hög i förhållande till kostnadsläget på orten för jämförbar bostad. Det får ankomma på KFM att i detta sammanhang bedöma och fastställa vad som är skälig bostadskostnad. Reducering bör inte göras vid mindre avvikelser. Hyrorna för lägenheter i hus som tillhör allmännyttiga bostadsföretag bör anses motsvara bostadskostnadsläget på orten.

b) Inneboende
   Bostadskostnaden bör reduceras om en del av bostaden disponeras av inneboende. Som inneboende får anses även nära anhörig såsom föräldrar till gäldenären eller till hans make eller hemmaboende förvärvsarbetande barn.
   Finns uppgift om hyra som inneboende betalar, bör bostadskostnaden reduceras med hyresbeloppet. Saknas uppgift om hyra, bör bostadskostnaden reduceras med så stor del som svarar mot antalet uthyrda rum i förhållande till totala rumsantalet. I detta sammanhang bör även kök betraktas som ett rum.

c) Sammanboende
   Finns hemmavarande barn bör följande gälla om förälder och barn sammanbor varaktigt och har gemensamt hushåll samt barnet anses ha ekonomisk förmåga att bidra till familjens boende. Var och en av sammanlevande makar eller sambor samt hemmavarande försörjningsberättigade barn och ej försörjningsberättigade barn anses ha lika stor andel av denna kostnad. Är barnet gäldenär anses barnets bostadskostnad vara dess andel av den gemensamma bostadskostnaden.
   Om barn som avses i första stycket saknar ekonomisk förmåga att bidra till familjens boende bör följande gälla. Är förälder, sammanlevande make eller sambo gäldenär reduceras inte den gemensamma bostadskostnaden med sådant barns andel. Är barnet gäldenär tas inte någon bostadskostnad upp.
   För sådant varaktigt sammanboende som inte avses i föregående stycken bör följande gälla när de sammanboende har gemensamt hushåll. Är någon av de sammanboende gäldenär reduceras bostadskostnaden med övriga andelar av denna kostnad.

d) Alltför stor bostad
   Bostadskostnaden bör reduceras om bostadsstandarden är väsentligt högre än vad som kan anses svara mot gäldenärens och familjens behov. Bostadsstandarden får anses väsentligt överstiga hushållets behov om hushåll med en boende disponerar större utrymme än tre rum och kök, eller om annat hushåll disponerar större utrymme än tre rum och kök med tillägg av ett rum för varje person som tillkommer utöver en.
   Som kök bör även anses s.k. kokvrå.
   Reduceringen bör ske så att antalet överstigande rum ställs i relation till rumsantalet. Vid tillämpningen av denna regel bör även kök räknas som rum.
   För ändamålet har utarbetats nedanstående mall. Reducering av bostadskostnad med hänsyn till bostadens storlek

 Familje-storlekLägenhetsstorlek
  4 rok5 rok6 rok7 rok8 rok9 rok10 rok
 11/5 (20%) 2/6 (33%) 3/7 (42%) 4/8 (50%) 5/9 (55%)6/10 (60%) 7/11 (63%)
 2 1/6 (16%)2/7 (28%)3/8 (37%)4/9 (44%)5/10 (50%)6/11 (54%)
 3  1/7 (14%)2/8 (25%)3/9 (33%)4/10 (40%)5/11 (45%)
 4   1/8 (12%)2/9 (22%)3/10 (30%)4/11 (36%)
 5    1/9 (11%)2/10 (20%)3/11 (27%)
 6     1/10 (10%)2/11 (18%)
 7      1/11 (9%)

   Om synnerliga skäl föreligger, kan undantag medges från principen att bostadskostnaden reduceras om gäldenären eller familjen disponerar för stort antal rum i förhållande till antalet boende. Innan undantag medges bör gäldenärens inkomstförhållanden och bostadssituation prövas. I följande fall bör synnerliga skäl anses föreligga.
   - Gäldenären har egen bostadsfastighet eller lägenhet med bostadsrätt som är svår att avyttra eller när det gäller hyreslägenhet någon alternativ bostad, som inte medför reduktion av bostadskostnaden, inte går att få inom rimligt avstånd.
   - Bostaden har blivit för stor på grund av skilsmässa eller dödsfall.

5 Anstånd

5.1 Särskilda skäl

Särskilda skäl för anstånd under pågående löneutmätning kan till exempel vara sjukdom, olycksfall och andra omständigheter som gäldenären inte kunnat råda över eller förutse (prop. 1994/95:49 s. 72).

Allmänna råd:
   Vid bedömningen av om särskilda skäl för anstånd under pågående löneutmätning föreligger bör den tid som utmätning pågått och beräknas pågå tillmätas betydelse.

¹Beträffande år 2001, se RSV Ex 2000:1 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Ändrade och nytillkomna partier i förhållande till RSV Ex 2001:1 är markerade med kantstreck. Vissa redaktionella ändringar har även gjorts utan att detta har markerats.

___________
Dessa allmänna råd tillämpas under år 2002.