Riksskatteverket lämnar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande allmänna råd om avdrag för ökade levnadskostnader och utgifter för hemresor m.m.

1 Uppehåll i löpande förrättning

Av bestämmelserna i 12 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att när arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i följd bedöms rätten till avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18-22 §§ IL. Enligt 12 kap. 6 § IL anses vidare en tjänsteresa pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till annan ort under minst fyra veckor.

Allmänna råd:

Vid kortare uppehåll än fyra veckor samt semester- och sjukdomsperioder bör tremånadersperioden förlängas i motsvarande mån under förutsättning att traktamente inte utbetalats under uppehållet.

Förlängning av tremånadersperioden bör bli aktuell endast om uppehållet sker under tid när den anställde skulle ha arbetat.

Tremånadersperioden bör således inte förlängas med t.ex. i perioden ingående lördagar och söndagar för den som normalt arbetar måndag-fredag.

Exempel: Den anställde är på tjänsteresa i fyra månader. Varje helg åker han hem till sin bostad. Någon förlängning av tremånadersperioden med lördagarna och söndagarna sker inte.

2 Dagtraktamente har inte utbetalats

Av bestämmelserna i 12 kap. 16 § IL framgår att om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att han haft utgifter för måltider och småutgifter skall avdrag medges med schablonbelopp (maximibelopp resp. normalbelopp).

Allmänna råd:

För att avdrag skall medges enligt schablon bör en tillfredsställande utredning avseende förrättningarna lämnas. Uppgifter bör lämnas om:

- datum för förrättningarna
- syftet med dessa
- tidpunkter för avresa och hemkomst
- förrättningsorter.

3 Vistelse i mer än ett land

Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget, enligt 12 kap. 12 § IL, efter vad som gäller för vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00-24.00).

Allmänna råd:

När det gäller att avgöra i vilket land som den anställde har uppehållit sig den längsta tiden av en och samma dag, bör inte tid för färd med båt eller flygplan från hamnen eller flygplatsen i ett land till hamnen eller flygplatsen i ett annat land räknas in i vistelsen i något av länderna. Detsamma gäller i fråga om tid för mellanlandning för tankning eller liknande eller för byte till eller från inrikes flyg.

Den som tillbringar hela dagen (06.00-24.00) på kommunikationsmedel som ingår i internationell trafik, dvs. där priset på varor och tjänster inte är direkt betingat av prisläget i något visst land, bör medges avdrag med belopp motsvarande helt maximibelopp för inrikes resa, dvs. 180 kr.

Vid resa mellan orter som inte har samma tid beräknas vistelsetiden med utgångspunkt i den lokala tiden för respektive ort.

4 Minskat avdrag på grund av kostförmåner

Enligt 12 kap. 17 och 22 §§ IL skall avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6-16 §§ och enligt 18-21 §§ minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § IL inte skall tas upp som intäkt.

Allmänna råd:

I de fall avdrag för ökade levnadskostnader yrkas med schablonbelopp bör minskning göras för värdet av kostförmåner med nedan angivna belopp.

Inrikes resa

Riksskatteverkets normalbelopp för avdrag för ökade levnadskostnader i utlandet varierar mellan olika länder. Minskningen för den som fått kost bör här ske med vissa procent av normalbeloppet (hela eller del av detta) för aktuellt land. Avdraget bör minskas med 85 % för den som fått helt fri kost och med 70 % för den som fått lunch och middag. För den som fått lunch eller middag bör minskningen ske med 35 %. För den som endast fått frukost bör minskningen ske med 15 %.

5 Hemresor

Av bestämmelserna i 12 kap. 24 § IL framgår att när en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på annan ort än den där han eller hans familj bor, skall utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 km.

Allmänna råd:

Har den anställde uppburit traktamentsersättning under vistelsen i hemmet, bör detta beaktas och föranleda att avdrag för hemresorna minskas med hänsyn till att utgifterna på förrättningsorten kunnat inbesparas under vistelsen i hemmet. I normalfallet bör inbesparingen beräknas till de delar av traktamentet som avser måltider och småutgifter (dagtraktamente).

¹Beträffande 2000 års taxering, se RSV S 1999:41. För ytterligare information om avdrag för ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor m.m. vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2001 och vid 2002 års taxering, se RSV M 2001:2.

_______________

Dessa allmänna råd tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2001 och fr.o.m. 2002 års taxering.