Arkiv för Rättslig vägledning

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om förbehållsbelopp vid avdrag för kvarstående skatt.

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m. om förbehållsbelopp vid avdrag för kvarstående skatt.

Bestämmelserna på området finns i 41 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272), UBL, 19 och 20 §§ uppbördsförordningen (1967:626), UBF, och 7 kap. 4, 5 och 15 §§ utsökningsbalken.

Genom lagen (1995:299) om ändring i UBL, som trätt i kraft den 1 april 1996, har 41 § 2 mom. första stycket fått följande ändrade lydelse:

"Om den ersättning, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvarstående skatt har gjorts, understiger vad den skattskyldige behöver för sitt eget och familjens underhåll, skall skattemyndigheten efter ansökan av den skattskyldige besluta att skatteavdrag inte skall göras med större belopp än att den skattskyldige har medel som behövs för hans eget och familjens underhåll (förbehållsbeloppet)."

Den som skall betala kvarskatt kan således under vissa förutsättningar få ett beslut av skattemyndigheten som innebär att arbetsgivaren inte skall göra något avdrag för kvarstående skatt eller ett lägre sådant.

Förbehållsbeloppets storlek skall enligt 41 § 2 mom. andra stycket UBL beräknas med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken om förbehållsbelopp vid utmätning av lön.

Har kronofogdemyndigheten fattat beslut om utmätning av lön och gäller beslutet under tid då kvarskatteavdrag görs skall enligt samma lagrum i UBL i beslutet bestämt förbehållsbelopp tillämpas vid avdrag för kvarstående skatt. Arbetsgivaren skall således beakta förbehållsbeloppet inte bara vid avdrag för utmätningsbeloppet utan också vid kvarskatteavdrag.

Kvarskatt som på grund av beslut av skattemyndigheten eller kronofogdemyndigheten inte innehålls av arbetsgivaren faller inte bort. Eftersom skatten enligt 28 § UBL skall betalas senast den 10 april året efter taxeringsåret kan reglerna sägas vara ett komplement till de anståndsbestämmelser som finns.

På skatt som betalas efter den 10 april året efter taxeringsåret tas dröjsmålsavgift enligt 58 § UBL ut. Skatt som är obetald efter påminnelse och inte kan kvittas enligt 68 § 4 mom. UBL restförs hos kronofogdemyndigheten varvid grundavgift enligt förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna tillkommer.

Förbehållsbeloppet skall såsom nämnts beräknas med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken. Skattemyndigheten skall alltså tillämpa i princip samma beräkningssätt som kronofogdemyndigheten när denna beslutar om förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m. Enligt lagrummet skall förbehållsbeloppet bestämmas med ledning av ett normalbelopp, som skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad. Bostadskostnaden skall beräknas särskilt och läggas till normalbeloppet.

I föreskrifter om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m. fastställer RSV varje år normalbelopp. Dessa föreskrifter är också tillämpliga vid beräkning av förbehållsbelopp enligt UBL.

Med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet meddelar RSV också varje år rekommendationer m.m. om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. I rekommendationerna behandlas bl.a. avvikelser från normalbelopp och beräkning av bostadskostnader. Rekommendationerna publiceras i verkets meddelandeserie, Serie Ex.

Rekommendationer:

RSV:s rekommendationer m.m. om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. bör tillämpas vid bestämmande av förbehållsbelopp enligt 41 § 2 mom. första stycket UBL.

Ansökan om befrielse från skatteavdrag eller beslut om förbehållsbelopp skall göras hos den skattemyndighet som utfärdat eller har att utfärda den skattskyldiges skattsedel på preliminär A-skatt för det inkomstår då den kvarstående skatten förfaller till betalning (19 § UBF).

För att kunna beräkna förbehållsbeloppet behöver skattemyndigheten ha uppgift om bl.a. den skattskyldiges inkomster och vissa kostnader samt familje- och bostadsförhållanden. RSV har för ändamålet tagit fram en speciell blankett "Ansökan Förbehållsbelopp vid avdrag för kvarstående skatt under januari-mars" (RSV 4307).

Eftersom förbehållsbelopp som bestämts i ett beslut om utmätning av lön även gäller vid kvarskatteavdrag behöver den skattskyldige inte göra någon särskild ansökan hos skattemyndigheten. Upphör utmätningsbeslutet att gälla under perioden för skatteavdrag måste han dock vända sig till skattemyndigheten om han önskar reducerat skatteavdrag.

Gör den skattskyldige ansökan hos skattemyndigheten trots att i utmätningsbeslut bestämt förbehållsbelopp gäller för avdragsperioden eller del av denna är myndigheten ändå skyldig att fatta beslut i ärendet. I sådant fall skall myndigheten enligt 20 § första meningen UBF genast överlämna kopia av ansökningen till kronofogdemyndigheten. Denna får på så sätt möjlighet att eventuellt ändra utmätningsbeslutet om den skattskyldiges ekonomiska situation förändras. Kronofogdemyndigheten underrättar därefter skattemyndigheten om huruvida utmätningsbeslutet tillämpas och om så är fallet vilket förbehållsbelopp som fortsättningsvis gäller.

Av 19 § jämfört med 18 § andra stycket UBF följer att beslut i ärende om skatteavdrag skall meddelas skyndsamt.

Beslut om skatteavdrag enligt 41 § 2 mom. första stycket UBL skall enligt tredje stycket samma lagrum tillämpas av arbetsgivaren senast från och med det utbetalningstillfälle som inträffar sedan en vecka förflutit från det han fått del av beslutet. Om detta inte kan ske skall arbetsgivaren inom fyra dagar efter nämnda utbetalningstillfälle återbetala det för mycket innehållna beloppet.

Avdrag för skatter och utmätningsbelopp skall göras i följande ordning.

• 1 Preliminär A-skatt
• 2 Utmätning för underhållsbidrag/underhållsstöd och förrättningskostnaden i målet
• 3 Kvarstående skatt (under avdragsperioden januari-mars)
• 4 Utmätning för övriga fordringar.

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas från och med den 1 januari 1997 och ersätter RSV Du 1993:8.