På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSV S 1995:20

OBS! Dessa rekommendationer skall med stöd av Skatteverkets allmänna råd SKV A 2005:4 upphöra att gälla i och med utgången av mars månad 2005.

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om serveringstjänster enligt mervärdesskattelagen.

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m. om mervärdesskatt för serveringstjänster enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

1 Inledning

Genom lagen (1994:1798) om ändring i ML har skattesatsen för omsättning av serveringstjänster ändrats från 21 procent till 25 procent från och med den 1 januari 1995. Samtidigt har bl. a. reglerna om uttagsbeskattning ändrats. Ändringarna är föranledda av en anpassning till Europeiska gemenskapens (EG:s) regler.

2 Serveringstjänst

2.1 Allmänt
Med serveringstjänst förstås tillhandahållande av serveringsvara för förtäring på stället inom en serveringslokal, se prop. 1991/92:50 s. 14.

Med omsättning av en serveringstjänst avses omsättning av en tjänst där varor, som utgör livsmedel, ingår som ett underordnat led. Enbart försäljning av mat, dryck eller annat livsmedel är däremot omsättning av en vara. Vid omsättning av serveringstjänst är skattesatsen 25 procent, medan en annan skattesats tillämpas vid omsättning av livsmedel.

2.2 Serveringsvara
För att en serveringstjänst skall anses föreligga krävs bl.a. att det är mat, dryck eller annan serveringsvara som tillhandahålls, jfr p. 2.1.

Rekommendationer:

Med serveringsvara bör förstås mat, dryck eller annat livsmedel. Livsmedel bör ha samma innebörd som i 1 § livsmedelslagen (1971:511) dock inte vad gäller tobaksvaror. Som serveringsvara bör inte anses varor som närmast inte är avsedda att förtäras på stället, såsom konfektyrvaror och glasspinnar som säljs utan samband med en serveringstjänst.

2.3 Serveringslokal
En förutsättning för att en serveringstjänst skall anses föreligga är att en serveringsvara tillhandahålls för förtäring inom en serveringslokal, dvs. en därför iordningställd lokal eller plats, jfr p. 2.1.

Rekommendationer:

Som serveringslokal bör anses sådan restaurang-, cafe- eller annan lokal, som är särskilt iordningställd för att mat och dryck skall intas där. Lokalen behöver inte vara fast inredd för servering eller enbart användas för serveringsändamål. Sammanträdesrum, hotellrum och liknande lokal i anslutning till restaurangverksamhet bör anses som serveringslokaler. Detsamma bör gälla särskilt iordningställd plats för utomhusservering, t.ex. trädgårdsservering eller trottoarservering. Även en på sådant sätt iordningställd lokal eller plats som beställaren av serveringstjänsten tillhandahåller bör betraktas som serveringslokal.

Som serveringslokal bör anses cafe- eller restaurangvagn på tåg, men däremot i allmänhet inte sittvagn. Samma synsätt bör gälla för fartyg. Flygplan bör normalt ses som en serveringslokal.

Att i anslutning till gatukök, kiosk eller liknande försäljningsställe sätta ut ett fåtal bord eller stolar bör däremot inte medföra att serveringslokal kan anses föreligga.

2.4 Förtäring inom serveringslokal
Ett krav för att serveringstjänst skall anses föreligga är att serveringsvaran tillhandahålls för förtäring på stället inom serveringslokalen, jfr p. 2.1. Avsikten skall således vara att maten skall ätas i serveringslokalen och inte tas med därifrån, jfr p. 2.5.1.
2.5 Gränsdragning mot varuförsäljning
Om tillhandahållande av livsmedel sker utan att någon serveringstjänst tillhandahålls är det fråga om varuförsäljning. I så fall skall skattesatsen för livsmedel tillämpas.
2.5.1 Hämtmat
Vid försäljning i hamburgerbarer, pizzerior och liknande kan det uppstå svårigheter vid gränsdragningen mot varuförsäljning av s.k. hämtmat.

Rekommendationer:

För att försäljning av serveringsvara i serveringslokal skall anses som omsättning av livsmedel bör varan tillhandahållas på ett sådant sätt att det är uppenbart att förtäringen inte skall ske i serveringslokalen. Så kan vara fallet om varan tillhandahålls i kartong, påse, folieform eller att det på annat sätt, exempelvis genom prissättningen, framstår som uppenbart att avsikten är att förtäringen skall ske utanför lokalen.

Enbart den omständigheten att serveringsvaran tillhandahålls i varuautomat inom serveringslokalen bör inte innebära att omsättningen skall anses som en varuförsäljning. 2.5.2 Matvaruleveranser

När livsmedel tillhandahålls i andra än egna lokaler kan svårighet uppstå att avgöra om fråga är om serveringstjänst eller matvaruleverans. Servering förutsätter ett visst inslag av serviceinsatser, något som helt eller delvis saknas vid matvaruleveranser.

Rekommendationer:

Om tillhandahållande av serveringsvara i annans lokal även innebär ett åtagande att med egen personal t.ex. tillaga mat, duka, servera eller diska bör omsättningen ses som en serveringstjänst. Detta bör gälla även vid enstaka tillhandahållande och även om det sker i privatbostad.

Avgörande vid bedömningen av om en serveringstjänst skall anses föreligga bör vara serviceinsatsens omfattning. Bedöms denna som ringa bör det inte vara fråga om en serveringstjänst. Som exempel på detta kan nämnas att färdiglagad mat levereras till kundens personalmatsal och denne själv håller med serveringspersonal eller att kundens anställda själva får ta maten från levererade kantiner eller uppläggningsfat.

2.6 Serveringsavgifter
Rekommendationer: Serveringsavgifter bör inräknas i ett hotells eller en restaurangs skattepliktiga omsättning.

3 Redovisning av skatten

Redovisning av skatten skall grundas på bokföring i enlighet med god redovisningssed. Härvid skall skatten i bokföringen fördelas på skattesatserna för livsmedel respektive serveringstjänster. Stöd saknas i ML för en schablonmässig uppdelning.

Rekommendationer:

Underlaget för redovisningen bör i första hand grunda sig på försäljningsuppgifter ur kassasystem med uppdelning av omsättning av livsmedel och omsättning av serveringstjänster. Saknas möjlighet att i kassasystemet göra en sådan uppdelning bör uppdelning ske på annat betryggande sätt som uppfyller kraven för god redovisningssed.

4 Servering i samband med andra tillhandahållanden

Enligt 7 kap. 7 § andra stycket ML skall en uppdelning av beskattningsunderlaget göras vid gemensam ersättning för skilda tjänster, även när skatt tas ut med olika procentsatser.

4.1 Konserter m.m
. Tillhandahållanden av bl.a. konserter, teater-, revy- och liknande föreställningar är undantagna från skatteplikt i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 11 § 4. ML. Entreavgifter för sådana föreställningar skall därför inte beskattas. Entreavgifter avseende aktiviteter som inte är särskilt undantagna, exempelvis allmän dans, underhållningsmusik och liknande, skall däremot beskattas.

Om ett serveringsföretag mot särskilt debiterad avgift arrangerar t.ex. en konsert skall avgiften inte räknas in i företagets skattepliktiga omsättning. Utgör däremot avgiften till någon del ersättning för förtäring eller t.ex. dans skall den delen av avgiften ingå i den skattepliktiga omsättningen.

Rekommendationer:

Med särskilt debiterad avgift avses här sådan avgift som särskilt framgår av entrebiljett, nota eller liknande handling.

4.2 Hotelltjänster
Tas gemensam ersättning ut för hotellrum och förtäring (t.ex. frukost) skall en uppdelning göras av ersättningen.

Rekommendationer:

Oavsett om förtäringen tillhandahålls i frukostmatsal eller annan serveringslokal, eller om den serveras på hotellrum bör den delen av ersättningen som belöper på förtäringen beskattas efter den skattesats som gäller för serveringstjänster. Försäljning av varor från s.k. minibar bör däremot anses som varuförsäljning.

4.3 Personbefordran
Utgår gemensam ersättning för personbefordran och förtäring skall normalt en uppdelning ske och förtäringen beskattas efter den skattesats som gäller för serveringstjänster såvida förtäringen tillhandahålls i serveringslokal, jfr p. 2.3.

Rekommendationer:

En uppdelning bör inte göras om den del av ersättningen som belöper på förtäringen är obetydlig och avser förtäring av enklare slag som kan anses utgöra ett underordnat led till personbefordran.

Särskilda regler för resetjänster i resebyråverksamhet införs den 1 januari 1996. Förtäring som ingår i sådan tjänst beskattas enligt de reglerna.

5 Kost åt personal

Fri eller subventionerad kost åt personal skall uttagsbeskattas hos arbetsgivare som i övrigt bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt ML. För övriga arbetsgivare gäller, liksom tidigare, att sådant tillhandahållande blir yrkesmässigt, och därför uttagsbeskattas, endast om marknadsvärdet överstiger 30 000 kr för beskattningsåret (4 kap. 2 § ML).

Rekommendationer:

Tillhandahållande av sådana förfriskningar till personal, som utgör skattefri personalvårdsförmån enligt 32 § 3 e mom. kommunalskattelagen (1928:370, KL), bör inte hänföras till kost åt personal som skall uttagsbeskattas enligt ML. Detsamma bör gälla representationsmåltider, jfr anvisningspunkt 1 till 20 § KL.

Enligt de regler, som gällde fram till den 1 januari 1995, fastställdes marknadsvärdet för subventionerad kost på samma sätt som gäller vid inkomstbeskattningen. Genom den EG-anpassade lagändringen av ML skall dock uttag endast anses ha skett om ersättningen för omsättningen understiger kostnaden för att tillhandahålla serveringstjänsten. Ändringen, som framgår av 7 kap. 3 § ML, jfr p. 1, innebär således att försäljningsvinsten inte skall ingå i beskattningsunderlaget.

Rekommendationer:

För företag som bedriver utåtriktad serveringsverksamhet (serveringsföretag) bör beskattningsunderlaget för fri eller subventionerad kost åt personal bestämmas med utgångspunkt i marknadsvärdet minskat med försäljningsvinsten, dvs i princip självkostnaden.

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas från och med den 1 november 1995. Dessa rekommendationer m.m. ersätter RSV Im 1985:1 samt avsnitt 4, avsnitt 5 sista stycket och avsnitt 6 femte - sjunde styckena i RSV Im 1993:5.