På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Överlåtelse av och avsägelse från arv

Datum: 2005-12-22

Område: Bouppteckningar, arv och gåva

Dnr/målnr/löpnr:
131 655318-05/111

1 Sammanfattning


 
Den som är dödsbodelägare har rätt att förfoga över sin andel i boet eller en kvotdel av andelen varvid han har rätt att överlåta denna. Överlåtelsen kan ske både före och efter det att en bouppteckning förrättats. Under förutsättning att överlåtelsen är civilrättsligt giltig  träder den som förvärvar andelen eller kvotdelen in som dödsbodelägare istället för eller tillsammans med överlåtaren.
 
Den som är dödsbodelägare kan också uttryckligen säga sig inte vilja ha del i kvarlåtenskapen utan att därmed anses ha överlåtit sin andel till någon särskild mottagare (avsägelse). Resultatet av avsägelsen är att dödsbodelägarens rätt till arv anses ha upphört och att arvet istället ska fördelas mellan övriga arvtagare.
Om avsägelsen har skett före förrättningen av bouppteckningen ska endast övriga arvtagare kallas i egenskap av mottagare även till den avsagda delen.

 

2 Bakgrund och frågeställning


 
Fram till den 1 januari 2005 skulle Skatteverket vid registrering av en bouppteckning besluta om arvsskatt efter den avlidne. Arvsskatten beräknades genom ett schematiskt skifte av kvarlåtenskapen. Om kvarlåtenskapen fördelades på många mottagare kunde arvsskatten minskas. Det var därför vanligt med arvsavståenden (se närmare under 3). Numera finns inga skatterättsliga konsekvenser att ta hänsyn till. Därför formuleras den ursprungliga frågan till expertgruppen om i denna styrsignal. Den ursprungliga frågan "Kan man efter arvlåtarens död avsäga sig rätten till arv utan att avsägelsen blir att betrakta som ett arvsavstående?" formuleras om enligt följande. "Vem inträder som dödsbodelägare när avsägelsen av arv eller överlåtelsen av arv sker efter arvlåtarens död?"

 

3 Gällande rätt m.m.


 
Kvarlåtenskapen efter den som är död ska fördelas mellan dem som har rätt att ta del i tillgångarna. Rätt till del i tillgångarna har den som är legal arvinge eller testamentarisk arvinge (universell eller legatarie) efter den avlidne. Den som har rätt till del i kvarlåtenskapen kan avstå från sin rätt antingen genom att överlåta sin rätt till annan eller genom att avsäga sig sin rätt till arv.

I ärvdabalken (ÄB) saknas reglering avseende överlåtelser av arv. Däremot finns det i 17 kap ÄB regler om arvsavtal, dvs. en avsägelse från arv under arvlåtarens livstid. Av 2 § framgår bl.a. följande. Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande.
 
Trots avsaknad av reglering sker benefika överlåtelser regelmässigt och accepteras i rättspraxis och doktrin. Sker överlåtelsen före det att arvskiftet genomförts har överlåtelsen i rättspraxis oftast bedömts som ett arvsavstående. Förutsättningen för ett arvsavstående är att även mottagaren har arvsrätt efter arvlåtaren. Om överlåtelsen istället sker efter det att arvskiftet genomförts eller till en mottagare som inte har arvsrätt efter arvlåtaren bedöms inte överlåtelsen som ett arvsavstående. Om överlåtelsen motsvarat hela eller en kvotdel av arvtagarens andel i boet inträder mottagaren som dödsbodelägare.
 
En överlåtelse av ett arv kan även ske mot ersättning, t.ex. genom försäljning eller byte. Mottagaren träder då in som dödsbodelägare om överlåtelsen motsvarar hela eller en kvotdel av arvtagarens andel i boet.
 
En arvtagare/testamentstagare kan även efter arvlåtarens död säga sig inte vilja ha någon del i kvarlåtenskapen, dvs. denne vill inte göra anspråk på arv ens för att kunna överlåta sin rätt. Då talar vi om arvsavsägelse till skillnad mot arvsavtal som regleras i 17 kap. 2 § ÄB. Vid arvsavsägelse måste en bedömning göras beträffande vilka som istället för arvtagaren/testamentstagaren ska ta del i den "frigjorda" delen.

 

4 Skatteverkets bedömning

Någon beskattning av arv ska inte längre ske. Därmed behöver Skatteverket inte fördela kvarlåtenskapen i lotter på delägarna i dödsboet. Däremot kvarstår behovet av att bedöma den civilrättsliga effekten av den gjorda avsägelsen respektive överlåtelsen. En rättsligt giltig överlåtelse kan nämligen påverka kretsen av dödsbodelägare redan vid bouppteckningens förrättning. Detsamma gäller en frivillig avsägelse från rätt till arv.

Skillnaden mellan en överlåtelse från arv och en avsägelse från rätten till arv är att överlåtelsen har en av arvtagaren bestämd krets av mottagare medan avsägelsen medför en bedömning av arvskretsen från övriga dödsbodelägare.
 
Framgår det av bouppteckningen eller på annat sätt att delägare överlåtit andel eller kvotdel av sin andel av kvarlåtenskapen måste Skatteverket utreda om det föreligger en civilrättsligt giltig överlåtelse. Till hjälp vid bedömningen finns allmänna avtalsrättsliga regler men även reglerna om gåva, särskilt 1 § Lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva.
Om en giltig överlåtelse föreligger inträder förvärvaren som dödsbodelägare (jfr NJA 2001 s 59).
 
Även en avsägelse efter arvlåtarens död bör enligt Skatteverkets mening beaktas trots att avsägelsen skett efter arvlåtarens död. En avsägelse har den rättsliga verkan att den del av arvet som omfattas av avsägelsen går tillbaka till arvlåtarens dödsbo och fördelas på övriga arvtagare enligt den legala arvsordningen eller testamentet som om arvingens gren är utsläckt.