Observera att detta ställningstagande har ersatts med ett uttalande i Handledning för bouppteckningsärenden m.m.

1 Sammanfattning

Rättsläget är oklart om utfallande kapitalförsäkring till en efterlevande maka skapar rätt till efterarv för arvlåtarens legala arvingar om efterlevande makan inte samtidigt får arv efter den avlidne. Skatteverkets uppfattning är därför att den först avlidnes arvingar ska kallas till bouppteckningen efter den sist avlidne för att därmed beredas möjlighet att ta tillvara sin eventuella arvsrätt. Skatteverket tar med detta uttalande inte ställning till om den först avlidnes legala arvingar därmed har rätt till del i kvarlåtenskapen.
 

2 Bakgrund och frågeställning

 
Fråga har väckts om en kapitalförsäkring som efterlevande makan erhåller leder till efterarvsrätt för den först avlidnes arvingar efter båda makarnas bortgång eller om det krävs att efterlevande makan samtidigt fått arv efter den avlidne. Skatteverket har formulerat om den ursprungliga frågan till expertgruppen enligt följande; Påverkar ett förmånstagarförvärv utseendet på dödsbodelägarkretsen i den sist avlidnes bouppteckning?

Det förekommer att en arvlåtare har låtit placera all sin egendom i en eller flera kapitalförsäkringar och därmed minimerat kvarlåtenskapen så att något arv inte finns att fördela. Det finns därför ur skiftessynpunkt anledning att ta ställning till frågan om reglerna om sekundosuccession i 3 kap. ärvdabalken (ÄB) ändå är tillämpliga på försäkringen trots bristen på kvarlåtenskap i den först avlidne makens bo. Detta är dock en ren civilrättslig fråga som det inte ankommer på Skatteverket att pröva.
 
Vid inregistrering av en bouppteckning ska Skatteverket i möjligaste mån kontrollera att dödsbodelägarkretsen är riktigt antecknad. Skatteverket måste således bedöma om den först avlidnes arvingar ska kallas till den sist avlidnes bouppteckning.
 

3 Gällande rätt m.m.

 
Reglerna om rätt till efterarv finns i 3 kap. ÄB. Rätt till efterarv innebär enligt 3 kap. 2 § ÄB att en tidigare avliden makes arvsberättigade släktingar skall få ut sitt arv efter honom först vid den sist avlidna makans död. Rätten till efterarv förutsätter att den efterlevande makan verkligen har ärvt egendom efter den först avlidne maken. Ärvdabalken reglerar dock enbart egendom som ingår i den avlidnes dödsbo. Några uttryckliga regler om vad som ska gälla beträffande egendom som tillfaller en förmånstagare genom försäkring finns inte här.

Fram till 1988 beaktades utfallande försäkringsbelopp vid beräkning av laglott och bodelningsandel om förmånstagarförordnandet var återkalleligt. I samband med familjerättsreformen 1987 tillkom regler i Försäkringsavtalslagen(FAL). Av 104 § första stycket FAL framgår att om förmånstagare är insatt, skall försäkringsbelopp, som utfaller efter försäkringstagarens död, inte ingå i dennes kvarlåtenskap. Samtidigt infördes regler om jämkning av utfallande försäkring till förmån för make och bröstarvingar i vissa situationer.

Högsta domstolen (HD) har i NJA 1975 s. 302 prövat frågan om försäkringsbelopp, som tillfallit efterlevande make i egenskap av förmånstagare, ska bli föremål för efterarv vid dennes död. Fallet gällde ett barnlöst par där mannen avled mindre än tre månader efter hustrun. Dessutom rådde egendomsskillnad mellan makarna, dvs. all egendom i boet var enskild. Den först avlidna makan efterlämnade arv till maken. HD fann att försäkringsbeloppet skulle omfattas av efterarvsrätt. Efterarvsrätten i övrig egendom var inte ifrågasatt, jfr Gösta Walins analys av rättsfallet i Kommentar till Ärvdabalken, del I och II.

I NJA 1971 s. 109 har HD prövat om en efterlevande maka skulle tas upp som dödsbodelägare eller inte när det var tvistigt om makarna återupptagit samlevnaden efter det att hemskillnad beslutats. HD fann att det var möjligt att intill dess att frågan var slutligt avgjord ta upp efterlevande makan som provisorisk dödsbodelägare.

Även Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 6 december 2004, mål 2701-03, haft att pröva frågan om samtliga arvingar ska tas upp som dödsbodelägare när det råder tvist om arvsrätten. Anledning till domstolsprövningen var att Skatteverket hade vägrat registrera en bouppteckning där både Allmänna arvsfonden och den först avlidnes släktingar hade upptagits som dödsbodelägare. Kammarrätten fann att vid tvist angående frågan om vem eller vilka som skall anses som dödsbodelägare bör samtliga arvingar upptagas i bouppteckningen som dödsbodelägare. Kammarrätten upphävde Skatteverkets beslut och återförvisade bouppteckningen för registrering.
 

4 Skatteverkets bedömning

I brist på lagreglering samt vägledande rättspraxis och doktrin är det vanskligt att utan samtliga kända omständigheter i ett fall avgöra om den först avlidnes arvingar har någon efteravsrätt i den sist avlidnes bo om denne inte fick något arv efter maken utan enbart ett försäkringsbelopp. Skatteverket har inte att ta slutlig ställning i denna fråga då det är ett rent civilrättsligt problem.

För att den först avlidnes släktingar ska ha möjlighet att över huvud taget få sin eventuella rätt till efterarv prövad förutsätts att de fått kännedom om det nya dödsfallet. De ska därför kallas till förrättningen. Av NJA 1971 s.109 framgår dessutom att det finns en möjlighet att ha fler dödsbodelägare under en kortare period än de som slutligen ska omfattas av fördelningen.