Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Allmänna undervisningsverk - skolverksamhet

Datum: 2005-10-17

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
131 564970-05/111

Ställningstagandet upphör att gälla till följd av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2008 ref. 74) samt att en ny skollag gäller från 1 augusti 2011.

Se ställningstagande dnr 131 132982-11/111 och 131 147923-12/111 daterade 2012-06-20.

1 Sammanfattning

Oavsett associationsform kan juridiska personer som bedriver grund- och högskoleutbildning klassificeras som allmänna undervisningsverk, förutsatt att ägarna eller medlemmarna genom verksamheten inte har som syfte att bereda vinst åt sig själva. Det ska därför framgå av bolagsordning, stadgar eller avtal att de inte kan erhålla utdelning eller motsvarande från det allmänna undervisningsverket. Det fordras dessutom att utdelning eller motsvarande faktiskt inte har ställts till deras förfogande.

2 Bakgrund och frågeställning

Friskolor och enskilda utbildningsanordnare har under senare tid i allt större utsträckning medverkat i utbildningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna, vilken tidigare i stort varit en uppgift för det allmänna.

Allmänna undervisningsverk behandlas förmånligt skattemässigt förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

Fråga har uppkommit angående vilken slags utbildning som undervisningsverken ska bedriva. Fråga har även framställts om på vilket sätt det ska framgå att ett allmänt undervisningsverk inte bedrivs med vinstsyfte.

3 Gällande rätt m.m.

I Regeringsformen, RF, 1 kap. 2 § andra stycket uttalas att det åligger det allmänna att trygga rätten till bl.a. utbildning. Av 2 kap. 21 § RF framgår att alla barn har rätt till kostnadsfri utbildning samt att det allmänna också ska svara för att högre utbildning finns.

Skolväsendet regleras av skollagen (1985:1100), SL, och den kompletteras med olika föreskrifter, t.ex. grundskoleförordningen (1994:1194) och gymnasieförordningen (1992:394). I 9 kap. SL stadgas att skolverksamhet får bedrivas av friskolor och att de är berättigade till bidrag. Skolorna står under tillsyn av Statens skolverk, som är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet, och de är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som görs av Skolverket.

Av 1 kap. 11 § SL framgår att det offentliga skolväsendet bildas av det offentliga skolväsendet för barn och ungdom tillsammans med det offentliga skolväsendet för vuxna. För barn och ungdom består det av förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola och sameskola (1 kap. 1 § andra stycket SL). Av förarbetena framgår att förskoleverksamheten (dagis) och skolbarnomsorgen (fritids), till skillnad från förskoleklass (tidigare sexårsverksamhet), inte ingår i det offentliga skolväsendet för barn (prop. 1997/98:6 s. 81).

1 kap. 8 § andra stycket SL stadgar att kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi) bildar det offentliga skolväsendet för vuxna.

Högskoleverket är central myndighet för den utbildning som sker i högskolor och på universitet. De flesta har statlig huvudman men det finns även de som drivs av kommuner, landsting och enskilda utbildningsanordnare. Sammanlagt finns idag 61 lärosäten (högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare) som ger akademisk utbildning. Denna utbildningsverksamhet omfattas av högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Högskoleverket utövar tillsyn och ser till att lagar och föreskrifter följs.

Av ordalydelsen i 7 kap. 16 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att en juridisk person som är ett allmänt undervisningsverk bara är skattskyldigt för inkomst på grund av innehav av fastigheter. Är den juridiska personen en stiftelse fordras även att den, sett över en period av flera år, bedriver en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av dess tillgångar, 7 kap. 18 § IL.

Huvudprincipen i svensk skatterättslig lagstiftning är att juridiska personer är oinskränkt skattskyldiga, dvs. skattskyldiga för alla sina inkomster. Genom ett system av undantagsregler har olika kategorier och namngivna subjekt helt eller delvis befriats från skattskyldighet. Gällande regler för detta system kommer i allt väsentligt från den lagstiftning som genomfördes 1942 (1942:274) och som vilar på ett betänkande av 1936 års skattekommitté (SOU 1939:47).

Skattekommittén uttryckte sig på följande vis angående privata institutioner, som omfattar bl.a. allmänna undervisningsverk (s.49).

“Utmärkande för alla de institutioner, som här avses, är emellertid, att de åsyfta att främja viktiga samhällsfunktioner, vilka lika väl kunnat omhänderhavas av statliga eller kommunala organ. Institutionerna kunna betecknas såsom anstalter för undervisning, barnuppfostran, sjukvård eller annan hjälpverksamhet. Något vinstsyfte för anstaltens ägare får icke förefinnas.”

Av rättspraxis framgår att begreppet allmänt undervisningsverk omfattar subjekt som bedriver egen skolverksamhet förutsatt att det sker utan vinstsyfte. Detta oavsett om det är aktiebolag eller annan juridisk person som bedriver verksamheten (jfr RÅ 2004 ref. 77).

Det allmänna undervisningsverket förlorar sin karaktär och skattebefrielse enligt 7 kap. 16 § IL, om det i mer än i ringa omfattning bedriver annan verksamhet än den kvalificerande utbildningsverksamheten (RÅ 2004 ref. 77). Med ringa avses ca 5-10% (prop. 1999/2000:2, del 1 s. 504).

4 Skatteverkets bedömning

Privaträttsliga subjekt som bedriver den typ av utbildningsverksamhet som medför att de omfattas av föregående avsnitts omnämnda offentligrättsliga reglering, bör anses uppfylla kraven för att klassificeras som allmänna undervisningsverk, förutsatt att verksamheten inte helt eller delvis bedrivs med vinstsyfte för ägarna eller medlemmarna. Det ska därför, beroende på i vilken juridisk form den kvalificerande undervisningsverksamheten bedrivs i, framgå av bolagsordning, stadgar eller avtal att de inte kan erhålla utdelning eller motsvarande från det allmänna undervisningsverket. Det fordras dessutom att utdelning eller motsvarande faktiskt inte har ställts till ägarnas eller medlemmarnas förfogande.

Juridiska personer som uppfyller nyss nämnda villkor klassificeras som allmänna undervisningsverk och de är bara skattskyldiga för löpande avkastning från fastigheter (7 kap. 16 § första stycket IL).