På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Idrottsutövares möjligheter att bedriva idrottslig verksamhet i bolagsform

Datum: 2005-03-18

Område: Arbetsgivarområdet, Inkomstskatt - Näring, Inkomstskatt - Tjänst

Dnr/målnr/löpnr:
130 156509-05/111

1 Sammanfattning

En idrottsutövare kan med skatterättslig verkan bedriva sin idrottsliga verksamhet i aktiebolagsform, förutsatt att verksamheten som sådan uppfyller kraven för näringsverksamhet. Samtliga inkomster från den idrottsliga verksamheten där bolaget är avtalspart ska tas upp som inkomst i bolaget.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit om idrottsutövare, inom individuella sporter, med skatterättslig verkan kan bedriva sin idrottsliga verksamhet i bolagsform och om samtliga inkomster från idrottsutövandet då kan tas in i bolaget.

3 Gällande rätt

Aktiebolagslagen innehåller inte några bestämmelser som hindrar att verksamhet av visst slag bedrivs av ett aktiebolag.

Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) ger inte heller någon vägledning om vilken verksamhet ett bolag kan bedriva och all verksamhet som ett bolag bedriver beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Av 13 kap 1 § inkomstskattelagen framgår att till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Regeringsrätten har vid flera tillfällen prövat frågan om verksamheter av personlig karaktär, s.k. fria yrken, kan bedrivas i bolagsform. Nedan följer en sammanställning av en del av rättsfallen.

RÅ 1969 ref. 19 En skådespelare hade deklarerat lön och annan ersättning från ett av honom ägt bolag. I bolaget hade intäktsförts gager för uppträdanden samt royalty från Stim och från grammofonbolag. Regeringsrätten inledde med att förklara att: "Hinder kan visserligen icke anses föreligga att - i beskattningshänseende - i aktiebolagsform bedriva sådan rörelse, varom fråga är i målet." Detta uttalande har efter 1969 åberopats i flera regeringsrättsdomar. Trots att man slog fast att det inte fanns något hinder mot att bedriva skådespelarverksamhet i aktiebolagsform kom Regeringsrätten fram till att eftersom skådespelaren själv förvärvat intäkterna vilka därefter tillförts bolaget så var det han personligen och inte bolaget som drivit rörelsen och han var därför personligen skattskyldig för intäkterna.

RÅ 1983 1:40 En ingenjör, Edgar A utförde under fyra år uteslutande ett antal konsultuppdrag gällande bl.a. arbetsstudier åt ett bolag. Avtalen var slutna med Electrolux och Edgar A:s helägda bolag. Av avtalen framgick att Edgar A personligen skulle utföra arbetet. Han arbetade självständigt och bestämde själv tidsåtgången för uppdragen. Uppdragen utfördes i Electrolux lokaler. Underinstanserna beskattade Edgar A personligen för inkomsterna från Electrolux. Regeringsrätten konstaterade inledningsvis att Edgar A:s bolag var att betrakta som uppdragstagare i förhållande till Electrolux. Regeringsrätten uttalar därefter: "I rättspraxis har hinder inte ansetts föreligga att - med verkan även i beskattningshänseende - driva verksamhet som i allt väsentligt bygger på personliga arbetsinsatser i aktiebolagsform (jfr RÅ 1969 ref. 19)."

RÅ 1993 ref. 55 Bengt S utförde under två år arbete som VD hos två bolag i samma koncern. Ersättningarna för arbetet utbetalades till Bengt S:s helägda bolag i enlighet med avtal mellan bolagen. Bengt S uppdrag som VD i de två bolagen innebar att han skulle avveckla verksamheten i det ena bolaget och omstrukturera ägarförhållandena och verksamheten i det andra bolaget. Bengt S hade inga andra uppdrag under tiden som han arbetade som VD. LR och KR fann inte skäl att beskatta Bengt S personligen för inkomsterna som VD. Regeringsrätten gjorde följande sammanfattning av rättsläget: "I rättspraxis har, såvitt avser s.k. fria yrken, hinder i princip inte ansetts föreligga att - med verkan även i beskattningshänseende - i aktiebolagsform driva verksamhet som i allt väsentlig bygger på personliga arbetsinsatser (jfr RÅ 83 1:40). Föreligger omständigheter som visar att den verkliga innebörden är den att det är ägaren av aktiebolaget och inte aktiebolaget som bedriver verksamheten kan det emellertid bli aktuellt att bortse från aktiebolaget och påföra ägaren de inkomster som härrör från verksamheten i fråga". Regeringsrätten konstaterar att befattningen som VD regleras i 8 kap. aktiebolagslagen varav följer att tjänsten ska innehas av en fysisk person och att det är fråga om ett personligt uppdrag. Vidare fann Regeringsrätten att bolagen var i behov av en "företagsdoktor" och att uppdraget var begränsat till den tid som krävdes för företagssaneringen och att Bengt S:s verksamhet inte gått utöver vad som fallit inom ramarna för det aktuella uppdraget. Regeringsrätten uttalar vidare: "Som verkställande direktör i de aktuella bolagen har Bengt S visserligen innehaft uppdrag av speciell karaktär. Normalt gäller att den som utsetts till verkställande direktör i ett aktiebolag får anses vara anställd av bolaget.

Anförda omständigheter kan emellertid inte anses hindra att uppdrag som styrelseledamot och verkställande direktör - med det personliga juridiska ansvar som följer med dessa - i särskilda fall kan för begränsad tid innehas av en person som inte är anställd av bolaget utan i stället knutits detta som ett led i ett sådant särskilt avgränsat saneringsuppdrag..".

4 Skatteverkets bedömning

Av praxis framgår att det i princip inte finns något skattemässigt hinder mot att i aktiebolagsform bedriva fria yrken där personliga arbetsinsatser utgör grunden för verksamheten.

Idrottsutövares möjligheter att bedriva sin verksamhet i bolagsform har inte varit uppe till prövning i Regeringsrätten. I förhandsbesked RSV/FB Dt 1986 prövades frågan om vad som gäller för en elitidrottsman. De direkta ersättningarna för tävlingsverksamheten skulle, enligt ansökan, redovisas som inkomst av tjänst medan tanken med aktiebolaget var att man i bolaget skulle teckna avtal utöver vad som gäller för den direkta tävlingsverksamheten t.ex. föredrag och marknadsföring. Rättsnämnden konstaterade att aktiebolagets tänkta verksamhet främst gick ut på att tillvarata den goodwill som idrottsmannen skapat genom sin idrottsutövning. Det var därför fullt möjligt att bedriva verksamheten via ett aktiebolag. Rättsnämnden påpekade att det måste framgå att det är bolaget och inte aktieägaren personligen som bedriver verksamheten.

Av den praxis som finns från Regeringsrätten och av Rättsnämndens förhandsbesked framgår att en idrottsutövare kan bedriva sin idrottsverksamhet i bolagsform. Fråga kvarstår dock om även prispengar och tävlingsvinster kan redovisas i bolaget eller om dessa ersättningar är så personliga att de ska redovisas i inkomstslaget tjänst.

I och med att idrottslig verksamhet kan bedrivas i bolagsform bör även tävlingsvinster och prispengar samt andra ersättningar som idrottsutövare erhåller för att ställa upp i tävlingar kunna redovisas i bolaget. Tävlingsvinsterna är en del av den bedrivna verksamheten och även om det är personen och inte bolaget som tävlar hindrar detta inte att inkomsten redovisas i bolaget. En jämförelse kan göras med en artist som uppträder men där ersättningen för uppträdandet redovisas i bolaget. Det avgörande för att inkomster kan redovisas i bolaget är att det är bolaget som uppträder som avtalspart i ekonomiskt hänseende.

En förutsättning för att idrottsutövare inom individuella sporter ska kunna bedriva sin idrottsverksamhet via bolag är dock att verksamheten som sådan uppfyller kraven för näringsverksamhet.