Skatteverket anser att kravet i 47 kap. 3 § IL om att kapitalvinsten ska avse en privatbostad i Sverige, inte är förenligt med EG-fördraget.

Även bostad i annat EU-land kan alltså vara en ursprungsbostad, som kan ligga till grund för uppskovsavdrag vid byte av bostad.

2 Bakgrund och frågeställning

Vid byte av bostad kan uppskovsavdrag medges enligt bestämmelserna i 47 kap. IL. En förutsättning för uppskovsavdrag är att man redovisar kapitalvinst för en privatbostad i Sverige.

Enligt EG-fördraget ska det inom EU råda fri rörlighet för bl.a. personer och kapital. Skatteverket har i skrivelse 2004-12-16 (dnr 701154-04/111) bedömt att kravet om att ersättningsbostaden ska vara en tillgång i Sverige kan rättfärdigas och således är förenligt med EG-fördraget.

Fråga har uppkommit om kravet på att den sålda bostaden ska ligga inom Sverige kan anses strida mot EG-rätten.

3 Gällande rätt m.m.

En skattskyldig kan vara berättigad till ett s.k. uppskovsavdrag om han tar upp kapitalvinst avseende en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt, vilken uppfyller kraven för att vara en ursprungsbostad, 47 kap. 2 § IL. Uppskovsavdrag kan inte medges mot kapitalvinst för en s.k. andelslägenhet i en hyreshusenhet (näringsfastighet).

Med ursprungsbostad avses en privatbostad i Sverige som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad. Med permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år närmast före avyttringen, eller under minst tre av de senaste fem åren. Om ersättningsbostaden förvärvas innan försäljning av ursprungsbostaden, får bosättningskravet bedömas utifrån tidpunkten då ersättningsbostaden förvärvades, 47 kap 3 § IL.

Konsekvensen av ett medgivet uppskovsavdrag är att anskaffningsutgiften för ersättningsbostaden ska minskas med ett belopp som motsvarar kapitalvinsten för ursprungsbostaden, 47 kap. 11 § IL.

Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet, 3 kap. 8 § IL. Följande personer är enligt 3 kap. 3 § IL obegränsat skattskyldiga:

1. Den som är bosatt i Sverige

2. Den som stadigvarande visats i Sverige

3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.

Nämnda kategori är alltså skattskyldiga i Sverige för kapitalvinst avseende fastighet eller annan bostad i utlandet.

Enligt artikel 39 i EG-fördraget ska fri rörlighet för arbetstagare säkerställas inom unionen. Av artikel 56 följer vidare att alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemstater samt mellan medlemsstater och tredje land är förbjudna.

Av EG-domstolens praxis framgår att de nationella reglerna inte får vara diskriminerande eller utgöra ett hinder mot rätten att utöva den fria rörligheten för personer och kapital, såvida det inte finns skäl som kan rättfärdiga reglerna.

4 Skatteverkets bedömning

Fråga om uppskovsavdrag kan t.ex. uppkomma om någon som varit bosatt på fastighet i annat EU-land bosätter sig i Sverige och därefter avyttrar den tidigare utländska bostaden.

Enligt 47 kap. 3 § IL kan uppskov inte medges för kapitalvinst avseende bostad i utlandet. Enligt Skatteverket utgör detta ett hinder för rätten att utöva de grundläggande friheterna enligt EG-fördraget.

Ett uppskovsavdrag medför att anskaffningsutgiften för den nya bostaden i Sverige, ska reduceras med ett belopp som motsvarar den obeskattade vinsten för den gamla bostaden i utlandet. Om uppskovsavdrag medges blir alltså följden att vinsten från den utländska bostaden förs över till en bostad i Sverige. Vid en kommande försäljning av denna bostad kommer därmed den tidigare obeskattade vinsten att beskattas i Sverige.

Skatteverket kan därför inte finna något skäl som kan rättfärdiga att försäljning av bostäder i annat EU-land behandlas på annat sätt än motsvarande försäljning av bostad inom landet.

Skatteverket anser således att bostad i annat EU-land ska likställas med motsvarande bostad i Sverige, vid bedömning av om den är en ursprungsbostad enligt 47 kap 3 § IL.