På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Skattefri lånedator till anställda

Datum: 2004-12-06

Område: Arbetsgivarområdet, Inkomstskatt - Tjänst

Dnr/målnr/löpnr:
130 696051-04/111

1 Sammanfattning

OBS! Detta ställningstagande har ersatts av Skatteverkets ställningstagande 131 139638-08/111.


Denna skrivelse ersätter tidigare ställningstagande daterat 2004-10-12 (dnr 130 585521-04/111).

Med lånedator som kan lånas skattefritt av arbetsgivaren avses en stationär dator, bärbar dator eller handdator. Som tillbehör till skattefri lånedator räknas sådan utrustning som är integrerad i datorn eller som endast kan användas i direkt anslutning till datorn.

Annan utrustning för film, TV, video, musik, spel etc. som kan användas separat från datorn är inte tillbehör som kan ingå i ett skattefritt lånedatorpaket.

2 Bakgrund och frågeställning

Reglerna om skattefria lånedatorer infördes 1998 med syfte bl.a. att stärka den allmänna datakompetensen. Den tekniska utvecklingen sedan dess har medfört att gränsdragningen mellan datorer och annan teknisk utrustning för musik, film, TV, spel m.m. har försvårats, och det har blivit oklart vilken utrustning som kan ingå i ett skattefritt lånedatorpaket.

Denna skrivelse ersätter tidigare ställningstagande daterat 2004-10-12 (dnr 130 585521-04/111). Ändringarna innebär främst att begreppet ”multimediadator” tagits bort, då begreppet inte varit entydigt, samt att router godtas som datortillbehör pga. dess användningsmöjlighet för trådlös överföring för en lånedator.

3 Gällande rätt

Förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller är under vissa förutsättningar skattefri enligt 11 kap. 7 § inkomstskattelagen.

När reglerna infördes 1998 (prop. 1996/97:173) diskuterades (s. 53) att begränsa datorutrustningen till motsvarande tekniska standard som den som normalt används på arbetsplatsen i övrigt. Regeringen valde dock att inte föreslå några begränsningar avseende datorutrustningens tekniska standard. Samtidigt angavs dock (s.60) att med datorutrustning i detta sammanhang avsågs i första hand själva datorn inklusive bildskärm, tangentbord o.d. och nödvändiga program. I utrustningen kunde även ingå t.ex. skrivare och modem. Skattefriheten skulle vidare avse endast en datorutrustning per anställd.

Reglerna skärptes 2004 på så sätt att möjligheten att göra bruttolöneavdrag maximerades beloppsmässigt. I förarbetena (prop. 2003/04:21 s. 31) diskuteras de gränsdragningsproblem som föranletts av den tekniska utvecklingen. Ett av syftena bakom skattefriheten är att stärka den allmänna datakompetensen. Detta syfte kan enligt regeringens uppfattning förfelas om skattefriheten också omfattar utrustning som i väsentlig grad skiljer sig från vad som normalt används på en arbetsplats.

En lånedator som i hög utsträckning består i annan utrustning än traditionell datorutrustning bör inte heller subventioneras genom skattesystemet. Regeringens utgångspunkt i denna del var att anställda som endast nyttjar datorutrustning av mer ordinär standard även tills vidare bör ha möjlighet att utan beskattningskonsekvenser kunna ta del av sådana erbjudanden från arbetsgivaren. Samtidigt gjordes en hänvisning (s. 37) till prop. 1996/97:173 s. 60 i frågan om vad som avses med datorutrustning, se ovan.

4 Skatteverkets bedömning

Vad avses med lånedator?

Enligt Skatteverkets bedömning är reglerna om skattefri lånedator i första hand avsedda att omfatta en stationär dator med bildskärm och tangentbord. Som alternativ till en sådan dator omfattas även en bärbar dator eller handdator av reglerna. Skattefriheten påverkas inte om det integrerat i en sådan dator även finns utrustning för CD- eller DVD-teknik, eller annan utrustning för inspelning eller återgivande av musik, film, radio eller TV.

Tillbehör

Sådan utrustning som normalt endast kan användas i direkt anslutning till en skattefri dator räknas som tillbehör. Exempel på detta är skrivare, scanner, högtalare, modem, webbkamera, headset, joystick, router samt olika program som installeras på datorn.

Det finns inget hinder mot att en anställd väljer att endast låna delar av ett datorpaket så länge kravet på högst en datorutrustning per anställd är uppfyllt.

Annan utrustning som kan användas separat utan att vara kopplad till datorn eller som primärt har andra användningsområden är inte skattefri datorutrustning. Det innebär att en platt TV-apparat inte kan vara skattefri datorutrustning även om TV:n kan användas som bildskärm till en dator. Andra exempel på detta är separata CD- och DVD-spelare, digitala kameror och videokameror, mp3-spelare och andra musikspelare liksom mobiltelefoner.

Inte heller är projektorer eller större bildskärmar (som riktmärke gäller 30 tum eller mer) som kan användas separat från datorn för film- eller TV-visning skattefri datorutrustning.

Då reglerna om skattefrihet är begränsade till en datorutrustning per anställd är inte en extra bildskärm skattefritt tillbehör till en lånedator, exempelvis för den som har en bärbar dator som lånedator.
Möblemang för datorutrustningen liksom hyllor för förvaring av CD-skivor och liknande är inte skattefri utrustning.

Beskattning av förmån

Om en anställd får låna utrustning som inte kan ingå i ett skattefritt lånedatorpaket utgör lånet en skattepliktig förmån. Förmånen värderas till marknadsvärdet, dvs. vad den anställde skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor eller tjänster.