På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Kallelser till och godkännande av bouppteckning

Datum: 2004-11-19

Område: Bouppteckningar, arv och gåva

Dnr/målnr/löpnr:
130 665980-04/111

1 Sammanfattning

Registrering av en bouppteckning får inte ske om de som ska vara kallade till förrättningen inte har getts tillfälle att närvara vid samma förrättning som de övriga kallade. Felet kan inte läkas genom att den som inte kallades och inte heller närvarade vid förrättningen i efterhand godkänner bouppteckningen genom att skriva detta på handlingen.

2 Bakgrund och frågeställning

Det förekommer att förrättningen av en bouppteckning omfattar flera tillfällen, flera datum. Skälen för det kan vara flera; dels kan man vilja visa för Skatteverket att förrättningen påbörjades före tremånadersfristen gick ut, dels kan det vara frågan om ett komplicerat dödsbo där ytterligare utredning visar sig behöva göras, och dels kan det vara frågan om att det råder osämja mellan delägarna och att man därför kallar delägarna till olika dagar. Vid kontroll av uppgiften om vilka som var närvarande vid förrättningen och kallelsebevisen i ärendet kan man ibland se att samtliga delägare inte varit kallade till det tillfälle då övriga varit närvarande.

Det har visat sig att sektionerna behandlar uppgifterna olika vilket också påtalats av ingivarna. I några fall har handläggaren funnit bristen vara sådan att hinder för registrering av bouppteckningen föreligger. I andra fall har registrering skett trots bristen.

Fråga har därför uppkommit om registrering av en bouppteckning får ske om det i ärendet framgår att delägarna och efterarvingarna varit kallade till olika förrättningstillfällen och de inte heller närvarat vid det tillfälle då de övriga delägarna eller efterarvingarna varit kallade. Fråga har dessutom uppkommit om en bouppteckning kan registreras när den i efterhand påskrivits och godkänts av delägare eller efterarvinge som inte kallats till förrättningen.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 20 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB) ska den som har dödsboets egendom i sin vård bestämma tid och ort för bouppteckningen och se till att samtliga delägare i god tid kallas till förrättningen. Enligt samma lagrum ska även efterarvingarna och den efterlevande makan/maken eller sambon kallas till förrättningen.

Enligt 20 kap. 9 § ÄB får inte bouppteckningen registreras om det framgår att det vid bouppteckningen inte har gått till som sägs i 20 kap. ÄB.

Ärvdabalksutredningen har i betänkande SOU 1998:110 s. 328 funnit skäl att föreslå en möjlighet för delägare och efterarvinge, som borde ha varit kallad till en förrättning, att i efterhand godkänna bouppteckningen. Förslaget lades fram delvis för att undvika ett nytt omständligt och kostsamt kallelseförfarande för att läka den brist som föreligger vid felaktigt kallelseförfarande. Förslaget har emellertid inte lett till någon lagändring.

Gösta Walin har i Kommentar till ärvdabalken, del II, fjärde upplagan s. 130 anfört att om inte samtliga delägare kallats eller om inte kallelse skett i tid så ska bouppteckningen vägras registrering om delägaren som är i fråga ändå inte varit närvarande vid förrättningstillfället. Med hänvisning till NJA 1890 s. 415 uppger han emellertid att denna felaktighet "ej obetingat medföra, att bouppteckning skall anses ej var förrättad" utan att en prövning måste ske i varje särskilt ärende. I det anförda rättsfallet har HD haft att bedöma om skäl fanns att förklara bouppteckningen efter farmodern vara utan rättslig betydelse och förordna om ny bouppteckning efter henne och nytt arvskifte efter båda farföräldrarna då barnbarnen visat sig inte vara kallade till bouppteckningsförrättningen. Högsta domstolens majoritet (5 av 7) fann att skäl förelåg att förklara bouppteckningen efter farmodern vara utan rättslig verkan.

4 Skatteverkets bedömning

Det är handläggaren vid den registrerande sektionen som har att bedöma om det vid bouppteckningen har gått till som det stadgas i 20 kap. ÄB.

Redan tidigt under bouppteckningens existens förekom att ett dödsbo begagnade sig av flera förrättningsdagar. Att generellt säga att ett bo inte ska ha flera förrättningsdagar går därför inte att göra. Ett mycket godtagbart skäl för flera förrättningsdagar är att boet är omfattande. Det är emellertid inte godtagbart med flera förrättningsdagar när skälet för detta är att dödsbodelägarna och efterarvingarna inte kan hålla sams. Alla delägare och efterarvingar har rätt att erhålla samma information vid samma tillfälle men kan välja att avstå från informationen genom att inte utnyttja sin närvarorätt. Det betyder att om det förekommit flera förrättningsdagar i ett ärende ska samtliga som ska vara kallade till dessa förrättningar ha varit kallade till eller ha varit närvarande vid den sista och avslutande förrättningsdagen.

Komplettering ska begäras i ärendet om det framgår att en delägare eller efterarvinge som inte var närvarande vid förrättningstillfället när de övriga delägarna och efterarvingarna var närvarande inte har kallats till samma tillfälle. Kan det inte visas att alla har fått kallelse till förrättningen ska bouppteckningen inte registreras.

Det är inte en godtagbar komplettering att den frånvarande delägaren/efterarvingen godkänner bouppteckningen i efterhand. Jämför med vad som ovan anförts om föreslaget i SOU 1998:110 och förhållandet att detta inte lett till lagstiftning.