På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Förbjudet lån

Datum: 2004-10-11

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
130 575098-04/111

1 Sammanfattning

När ett kommanditbolag lämnar ett penninglån till ett aktiebolag, som är delägare i kommanditbolaget, i syfte att detta bolag ska förvärva andelarna i ett annat aktiebolag som också är delägare i kommanditbolaget, föreligger inte något penninglån som omfattas av bestämmelserna i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385), ABL.

2 Bakgrund och frågeställning

A AB och B AB äger vardera hälften av andelarna i C AB. C AB är komplementär i ett kommanditbolag, A KB, och A AB och B AB är kommanditdelägare i A KB. C AB och A KB utgör en koncern.

A AB har för avsikt att förvärva B AB:s andelsinnehav i C AB. Förvärvet ska ske genom att A KB intecknar sin fastighet, upptar ett lån och lånar ut medlen till A AB. A AB har därmed möjlighet att betala B AB för andelarna i det bolag som ska förvärvas.

Omfattas kommanditbolagets penninglån till A AB av utlåningsförbudet i 12 kap. 7 § tredje stycket ABL?

3 Gällande rätt m.m.

Av 12 kap. 7 § första stycket ABL framgår bl.a. följande. Aktiebolag får ej lämna penninglån till den som äger aktier i bolaget eller i annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,

2. den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande inflytande.

I tredje stycket samma lagrum anges att aktiebolag inte får lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk person som avses i första stycket 1-3 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.

För brott mot bestämmelsen i 12 kap. 7 § ABL anges i 19 kap. 1 § ABL straff i form av böter eller fängelse i högst ett år.

4 Skatteverkets bedömning

I lagtexten anges att aktiebolag inte får lämna penninglån om syftet med lånet är att förvärva andelar i bolaget eller annat bolag i samma koncern. I den bolagsrättsliga doktrinen har hävdats att eftersom utlåningsförbudet är straffsanktionerat ska bestämmelsen i enlighet med straffrättsliga principer tolkas restriktivt. Ett uttryck för denna restriktivitet är att tolkningen inte får gå längre än vad ordalydelsen typiskt sett medger (se t.ex. Nerep, Aktiebolagsrättsliga studier, Juristförlaget 1994, s. 297 ff och Rodhe, Aktiebolagsrätt, Norstedts Juridik 19:e uppl. s. 122). Det har även gjorts gällande att om ett handelsbolag ingår i en koncern med ett aktiebolag som moderbolag finns det inte något hinder mot att personer som ingår i den förbjudna kretsen tar upp ett penninglån från handelsbolaget (Lindskog, Aktiebolagslagen, 12 och 13 kap. Kapitalskydd och likvidation, s. 137).

En förutsättning för att ett penninglån ska omfattas av bestämmelsen i 12 kap. 7 § tredje stycket ABL är att lånet lämnas av ett aktiebolag. Den i frågan aktuella utlåningen avser penninglån från ett kommanditbolag och omfattas därmed inte av lagtextens ordalydelse. Även om det i rättspraxis kan finnas visst stöd för en något friare tolkning av låneförbudsbestämmelsen (jfr NJA 1992 s. 717) är det inte möjligt att utsträcka tillämpningsområdet för bestämmelsen till den situation som beskrivs i frågan.

Mot bakgrund av de förutsättningar som anges i frågan - ett penninglån lämnas av ett kommanditbolag till ett aktiebolag som är delägare i kommanditbolaget, i syfte att detta bolag ska förvärva andelarna i ett annat aktiebolag som också är delägare i kommanditbolaget – föreligger inte ett penninglån som strider mot utlåningsförbud i 12 kap. 7 § tredje stycket ABL.