På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Andelar i utländska fonder – sammanläggning

Datum: 2004-09-20

Område: Inkomstskatt - Internationell beskattning, Inkomstskatt - Kapital

Dnr/målnr/löpnr:
130 560565-04/113
Detta ställningstagande upphör att gälla, se 131 526846-08/111
131 526846-08/111

1 Sammanfattning

Utländska fonder har inte ansetts ha en sådan likartad placeringsinriktning som skulle ha medfört att Finansinspektionen tillåtit en sammanläggning av dem om de varit svenska. Härigenom kan en beskattning vid en sammanläggning av fonderna inte anses strida mot EG-rättsliga principer.

2 Bakgrund och frågeställning

Av information till andelsägare i Roburs Luxemburgbaserade SICAV-fonder framgår att det i september 2003 gjordes ett antal fondsammanslagningar. Sådana gjordes av Nordic Equity Fund och European Equity Fund (namnändrat till European Equity Fund), American Equity Fund eller Communication Equity Fund och Global Equity Fund (namnändrat till Global Equity Fund) eller Euro Safe Fund och Euro Bond Fund (namnändrat till Euro Bond Fund). Placeringsinriktningen i European Equity Fund och Global Equity Fund uppges vara något bredare än i Nordic Equity Fund, American Equity Fund eller Communication Equity Fund. Euro Bond Fund är en lång räntefond, medan Euro Safe Fund är en kort räntefond, vilket ger en något högre ränterisk efter sammanläggningen.

Carlsson Investment Management har genomfört sammanläggningar av fonder. De fonder som berörs är följande. Carlsson Fund Equity Latin America (USD) och Carlsson Fund Equity Eastern Europe (EUR) som konverterats till Carlsson Fund Equity Global Emerging Markets (USD). Carlsson Fund Equity EAFE (USD) har konverterats till Carlsson Fund Equity Global (EUR). Carlsson Fund Euro Bond (EUR) har konverterats till Carlsson Fund International Bond (EUR).

Frågorna

  1. Skulle en sammanläggning av aktuella utländska fonder ha medfört skattefrihet enligt 48 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229); IL, om de hade varit svenska fonder?
  2. Strider det mot EG-rätten att beskatta en sammanslagning av utländska fonder om en sammanslagning av svenska fonder inte beskattas?

3 Gällande rätt m.m.

Av 48 kap. 18 § IL i dess nuvarande lydelse framgår att sammanläggning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder inte ska leda till att kapitalvinster tas upp hos delägarna. Sist nämnda bestämmelse har sin motsvarighet i den tidigare 33 a § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder (se prop. 2002/03:150). Terminologiskt omfattar investeringsfonder både värdepappersfonder och specialfonder (a. prop. s. 325). I avvaktan på att slutbetänkandet SOU 2002:104 behandlas inom Regeringskansliet har några materiella förändringar inte skett.

Enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder får ett fondbolag efter tillstånd av Finansinspektionen lägga samman investeringsfonder. Tillstånd lämnas om tre förutsättningar är uppfyllda, bl.a. att de fonder som ska läggas samman har placeringsinriktning och fondbestämmelser som är likartade. Enligt prop. 1992/93:206 s. 23 och 58 får den fond som bildas vid en sammanläggning inte ha en annan karaktär vad gäller placeringsinriktning och fondbestämmelser än de fonder som slås ihop. Kravet på likartad placeringsinriktning innebär t.ex. att aktiefonder med inriktning på olika branscher eller olika geografiska områden inte bör få läggas samman. Räntefonder med skilda tidshorisonter på sina placeringar kan inte heller anses ha likartad placeringsinriktning. Således bör inte en räntefond inriktad på placeringar i värdepapper med kort löptid få läggas samman med en fond som placerar i s.k. långa papper. I prop. betonas att det som där nämnts bara är några exempel på fonder som inte bör anses ha likartad placeringsinriktning.

I rättsfallet RÅ 1996 ref. 73 har en sammanläggning av aktieklasser med olika placeringsinriktning ansetts innebära en avyttring som inte var skattefri. Skatterättsnämnden uttalade bl.a. följande: Eftersom den förmögenhetsmassa som bolaget genom aktieinnehavet har del i ändrats (här. kurs.) skall aktierna … anses ha avyttrats. Rättsfallet RÅ 1992 ref. 53 belyser även frågan vad som ska anses som avyttring vid förändring av placeringsinriktning efter en sammamläggning.

Skatteverket har från Finansinspektionen inhämtat att inspektionen inte skulle godta en ändrad geografisk inriktning från Europa till USA men däremot om en fond som investerar i Norden definierad som Sverige, Danmark, Finland och Norge skulle vilja lägga till Island. Det är givetvis vanskligt att exakt ange var gränsen går, men ändringarna får inte vara alltför stora. Det finns emellertid en möjlighet att först ändra placeringsinriktning i fondbestämmelserna och därefter ansöka om sammanläggning. Sådana ändringar får dock inte vara så omfattande att de ändrar fondens karaktär (jfr ovan). Det kan tilläggas att inspektionen även godtar större förändringar i fondbestämmelserna om ett stort antal av andelsägarna är överens. För sammanläggning krävs dock fortfarande att fonderna är likartade.

4 Skatteverkets bedömning

Det är Skatteverkets bedömning att Finansinspektionen, vid ett hypotetiskt antagande, inte skulle anse att ifrågavarande fonder, om de varit svenska, har en likartad placeringsinriktning som grund för att tillåta en sammanläggning av dem. Härigenom kan en beskattning vid en sammanläggning av de utländska fonderna inte anses strida mot EG-rättsliga principer.

Svaret på fråga 1 blir därmed nekande medan fråga 2 förfaller.

Denna styrsignal har tagits fram av expertgruppen för internationell beskattning i samarbete med expertgruppen för kapitalbeskattning, värdepapper.