På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Underskottsavdrags påverkan på de utländska förvärvsinkomsterna vid spärrbeloppsberäkningen

Datum: 2008-05-13

Område: Inkomstskatt - Internationell beskattning

Dnr/målnr/löpnr:
131 744715-07/111
OBS! Detta ställningstagande har ersatts av ett nytt ställningstagande från  2009-09-25, dnr 131 449554-09/111.

 

1    Sammanfattning

Vid avräkning för utländsk skatt ska inrullat underskott från tidigare år inte påverka beräkningen av den utländska förvärvsinkomsten i spärrbeloppet när hela näringsverksamheten visar överskott.    

 

2    Bakgrund och frågeställning


 
Av RÅ 2001 ref. 43 framgår att vid avräkning av utländsk skatt ska den utländska inkomsten inte bara ska reduceras med direkta kostnader hänförliga till denna utan också med del av gemensamma kostnader för verksamheten. Ska den utländska inkomsten vid spärrbeloppsberäkningen reduceras med del av underskottsavdrag hänförligt till tidigare år?

 

3    Gällande rätt m.m.


 
Spärrbeloppet enligt 6 § lagen (1986:486) om avräkning av utländsk skatt är det högsta belopp med vilket erlagd utländsk skatt kan avräknas från svensk skatt om den utländska skatten är högre. I 7 § samma lag regleras hur stor del av den svenska skatten som ska anses hänförlig till de utländska förvärvsinkomsterna. Med de utländska förvärvsinkomsterna avses enligt paragrafens första stycke intäkterna efter avdrag för kostnader. Regeringsrätten har i ett tidigare avgörande funnit att med kostnader avses inte endast sådana kostnader som direkt avser verksamheten utomlands utan även kostnader som är gemensamma för verksamheterna i olika länder (RÅ 2001 ref. 43). Regeringsrätten har vidare uttalat att koncernbidrag som dras av enligt 35 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, samt avdrag för utdelning enligt 39 kap. 14 § samma lag inte ska påverka de utländska förvärvsinkomsterna (RÅ 2004 ref. 132 I och II). Inte heller avdrag för avsättning till periodiseringsfond (RÅ 2002 not. 207) eller överavskrivningar som uppkommer vid räkenskapsenlig avskrivning av inventarier (RÅ 2005 ref. 57) har ansetts böra påverka de utländska förvärvsinkomsterna. Samma bedömning har gjorts för valutakursförluster på lånefordringar i utländsk valuta (RÅ 2007 ref. 18). Av RÅ 1999 ref. 65 framgår att utländska filialunderskott inte ska reducera de utländska inkomster som ska beaktas vid spärrbeloppsberäkningen. 

 

4    Skatteverkets bedömning


 
Ett underskottsavdrag innebär att överskjutande kostnader hänförliga till tidigare års inkomster får dras av. Underskottsavdraget kan därför inte anses vara   en kostnad för intäkts förvärvande ett senare beskattningsår. Ett bolags avsättning till periodiseringsfond, som också medför en resultatutjämning över tiden, har av Regeringsrätten inte ansetts vara en sådan kostnad som ska reducera den utländska inkomsten (RÅ 2002 not. 2007). Motsvarande bedömning får göras för underskottsavdrag. Med beaktande härav och att enbart överskott av utländsk verksamhet tas med vid beräkningen av de utländska förvärvsinkomsterna (RÅ 1999 ref. 65) anser Skatteverket att dessa ska beräknas utan avseende på underskottsavdrag i spärrbeloppet.
 
Principen kan illustreras på följande sätt. Ett bolag redovisar ett överskott för året på 2 500 varav 500 utgör utländsk inkomst. Efter avdrag för inrullat underskott på 1 000 blir det skattepliktiga resultatet 1 500 och skatten 420 (1 500 x 28 %). Spärrbeloppet beräknas till 500/1 500 x 420 = 140.