På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Förenklat årsbokslut och fastighetsskatt

Datum: 2008-05-19

Område: Inkomstskatt - Näring, Redovisning

Dnr:
131 278644-08/111
OBS! Detta ställningstagande har fått begränsad giltighet. Se Skatteverkets ställningstagande 2010-03-04, dnr 131 149868-10/111.

1   Sammanfattning

Det är Skatteverkets bedömning att vid tillämpning av Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1, Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, ska fastighetsskatt för näringsfastighet kostnadsföras i bokföringen och dras av vid beskattningen för det år den hänför sig till, dvs. året innan skatten blivit definitiv genom beskedet om slutlig skatt.

 

2   Bakgrund och frågeställning


 
En enskild näringsidkare, som ska upprätta ett förenklat årsbokslut, innehar en fastighet för verksamheten. Fråga har uppkommit om fastighetsskatten ska kostnadsföras i bokslutet för det räkenskapsår den hänför sig till eller först det år då den blivit definitiv, dvs. efterföljande år när beskedet om slutlig skatt erhållits. Frågan har sin grund i att man i ett förenklat årsbokslut inte ska ta upp leverantörsskulder i balansräkningen om inte fakturan erhållits. Inte heller upplupna kostnader ska tas upp, med undantag för räntor i vissa fall. Fråga är också om när fastighetsskatten ska dras av vid beskattningen.

 

3   Gällande rätt m.m.

3.1 Redovisningen

Fysiska personer som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen ska tillämpa Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.
 
Kapitel 3 i BFNAR 2006:1 reglerar vad som ska bokföras i företaget. Av punkt 3.13 framgår att alla skulder som uppstått i företaget ska bokföras i företaget. Däremot ska företagarens privata skulder inte bokföras i företaget.
 
I punkt 3.15 finns regler om skatter och avgifter. Skatter som hör till näringsverksamheten, t.ex. mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda, ska bokföras i företaget. Skuld avseende mervärdesskatt som redovisas i inkomstdeklarationen ska däremot föras om till eget kapital i bokslutet. Företagarens inkomstskatteskulder är privata skulder som inte ska bokföras i företaget.
 
I kommentaren till punkt 3.15 anges att i bokslutet ska fastighetsskatt för näringsfastighet bokföras som kostnad och som eget kapital (egen insättning), dvs. fastighetsskatt ska inte redovisas som skuld. I den löpande bokföringen ska någon fastighetsskatt inte bokföras.
 
Kapitel 6 i BFNAR 2006:1 innehåller regler om vad som ska redovisas i balansräkningen. I punkt 6.69 anges att de skatteskulder som ska redovisas i företaget framgår av punkt 3.15.
 
Av punkt 6.70 framgår att leverantörsskulder ska tas upp till ett belopp som motsvarar vad företaget fakturerats eller utifrån affärsmässiga skäl borde ha fakturerats.
 
I punkterna 6.72 - 6.75 finns regler om övriga skulder (förskott, ränteutgifter, skadestånd m.m.). Upplupna kostnader ska inte tas upp, med undantag för räntor. Av punkt 6.73 framgår att ränteutgifter som hänför sig till året, men som företaget inte betalat, ska tas upp som övriga skulder om de sammanlagt uppgår till mer än 5 000 kr.

 

3.2 Beskattningen

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen, ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder (14 kap. 2 §3 st . inkomstskattelagen, IL).

I 16 kap. IL finns bestämmelser om vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet. Av 17 § första stycket framgår att särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamhet ska dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.

4   Skatteverkets bedömning


 
Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1, Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, innehåller särskilda regler om skatter och avgifter (punkterna 3.15 och 6.69). Enligt Skatteverkets bedömning innebär reglerna att det är de skatte- och avgiftsbelopp som hänför sig till räkenskapsåret som ska tas in i bokslutet, även om beloppen inte är definitivt fastställda. Detta är alltså en skillnad jämfört med leverantörsskulder, som normalt inte ska tas upp i balansräkningen om inte fakturan erhållits. Reglerna om skatter och avgifter skiljer sig, enligt Skatteverkets bedömning, också från en av de grundläggande principerna i BFNAR 2006:1 att man normalt inte ska beakta förutbetalda och upplupna kostnader och intäkter.
 
När det gäller fastighetsskatt för näringsfastighet innebär Skatteverkets tolkning av reglerna om skatter och avgifter i BFNAR 2006:1, att fastighetsskatten utgör en kostnad för det räkenskapsår den hänför sig till, dvs. året innan den blivit definitiv genom beskedet om slutlig skatt.
 
Enligt 16 kap. 17 § IL är särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten avdragsgilla. Fastighetsskatt är en sådan särskild skatt. Det finns dock inga särskilda bestämmelser i IL som reglerar vilket år avdraget ska göras. Avdragstidpunkten avgörs därför av god redovisningssed enligt 14 kap. 2 §3 st . IL.