På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Löneunderlag och beaktande av närståendes lön för uppfyllande av löneuttagskravet

Datum: 2008-03-28

Område: Inkomstskatt - Kapital, Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
131 163995-08/111

Detta ställningstagandet har ersatts av ställningstagandet med samma namn daterat 2014-06-25 (dnr 131 354420-14/111).

1 Sammanfattning

Närståendes lön under året före beskattningsåret får beaktas för uppfyllande av det krav som ställs på löneuttag för beräkning av lönebaserat utrymme om denne omfattades av närståendekretsen detta år. Däremot behöver denne inte vara närstående även vid utdelningstillfället.     

Närståendes lön under hela ovan nämnda år får beaktas även om närståendeskapet endast förelegat under någon del av året.

 

2 Bakgrund och frågeställning

Ett lönebaserat utrymme enligt 57 kap. 16—18 §§ IL får bara beräknas om andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret fått kontant ersättning från företaget eller dess dotterföretag med ett visst sammanlagt belopp, 57 kap. 19 § IL.

Ska närståendeförhållandet ha förelegat under året före beskattningsåret? Om två makar ingått äktenskap under året före beskattningsåret får då makes kontanta ersättning för tiden innan äktenskapets ingående beaktas?

3 Gällande rätt m.m.

Av 57 kap. 11 § första stycket punkt 2 IL framgår att årets gränsbelopp är summan av underlaget för årets gränsbelopp (omkostnadsbeloppet för andelarna) och lönebaserat utrymme enligt 16-19 §§.

Det lönebaserade utrymmet är en procentandel av ett löneunderlag.

I 57 kap. 17 § IL anges bl.a. att löneunderlaget beräknas på kontant ersättning som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagare i företaget och i dess dotterföretag. 

Av 57 kap. 19 § IL framgår att lönebaserat utrymme bara får beräknas om andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning som avses i 17 § första stycket från företaget och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av i bestämmelsen angivna alternativa nivåer.

4 Skatteverkets bedömning

Av 57 kap. 19 § IL framgår inte om tidsbestämningen enbart syftar på att närstående fått ersättning från företaget eller om även närståenderelationen avses.

Möjligheten att beräkna ett löneunderlag infördes år 1994 med bestämmelser som i stort motsvarar de nu aktuella och med samma tidsbestämning. I förarbetena, prop. 1993/94:234 s. 93, uttalas att avsikten med den valda tidsangivelsen är att det redan vid ingången av beskattningsåret ska stå klart om ett löneunderlag kan utnyttjas och hur stort detta är.

Regeln att löneunderlag får beräknas om andelsägaren eller någon i närståendekretsen uppfyller löneuttagskravet infördes 2005, prop. 2005/06:40.

Bestämmelserna om löneunderlag i 57 kap. 17 och 19 §§ IL innehåller endast tidsbestämningen "året före beskattningsåret". Lagtextens ordalydelse och ovan nämnda uttalande i prop. 1993/94:234 leder till bedömningen att förhållanden som förelåg året före beskattningsåret är avgörande för beräkning av löneunderlaget och för förutsättningarna för att få beräkna ett sådant underlag (jfr RÅ 2003 ref. 44).

Enligt Skatteverkets uppfattning ger syftet med bestämmelsen stöd för att tidsangivelsen, förutom löneuttaget, även avser närståenderelationen. Bestämmelsen ska enligt verkets mening förstås så att någon som omfattades av närståendekretsen under året före beskattningsåret ska ha fått sådan ersättning som avses i 57 kap. 17 § IL. Närståendeskapet behöver dock inte kvarstå vid utdelningstillfället. 

I förarbetena, prop. 2005/06:40 s. 53, framhålls att det från jämställdhetssynpunkt är viktigt att makar som båda är aktiva delägare inte behandlas olika vid tillämpning av löneunderlagsregeln. Avsikten med att närståendes lön får beaktas är att båda makarna ska få beräkna löneunderlag under förutsättning att en av dem uppfyller uttagskravet.

Skatteverket har i ställningstagande den 28 mars 2008, dnr 131 159978-08/111, gjort den bedömningen att lön som en delägare erhållit under hela det kalenderår under vilket han direkt förvärvat andelarna i företaget, dvs. även för tiden före förvärvet, får beaktas vid tillämpning av 57 kap. 19 § IL.

Nedanstående exempel kan belysa den olika behandling som skulle kunna uppkomma om endast tid under vilken närståendeskapet förelegat får beaktas.

Personerna A och B som under hela året före beskattningsåret arbetat i X AB förvärvar den 1 maj hälften var av andelarna i ett företag. Den 1 juli samma år ingår de äktenskap med varandra. Både A och B får vid tillämpning av 57 kap. 19 § IL beakta sina löner under hela året. Endast A uppfyller uttagskravet och får därför beräkna löneunderlag. Då varken B:s lön under året eller A:s lön under perioden 1 juli — 31 december uppfyller kravet kan B inte beräkna något löneunderlag.

En tolkning av bestämmelsen i 57 kap. 19 § IL såsom det beskrivna innebär att B inte skulle få beakta samma ersättning som A. Enligt Skatteverkets bedömning skulle ett sådant tolkningsresultat inte stå i överensstämmelse med i förarbetena, prop. 2005/06:40, uttalade intentioner.

Med anledning härav bör, enligt Skatteverkets mening, ersättning som närstående erhållit under hela året före beskattningsåret få beaktas även om närståendeskapet endast förelegat under någon del av detta år. Således får t.ex. ersättning under året för tid innan närståendeskapet uppkom beaktas. Enligt verkets uppfattning står inte en sådan tolkning i strid med den aktuella bestämmelsens lydelse.