På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Hur beräknas det lönebaserade utrymmet när det genomförts en emission under beskattningsåret?

Datum: 2007-10-22

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
131 631854-07/111
OBS! Denna skrivelse har upphört att gälla.

1   Sammanfattning

Det lönebaserade utrymmet ska fördelas på det antal aktier som finns i företaget vid tidpunkten då utdelningen blir tillgänglig för lyftning eller, om utdelning inte beslutats, vid kalenderårets utgång. Detta gäller även i det fall en emission genomförts under året, vilket kan innebära att viss del av löneunderlaget går förlorat.

 

2   Bakgrund och frågeställning


 
Fråga har uppkommit om hur det lönebaserade utrymmet ska beräknas och fördelas i fall då man under beskattningsåret genomfört en emission i företaget.

 

3   Gällande rätt m.m.


 
Av 57 kap. 11 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår bl.a. att ett lönebaserat utrymme kan ingå i årets gränsbelopp. Vidare framgår det av samma paragrafs tredje stycke att bestämmelserna om lönebaserat utrymme bara tillämpas för andelar som ägdes vid årets ingång.
 
I författningskommentaren till den införda regeln om att lönebaserat utrymme bara får beräknas på andelar som ägdes vid beskattningsårets ingång framgår att bestämmelsen bl.a. medför att samma löneunderlag, efter en emission,  inte ska kunna utnyttjas två gånger (prop. 2005/06:40 s. 89).
 
I 57 kap. 16 § andra stycket IL regleras att det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

 

4   Skatteverkets bedömning


 
Införandet av regeln i 57 kap. 11 § IL, som innebär att bestämmelserna om det lönebaserade utrymmet bara tillämpas för andelar som ägdes vid årets ingång, har väckt frågan om regeln i vissa lägen kan komma att innebära att delar av det lönebaserade utrymmet kan gå  förlorat om man genomför en emission under beskattningsåret. Avgörande för frågan är, enligt Skatteverkets uppfattning, vid vilken tidpunkt man ska fördela det lönebaserade utrymmet.
 
Det framgår inte direkt av lagtexten i 57 kap. 16 § andra stycket IL vid vilken tidpunkt det lönebaserade utrymmet ska fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. Motsvarande formulering har funnits sedan reglerna infördes. Då fanns reglerna i 3 § 12 a mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, där det reglerades att "Löneunderlaget fördelas med lika belopp på aktierna eller andelarna i företaget".
 
Enligt Skatteverkets uppfattning bör den relevanta tidpunkten vara antingen vid löneårets utgång eller vid tidpunkten för beräkning av gränsbeloppet. Beräkning av gränsbeloppet sker vid tidpunkten då utdelningen beslutas eller vid den senare tidpunkt då utdelningen anses tillgänglig för lyftning om denna tidpunkt inte är densamma som för beslutet. Om utdelning inte lämnas beräknas gränsbeloppet vid beskattningsårets utgång.
 
Enligt dåvarande Riksskatteverkets uppfattning (se Riksskatteverkets meddelanden RSV S 1998:29) borde löneunderlaget fördelas med lika belopp på de aktier/andelar som fanns i företaget vid tidpunkten då utdelningen beslutades. Om utdelning inte lämnades av företaget fördelades löneunderlaget på de aktier/andelar som fanns i företaget vid utgången av året efter det år för vilket löneunderlag beräknades.
 
Eftersom formuleringen i 57 kap. 16 § IL inte förändrats anser Skatteverket att ställningstagandet som gjordes i Riksskatteverkets meddelanden alltjämt har bärighet. Denna uppfattning förstärks dessutom av vad lagstiftaren framför som argument för att införa den nya regeln i 57 kap. 11 § IL. Den regeln infördes bl.a. för att samma löneunderlag inte skulle, efter en emission, kunna utnyttjas två gånger. Hade den relevanta tidpunkten varit löneårets utgång hade nämnda bestämmelse inte behövts. Då hade löneunderlaget aldrig kunnat beaktas för de andelar som tillkommit genom emissionen under emissionsåret eftersom de andelarna inte fanns vid löneårets utgång. 
 
Skatteverket anser således att det lönebaserade utrymmet ska fördelas med lika belopp på andelarna i företaget som finns vid tidpunkten då utdelningen beslutades. Om utdelning inte lämnats under beskattningsåret ska det lönebaserade utrymmet i stället fördelas på de andelar som finns vid beskattningsårets utgång. Ställningstagandet innebär att delar av det lönebaserade utrymmet går förlorat om emissionen görs före det att utdelningen beslutas. Detta eftersom fördelningen ska göras även på de emitterade andelarna trots att dessa inte tillgodoräknas något lönebaserat utrymme. Anledningen till att de inte tillgodoräknas något lönebaserat utrymme är att de inte ägdes vid årets ingång.