Datum: 2007-09-14
Område: Arbetsgivarområdet, Inkomstskatt - Näring
I 15 kap. 9 § IL anges att förmån av bl.a. grupplivförsäkring som grundas på avtal mellan försäkringsföretag och vissa angivna riksförbund inte ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Vidare framgår det att ersättningar som betalas ut på grund av grupplivförsäkring inte beskattas.
Enligt 16 kap. 25 § första stycket IL är premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar för egen del avdragsgill. I andra stycket sägs att om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, ska bara den del av premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för statligt anställda.
Enligt 3 § första stycket lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. (LPGL), gäller för försäkringsföretag skatteplikt för premie för grupplivförsäkring i den mån förmånen av försäkringen enligt 11 kap. 19 § eller 15 kap. 9 § IL inte ska tas upp eller premien enligt 16 kap. 25 § samma lag ska dras av.
I förarbetena till LPGL (prop. 1990/91:54 s. 321) sägs att premie för sådan grupplivförsäkring som inte väsentligt skiljer sig från vad som gäller för statligt anställda omfattas av skatteplikt.
Av 3 § andra stycket LPGL följer vidare för staten som arbetsgivare skatteplikt för belopp som, utan att försäkring tecknats, betalas ut i ersättning enligt avtal som motsvarar försäkringsavtal om grupplivförsäkring. För annan arbetsgivare än staten följer av tredje stycket samma lagrum skatteplikt för belopp som, utan att försäkring tecknats, betalas ut i ersättning, i den mån ersättningen utgår enligt villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning av staten.
Rättspraxis
Vägledande praxis på området är sparsam. I en dom från Kammarrätten i Stockholm 1988-06-10, mål nr 2882-1987, bedömdes den skattskyldige vara livförsäkrad till ett belopp som var väsentligt större än vad som gäller för statligt anställda (24 prisbasbelopp jämfört med ett grundbelopp om 6 prisbasbelopp som gäller för statligt anställda). Därmed ansågs en skattepliktig förmån ha uppkommit. Var den nedre gränsen går har dock varit oklart.
Vid reglernas tillkomst underströks det i förarbetena (prop. 1963 nr 24 s. 13) att bestämmelsen inte borde föranleda en detaljbetonad jämförelse mellan förmåner i enskild och statlig tjänst och att bestämmelsens ändamål fick anses vara att möjliggöra ingripande i mera uppenbara fall av onormalt höga försäkringar.
I propositionen till IL:en (1999/2000:2 Del 1 s.502 f ) nämns bland kvantifierande uttryck och vad som avses med dem, att begreppet "väsentlig" ska anses motsvara 40 procent eller mer.
Enligt förarbetena till LPGL är syftet med premieskatten att åstadkomma en neutral skatte- och avgiftsmässig behandling av olika s.k. avtalsförsäkringar. Avgångsbidrag (AGB) och avgångsersättning (AGE) och andra motsvarande ersättningar enligt kollektivavtal är skattepliktig inkomst av tjänst. Utfallande belopp från avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) och från trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) är också skattepliktiga. Beträffande tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) eller motsvarande har en annan beskattningsmetod valts, nämligen den särskilda premieskatten. Utfallande belopp från sådan försäkring inkomstbeskattas inte och en anställd beskattas inte för den förmån det är att arbetsgivare betalar premie för sådan försäkring.
Om försäkringsskyddet i en TGL-försäkring är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statens anställda är försäkringsföretaget inte skattskyldigt till särskild premieskatt för den del av premien som avser den del av försäkringsskyddet som är förmånligare än det som staten erbjuder sina anställda. Denna "överskjutande del" av försäkringsskyddet, som inte belastas med den särskilda premieskatten, är en skattepliktig löneförmån för de berörda anställda.
Av ovanstående framgår att en premie för grupplivförsäkring antingen ligger till grund för premieskatt eller till inkomstskatt. Skatteverket anser mot bakgrund av de olika förarbetsuttalanden som finns, att premieskatt ska betalas när försäkringsskyddet i enskild tjänst uppgår till 6,5 prisbasbelopp med tillägg av 40 procent. Ett sådant försäkringsskydd motsvarar 9,1 prisbasbelopp. Om försäkringsskyddet överstiger 9,1 prisbasbelopp blir den del av premien som avser försäkringsskydd som överstiger 6,5 prisbasbelopp en skattepliktig förmån. Gränsen ska ses som en riktlinje som får tillämpas oavsett arbetstagarens ålder vid dödsfallet, den s.k. trappan.
Försäkringsskyddet kan i ett enskilt fall därutöver omfatta barnbelopp till barn under 21 år med två prisbasbelopp per barn med tillägg av 40 % utan att det blir inkomstskattepliktigt.
Motsvarande beloppsgränser gäller för ersättningar som arbetsgivaren — utan att försäkring tecknats — betalar ut enligt 3 § LPGL. Samma beloppsgränser gäller även för näringsidkares avdragsrätt enligt 16 kap. 25 § IL.
I den mån en gruppförsäkring omfattar även annat än ett livförsäkringsskydd, såsom exempelvis långtidssjukersättning, ska livförsäkringsförmånens värde bestämmas med hänsyn till värdet av annan förmån.
Skatteverkets rättsinformation har flyttat till den nya webbplatsen Rättslig vägledning. Skatteverkets handledningar har upphört att tryckas och ersätts av Rättslig vägledning.