På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Beräkning av lönekrav när företaget innehar ett dotterföretag som inte är helägt

Datum: 2007-04-04

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
131 227179-07/111
 

1. Sammanfattning

I det fall ett dotterföretag inte är helägt ska varken den egna lönen eller den lön man ska jämföra sin lön med, för att få beräkna ett lönebaserat utrymme, kvoteras.

 

2 Bakgrund och frågeställning


 
Fråga har uppkommit om hur man räknar fram den lön som man ska jämföra sin egen lön med för att få beräkna ett lönebaserat utrymme i fall där ett dotterföretag inte är helägt.

 

3 Gällande rätt m.m.

Vilket lönekrav som ställs för att man ska få beräkna ett lönebaserat utrymme framgår av 57 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, som lyder
 
Lönebaserat utrymme skall beräknas bara om andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning som avses i 17 § första stycket från företaget och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av
 

  • sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och
  • femton inkomstbasbelopp.
 
Av 57 kap. 17 § IL framgår följande.

Löneunderlaget skall beräknas på grundval av sådan kontant ersättning som hos arbetstagaren skall tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Motsvarande ersättning som betalats ut till arbetstagare i utlandet räknas också in i löneunderlaget om företaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som kontant ersättning avses även sådan ersättning som arbetstagare fått från företaget och som skulle tagits upp i inkomstslaget tjänst om inte undantag gällt enligt 3 kap. 9 § eller på grund av bestämmelse i skatteavtal. Som kontant ersättning avses inte

  • kostnadsersättning, eller
  • belopp som skall tas upp i inkomstslaget tjänst enligt detta kapitel.

Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt, skall så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget. Om ett dotterföretag har ägts under del av det år som löneunderlaget avser, skall bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med.

4 Skatteverkets bedömning

Av 57 kap. 19 § IL framgår att med krav på andelsägarens uttag av lön från företaget och från dess dotterföretag menas sådan kontant ersättning som avses i 57 kap. 17 § första stycket IL. I prop. 2005/06:40 föreslogs en hänvisning till såväl första som andra styckena till 17 §. Detta ändrades av Skatteutskottet i betänkandet 2005/06:SkU10. Anledningen till att man föreslog en ändring torde ha varit att med den utformning lagförslaget hade i propositionen skulle en delägare som uppbar lön från ett dotterföretag som inte var helägt bara få beakta lönen till den del moderföretaget ägde dotterföretaget. För att få beräkna ett lönebaserat utrymme skulle det innebära att en företagsledare i ett icke helägt dotterföretag måste lyfta en högre lön än om dotterföretaget varit helägt, vilket inte ansågs vara motiverat. Därför föreslogs att delägare skulle få beakta hela lönen från dotterföretaget även om detta inte är helägt.
 
Fråga är då vad som avses med "fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag" i 19 §, dvs. hur beräknas lönekravet i fall där ett dotterföretag inte är helägt.
 
I prop. 2005/06:40 s. 52 anges att "Vid tillämpning av det lägre alternativet av krav på löneuttag och beräkningen av tillägget på 5 procent ska löner till anställda i dotterföretag beaktas på samma sätt som när löneunderlaget bestäms." Detta uttalande ska emellertid ses i perspektivet av att den i propositionen föreslagna lagtexten i 19 § även hänvisade till 17 § andra stycket.

Såsom lagtexten slutligen utformats anser Skatteverket att beräkningen av lönekravet ska beräknas utifrån samma grunder som beräkningen av den egna lönen. "Den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag" i första strecksatsen i 19 § syftar på "kontant ersättning som avses i 17 § första stycket från företaget och dess dotterföretag".

Den begränsningen som görs i 17 § andra stycket och där det anges att om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt, ska så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget, är enligt Skatteverket inte tillämplig vid beräkning av om kravet på löneuttag enligt 19 § är uppfyllt. Det innebär att någon proportionering på grund av moderföretagets ägarandel i dotterföretaget inte ska ske varken när det gäller den egna lönen eller när det gäller att beräkna lönekravet.

Löner som utbetalts före det att dotterföretaget blev dotterföretag ska däremot inte beaktas när man ska räkna fram "den sammanlagda kontanta ersättningen  i företaget och dess dotterföretag". Under nämnda tid var ju inte dotterföretaget ett dotterföretag.