På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Hur beaktas "överlön" till företagsledares make när det gäller löneunderlag?

Datum: 2006-06-21

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
131 376204-06/111

1 Sammanfattning


 
En ersättning som utbetalts till en företagsledares make men som beskattats hos företagsledaren enligt bestämmelserna i 60 kap. 13 § IL ska ingå i löneunderlaget. Vidare är det den make som lyft ersättningen, oavsett om den andre maken beskattas för den, som ska tillgodoräknas den vid jämförelse med det löneuttagskrav som ställs i 57 kap. 19 § IL för att lönebaserat utrymme ska få beaktas vid beräkning av gränsbeloppet.

 

2 Bakgrund och frågeställning


 
Fråga har uppkommit hur lön som utbetalts till företagsledares make men som, enligt 60 kap. 13 § IL, beskattats hos den företagsledande maken ska beaktas vid beräkning av löneunderlag och vid jämförelse med kravet på löneuttag.
 

3 Gällande rätt m.m.

Av 57 kap. 17 § första stycket IL framgår att löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant ersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag.
 
I 57 kap. 19 § IL regleras att lönebaserat utrymme ska beräknas bara om andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning som avses i 17 § första stycket från företaget eller dess dotterföretag med det lägsta av vissa framräknade belopp.
 
Av 60 kap. 13 § IL framgår att om den ena maken är företagsledare i ett fåmansföretag och den andra maken inte är företagsledare där, ska den make som inte är företagsledare ta upp ersättning för arbete som den maken utför i företaget till den del den är marknadsmässig. Överskjutande del ska tas upp av företagsledaren.

 

4 Skatteverkets bedömning

Skatteverket anser att alla ersättningar som inte är kostnadsersättningar som lämnats till arbetstagarna i företaget ska ingå i löneunderlaget så länge de ska tas upp i inkomstslaget tjänst hos arbetstagare. I nu aktuellt fall har ersättningen utbetalts till en person men en annan person ska beskattas för hela eller en del av den. Skatteverket anser inte att formuleringen i 57 kap. 17 § IL talar emot en sådan bedömning. Kontant ersättning har lämnats till en arbetstagare och ersättningen har tagits upp i inkomstslaget tjänst, även om den arbetstagaren som beskattas för ersättningen pga. bestämmelserna i 60 kap. 13 § IL är en annan än den som erhållit ersättningen. Inte heller om man ser till syftet med reglerna finns det anledning att exkludera sådan ersättning.

När det gäller vem som ska beakta den aktuella delen av ersättningen när man ska jämföra sin ersättning med det löneuttagskrav som ställs i 57 kap. 19 § IL anser Skatteverket att det är den som uppburit ersättningen som ska beakta den och inte den som beskattats för den. Av nämnda bestämmelse framgår nämligen att andelsägaren eller någon närstående ska ha fått sådan kontant ersättning som omnämns i 17 §. Skatteverket anser att hänvisningen till 17 § endast innebär att man ska ha fått en ersättning som helt eller, om utbetalningen skett från ej helägt dotterbolag, delvis ingår i löneunderlaget. Om företagsledaren beskattas för ersättningen innebär det inte att han fått den, den har erhållits av den andra maken. Syftet med bestämmelsen i 60 kap. 13 § IL är att förhindra kringgående av progressionen, dvs. det är fråga om en ren beskattningsregel som inte bör anses medföra att annan än den verklige mottagaren är den som erhållit ersättningen. Därför är det den maken som erhållit ersättningen som ska beakta den i detta sammanhang.
 
Motsvarande synsätt gäller om ersättning till barn har utbetalts men den har beskattats hos företagsledaren enligt bestämmelserna i 60 kap. 12 § IL.