På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Begreppet "Tjänsteexport" i ettårsregeln och myndigheters verksamhet inom ramen för EU:s s.k. twinningprogram  

Datum: 2006-06-14

Område: Inkomstskatt - Internationell beskattning

Dnr/målnr/löpnr:
131 371404-06/111

Ställningstagandet upphör

Ställningstagandet upphör att gälla med anledning av ställningstagandet Begreppet ”tjänsteexport” i ettårsregeln, dnr: 131 160103-13/111länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

1 Sammanfattning

 
Myndigheters verksamhet inom ramen för EU:s s.k. twinning-program uppfyller kraven för att anses som tjänsteexport varför ettårsregeln i 3 kap. 9 § IL kan tillämpas på anställda inom programmen.   

 

2 Bakgrund och frågeställning

 
EU:s gemensamma stöd till kandidatländerna kanaliseras genom kommissionens s.k. Phareprogram. Huvudinstrumentet för EU/Phares institutionsbyggande är det s.k. twinning-programmet. Sverige har, för formellt reglerande av svenskt deltagande i twinning-programmet, slutit ett ramavtal med kommissionen.
 
Twinning-programmet bygger på att förvaltningar i EUs medlemsstater ställs till förfogande för sina motsvarigheter i kandidatländerna. Efter ett intresseanmälningsförfarande ingås en detaljerad projektplan, s.k. "twinning- covenant", mellan kandidatlandet och ett eller flera medlemsländer. Kommissionen står för finansieringen.
 
Ett twinning-projekt ska byggas upp kring utnyttjandet av experter ur medlemsstaternas förvaltningar. En heltidsarbetande långtidsrådgivare, s.k. Pre-Accession Advisor, PAA, måste alltid finnas inom ramen för ett twinning-projekt och denne ska vara tillgänglig för heltidsarbetet i kandidatlandet under minst ett år.
 
Formellt kvarstår PAA i anställning hos den förutvarande nationella arbetsgivaren från vilken lön utbetalas men arbetar inom ramen för twinning-projektet. Kommissionen ersätter den nationella arbetsgivaren för bruttolön och arbetsgivaravgifter/sociala avgifter samt ytterligare ett administrativt påslag på 6 procent av denna totalsumma för att täcka vikariekostnader m.m.
 
Även för de korttidsexperter som ingår i ett projekt utgår ersättning från kommissionen till myndigheten  med ett fast belopp per dag beroende på kvalifikationer samt ett tillägg på 150 procent av detta belopp.   
 
Av avtal mellan kandidatlandet och EU-kommissionen samt avtal mellan kandidatlandet och Sverige framgår att PAA:s är befriade från inkomstskatt i kandidatlandet för sina inkomster för uppdraget.
 
Fråga har ställts om myndigheters verksamhet inom ramen för ett twinning-projekt ryms inom begreppet "tjänsteexport" i ettårsregeln i 3 kap. 9 § IL och om denna därmed kan tillämpas på anställda inom projekten. 
 
Bakgrunden till frågeställningen är av Utrikesdepartementet den 5 juli 2000 utfärdade "Riktlinjer avseende Pre-Accession Advisors, PAA, för långtidsrådgivning inom ramen för kommissionens s.k. twinning-program" där det anges att skattskyldighet i Sverige föreligger för inkomsten samt ett uttalande angående ettårsregeln i SOU 1995:89 "Svenskar i EU-tjänst" s. 191 av vilket torde framgå att med tjänsteexport avses biståndsprojektsfinansierad verksamhet i utvecklingsländerna som det är angeläget inte störs eller förhindras.
       

3 Gällande rätt m.m.

 
Ettårsregeln i 3 kap. 9 § IL omfattar offentligt anställda för den skull arbete utförs inom ramen för tjänsteexport. Vad som avses med tjänsteexport definieras inte. Av prop. 1993/94: 90 s. 100 framgår att det ska vara fråga om en från övrig offentlig verksamhet klart avgränsad affärsverksamhet som drivs med ett vinstsyfte och på ett affärsmässigt sätt.
 
Av 2 § tjänsteexportförordningen (1992:192) framgår att en myndighet får, om det ligger inom ramen för myndighetens uppgift enligt lag, förordning eller instruktion, ta till vara möjligheterna att inom eller utom riket marknadsföra sina tjänster för en utländsk marknad. Myndigheten ska bedriva tjänsteexportverksamheten utifrån en fastlagd marknadsstrategi och med lönsamhet (3 §). I årsredovisningen ska lämnas en separat resultatrapport över samtliga kostnader och intäkter i tjänsteexportverksamheten (8 §).
 
I två stycken förhandsbesked meddelade den 18 september 2001 och den 1 december 2005 har tjänsteexport ansetts föreligga. Omständigheterna i det förstnämnda  fallet synes identiska med de i den nu aktuella frågan. Inget av förhandsbeskeden överklagades av Skatteverket.           

 

4 Skatteverkets bedömning

 
Ordalydelsen av 2 § tjänsteexportförordningen är allmänt skriven och ger inte stöd för att med tjänstexport enbart avses biståndsprojektsfinansierad verksamhet i utvecklingsländerna.
 
Av den beskrivning som lämnats ovan framgår att ett projekt inom ramen för EU:s twinning-program är en från övrig myndighetsverksamhet klart avskild verksamhet som bedrivs med vinstsyfte. Förutsättningarna för att tjänsteexport ska anses föreligga är därmed uppfyllda.