På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Ska utgivet Marie Curie-stipendium tas upp till beskattning enligt 11 kap. 46 § IL

Datum: 2006-04-28

Område: Inkomstskatt - Internationell beskattning

Dnr/målnr/löpnr:
131 266360-06/111

Sammanfattning


 
Skatteverket anser att stipendier som är utbetalade inom aktiviteter kopplade till Marie Curie Training Site och Research Training Networks är skattepliktiga enligt 11 kap. 46 § IL. Synsättet gäller om hela eller delar av stipendiet är direkt eller indirekt finansierat av Europeiska unionen. Bedömningen gäller oavsett om det är Marie Curie-stipendier för enskilda (Individual Fellowships) eller Marie Curie värdstipendier (Host Fellowships).

 

Bakgrund och frågeställning

Allmänt om gemenskapens stöd till forskning och utveckling - främst femte ramprogrammet
 
Gemenskapens stöd till forskning och teknisk utveckling har sedan 1984 genomförts i form av ramprogram som sträckt sig över fyraårsperioder. Av information som gällt det femte ramprogrammet (1998-2002) och som varade till 2006 framgår sammanfattningsvis nedanstående. Information tas bl.a. fram av EU/FoU-rådet. Detta organ samordnar det svenska deltagandet i EU:s FoU-program. Den sammanfattande beskrivningen nedan grundar sig främst på information som är utgiven i september 2001 av EU/FoU-rådet och heter "Femte Ramprogrammet - Marie Curie Stipendier, EU/FoU-tryck 127".
 
Syftet med Marie Curie-stipendier är bl.a. att stödja utbildning genom forskning och forskarrörlighet inom Europa. Deltagare var stipendiater och deras värdinstitutioner. Stipendierna var främst avsedda för disputerade forskare men även forskare med grundexamen från universitet och forskare med lång erfarenhet. Vissa grundförutsättningar krävdes av sökande stipendiater. Vidare gällde att forskning som ansökan avsåg bedrevs i annat medlemsland eller associerad stat än den där stipendiaten var medborgare eller varit verksam.
 
Tre forskarkategorier kunde delta. Det var unga forskare med grundexamen, forskare med doktorsexamen eller erfarna forskare.
 

Värdinstitutioner


 
Värdinstitutioner för stipendiater var universitet, högskolor m.fl. och industri eller handelsföretag som bedrev aktiv forskning. Även internationella organisationer som var etablerade i ett medlemsland eller annan associerad stat liksom det Gemensamma forskningscentret kunde vara värdinstitution.

 

Stipendieformer


 
Stipendieformerna var indelade i Marie Curie-stipendier för enskilda (Individual Fellowships) och Marie Curie värdstipendier (Host Fellowships). I de förstnämnda ansökte forskaren själv hos Kommissionen medan värdinstitutionerna ansökte hos Kommissionen i de senare fallen. Värdinstitutionen ansökte i de senare fallen om att få vara värd för ett antal unga forskare. Efter granskning av Kommissionens experter och godkännande från Kommissionen annonserades platserna ut. Forskare som sökte stipendium lämnade sedan ansökan direkt till värdinstitutionen som sedan utvärderade och beslutade om stipendiet. Kommissionen skulle dock godkänna stipendiaten innan denne kunde påbörja sin forskning.
 
Oavsett om det var fråga om individuella eller värdstipendier tecknade Kommissionen ett kontrakt med värdinstitutionen. Med detta avtal som grund tecknade sedan värdinstitutionen och stipendiaten en överenskommelse.

Ägande- och nyttjanderätt


 
Ägande- och nyttjanderätten till resultaten av forskningen tillföll inte Kommissionen och det rekommenderades att detta reglerades i överenskommelsen mellan stipendiaten och värdinstitutionen.

 

Utbetalare


 
Utbetalningar till stipendiaten gjordes av värdinstitutionen. Stipendiaten skulle normalt vara jämställd med övriga arbetstagare hos institutionen vad avser sociala förmåner och skyldigheter.

 

Marie Curie Training Sites


 
Marie Curie Training Sites (TRS) beskrivs bl.a. på http://www.cordis.lu/improvinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Av beskrivningen framgår att detta föll inom ramen för det som ovan beskrivs som värdstipendier. Europeiska unionen stod för bidrag till varje stipendiat liksom för en ersättning för forskning och handledning vid värdinstitutionen. Kontrakt med värdinstitutionen var normalt på fyra år. Avsikten med TRS beskrevs vara att förbättra tillgången till internationellt erkända forskargrupper för unga forskare som fullföljde sina doktorandstudier. Genom unionens stöd under korta vistelser i annat land fick de unga forskarna möjlighet att ta del av kunskaper/studier på högre nivåer hos grupper som är specialiserade inom deras område. Detta ökade deras forskarpotential och möjlighet till träning. Därtill har individuella forskargrupper kunnat ansöka om att bli TRS. Det kunde vara fråga om internationellt erkända grupper som bl.a. visat erfarenhet i träning av examinerade forskare. Samarbete med andra grupper var viktigt och det internationella samarbetet betonades. Ett antal kriterium skulle uppfyllas. Bl.a. skulle värdinstitutioner eller internationella organisationer ha varit etablerade i medlemsland eller associerade stater. Det har funnits tre program som erbjudit TRS.
 
TRS innebar ett stipendium om 1 200 € per månad. Vid bestämmande av beloppets storlek har beaktats att vistelserna är korta och att de är en integrerad del av doktorandstudierna, för vilka stipendiaterna ofta haft en finansiering från ursprungslandet. Frågan om beskattning av ersättningarna berördes. Där kostaterades att reglerna om inkomstbeskattning kunde variera mellan de olika länderna. Värdinsitutionerna skulle även betala de faktiska kostnaderna för resor till hemlandet. Unionen ersatte dock värdinstitutionen för dessa belopp utifrån en schablon.
 

Research Training Networks

Research Training Networks (RTN) beskrivs bl.a. på http://www.cordis.lu/improvingöppnas i nytt fönster. Det finansierades genom det femte ramprogrammet men existerar också inom det sjätte ramprogrammet (2002-2006). Syftet med RTN är att uppmuntra forskning genom träning. Det är särskilt avsett för unga forskare såväl före som efter doktorsexamen inom ramen för ett högkvalitativt internationellt forskningssamarbete. Nätverk från olika områden/discipliner stöds. Normalt består det av minst fem deltagare etablerade i minst tre medlemsländer eller associerade stater. RTN ska också uppmuntra interaktion mellan olika områden/discipliner, kombination av olika teknologier, samarbeten mellan den akademiska världen och industrier m.m.
 
Sett under punkt 2.1.1. till den beskrivning om värdinstitutioner som ges ovan är denna i stort sett giltig även för RTN. Av beskrivningen som ges uppfattas även de ersättningar som betalas ut inom denna aktivitet falla inom det som beskrivs som värdstipendium ovan.
 
Det ska vara en person med doktorsexamen eller motsvarande erfarenhet och som skulle kvalificera till en sådan examen. Personen får inte ha fyllt 36 år. Ytterligare formella krav finns beträffande nationalitet osv.
 
Innehållet i arbetet består av forskning som faller inom ramen för den forskning som bedrivs i nätverket. Det kan också bestå i att assistera "the co-ordinator".
 
RTN aktivitetens mål är att träna och utveckla unga forskare samt att förbättra deras karriärmöjligheter. Unionens fokus är därför relaterade till detta. Det finns därför inga specifika fonder eller liknande för RTN, vilket annars är fallet.
 
Finansieringen av själva forskningen som bedrivs täcks inte av unionen. Deltagarna i nätverket förväntas själva stå för dessa.
 
Kommissionen specificerar inte hur mycket en forskare som ingår i RTN ska ha i lön. Rekommendationen är dock att de lokala förhållandena beträffande nivåer m.m. som gäller hos institutionen ska tillämpas. Det finns också referensnivåer som kan tillämpas som stöd.
 
Unionen finansierar upp till 100 % av diverse kostnader, som uppkommer med anledning av samarbetet i nätverksform. Vissa kostnader täcks enbart till viss del. Det finansiella stödet ska normalt inte överstiga 200 000 € per team.

Frågeställning


 
Fråga har uppkommit om ersättningar betecknade som stipendium och som betalats ut i samband med TRS- och RTN-aktiviter inom femte ramprogrammet ska anses vara ett sådant forskarstipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska tas upp till beskattning.

Gällande rätt m.m.

Lagstiftning


 
Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria om de inte är ersättning för arbete som utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning och inte utbetalas periodiskt. Enligt 11 kap. 46 § IL ska forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska unionen tas upp till beskattning.

Förarbeten


 
Av prop. 1996/97:173 sid. 47 ff. framgår att regeringen föreslår följande.
 
"Forskarstipendium som utges av Europeiska gemenskaperna (Marie Curie-stipendium) skall, till skillnad från vad som normalt gäller för stipendium, inte undantas från beskattning. Stipendiet skall tas upp som intäkt av tjänst. Beloppet skall ingå i underlaget för uttag av socialavgifter och görs pensionsgrundande för mottagaren."
 
Av skälen för regeringens förslag framgår följande, jfr sid. 48 f.
 
"Enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) skall stipendium för mottagarens utbildning inte tas upp som intäkt. Inte heller skall stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning, tas upp som intäkt. Om stipendium utgår under längre tid än två år har det i praxis ansetts vara periodiskt och därmed skattepliktigt.
 
Inom Europeiska gemenskaperna finns flera olika program för utbildning och forskning. Bl.a. finns det forskarstipendier, också kallade Marie Curie-stipendier, vars huvudmål är att ge unga forskare, helst med doktorsexamen, möjlighet att genomföra ett forskningsprojekt i ett annat gemenskapsland. Forskarstipendiaterna får netto- och bruttobelopp i stipendium enligt gällande tillfälliga system. Systemet är utformat så att stipendiaterna skall ha samma levnadsvillkor som inhemska forskare på samma nivå. Beroende på den nationella lagstiftningen i värdlandet och forskarens nivå kan gemenskapsstipendiaten placeras in i en av kategorierna studenter, arbetstagare eller egenföretagare. . . .
Sverige är ett av få länder som inte behandlar forskarstipendiaterna som arbetstagare och som inte beskattar stipendierna.
 
Naturvetenskapliga forskningsrådet har framfört att dessa forskarstipendier bör beskattas i Sverige. Dels för att få en likartad behandling av stipendierna i Sverige som i de flesta andra EU-länder, dels för att stipendierna skall behandlas lika även om de utgår under längre tid än två år.
 
Regeringen anser att det finns skäl att ändra de svenska reglerna så att stipendierna, i likhet med vad som sker i en stor majoritet av de övriga länderna, beskattas i Sverige. För den enskilde stipendiaten innebär det ingen nackdel, eftersom stipendierna beräknas som nettobelopp.
 
Stipendierna bör vidare räknas som pensionsgrundande inkomst och sociala avgifter bör betalas på beloppen."
 

Skatteverkets bedömning


 
Mot bakgrund av den information som finns och med hänsyn till de uttalanden som gjorts i prop. 1996/97:173 anser Skatteverket att stipendier som är utbetalade inom aktiviteter kopplade till Marie Curie Training Site och Research Training Networks är skattepliktiga ersättningar enligt 11 kap. 46 § IL. Detta synsätt gäller om hela eller delar av stipendiet är direkt eller indirekt finansierat av Europeiska unionen. Bedömningen gäller också oavsett om det är Marie Curie-stipendier för enskilda (Individual Fellowships) eller Marie Curie värdstipendier (Host Fellowships).