På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

"Sign on fee" till idrottsmän bosatta i utlandet.

Datum: 2006-03-28

Område: Inkomstskatt - Internationell beskattning

Dnr/målnr/löpnr:
131 187591-06/111

1 Sammanfattning

Ersättning som utbetalas till i utlandet bosatt  (begränsat skattskyldig) idrottsman i samband med   undertecknandet av ett avtal om anställning hos svensk arbetsgivare (klubb) ska, utom i undantagsfall, beskattas enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.(A-SINK). 
 

2 Bakgrund och frågeställning


 
Inom idrottsvärlden utgår ofta ersättning i samband med att en spelare undertecknar ett avtal med en ny arbetsgivare (klubb) om att i framtiden spela för klubben ifråga, ofta benämnt "sign on fee" eller "signing bonus". Detta avtal kan ibland efterföljas av ytterligare avtal eller i samma avtal innehålla andra mer allmänna löne- och anställningsvillkor.
 
Vid tiden för undertecknandet kan eller får spelaren  oftast inte bedriva idrottslig verksamhet i Sverige då erforderliga tillstånd saknas. Fråga har därmed uppkommit vad som gäller om mottagaren vid undertecknandet av avtalet är begränsat skattskyldig, huruvida den ersättning som utbetalas i och med undertecknandet av avtalet ska beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) eller enligt A-SINK.
 

3 Gällande rätt m.m.


 
Enligt 3 § SINK är fysiska personer som är bosatta utomlands och uppbär inkomst som är skattepliktig enligt denna lag skattskyldiga.

Vad som utgör skattepliktig inkomst regleras i 5 § och i punkten 2 anges att avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting, i den mån inkomsten förvärvas genom verksamhet här i riket utgör skattepliktig inkomst. Av lagens 7 § framgår att särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av skattepliktig inkomst.
 
Enligt 3 § A-SINK avses med idrottslig verksamhet; personligt framträdande inför publik direkt eller genom ljud- eller bildupptagning. Med idrottsman avses den som utövar idrottslig verksamhet.

Av 7 § A-SINK framgår följande:

Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman eller artistföretag är kontant ersättning eller annat vederlag som uppbärs från Sverige för artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Som kontant ersättning eller annat vederlag anses också förskott på sådant vederlag.

Särskild inkomstskatt tas ut, enligt 9 § A-SINK, med 15 procent av den skattepliktiga inkomsten.

I artistbeskattningskommitténs betänkande, SOU 1989:9 s87 f , räknas upp olika tävlingsgrenar, såväl individuella som lagsporter. Man uttalar där att det saknas anledning att vid beskattningen göra åtskillnad mellan lagsport och individuell sportutövning, att all ekonomisk ersättning, som inte motsvaras av kostnaderna, bör beskattas. I de fall där t.ex. prispengar och liknande betalas, ska beskattning ske av dessa.

Av prop. 1990/91:159 s 22 ff uttalas b l a  följande: "Artister som tillfälligt vistas här uppbär i allmänhet ersättning som är av annat slag och som är avsedda att täcka en rad direkta och indirekta kostnader som en löntagare i normalfallet inte har. Av det skälet är också skattesatsen lägre vid beskattning av utomlands bosatta artister." Vidare framhålls att likformighetsskäl talar för att beskatta utländska idrottsmän på samma sätt som utländska artister och att när man i propositionen talar om artister, artistisk verksamhet  och liknande avses även idrottsmän och idrottslig verksamhet. Lagstiftaren påtalar också att det ibland förekommer blandad verksamhet t.e.x. då en artist under ett engagemang både undervisar och ger en konsert. Den del av ersättningen som avser konsertdelen ska i sådant fall beskattas enligt A-SINK men däremot inte den del som avser undervisning. Man framhåller att fördelningen ibland måste göras efter skälighet.

I vissa fall måste bedömningen också ske utifrån vad som framstår som det huvudsakliga syftet med föreställningen eller vad som är den framträdandes yrke eller normala sysselsättning.
 

4 Skatteverkets bedömning


 
Vid utbetalning av den aktuella ersättningen utgår man ifrån att det kommer att bedrivas en idrottslig verksamhet i Sverige. Utgångspunkten är att spelaren kommer att få alla erforderliga tillstånd för att senare, då detta erhållits, kunna fullfölja sina åtaganden, d v s spela i Sverige. Huvudsyftet med ett sign on avtal är bl. a. att knyta spelaren till den nya svenska klubben och att denne härefter i Sverige ska genomföra sina "framträdanden" dvs. de kommande matcherna inför publik. Ersättningen kan därför i sin helhet inte ses som något annat än en ersättning för den kommande idrottsliga verksamheten i Sverige. Tillämplig lag får därför anses vara A-SINK. Detta stöds av 7 § A-SINK av vilken det framgår att som skattepliktig inkomst också räknas förskott på kontant ersättning eller annat vederlag.

 
I fall då det klart framgår att ersättningen utgår för en blandad verksamhet, d v s dels ersättning för den framtida idrottsprestationen i Sverige dels för arbete som t.ex. tränare ska den del som avser tränarersättning beskattas enligt reglerna i SINK och övrig del enligt bestämmelserna i A-SINK.