Mervärdesskatt; redovisningsperioder under tiden den 1 september 2004 – den 31 augusti 2007.

Omständigheterna i ärendet var i huvudsak följande.

Sökanden (X) anförde bl.a. följande i ärendet. En begravningsbyrå tillhandahåller bl.a. musik och solosång i anslutning till en begravning. Tjänsten upphandlas från musikern, sångaren eller dennes bolag och begravningsbyrån fakturerar sedan dödsboet i eget namn. Den utövande konstnären svarar ensam för hela sitt framträdande av sång eller musik och är inte i behov av att begravningsbyrån bistår med "produktionen". Enligt X är den tolkning som Regeringsrätten har gjort i RÅ 2002 ref 9 inte förenlig med neutralitetsprincipen då EG-domstolen i domen avseende Matthias Hoffman (C-144/00) uttalat att principen utgör ett hinder för att behandla tillhandahållanden av juridiska och fysiska personer olika.

Den sökandes fråga är följande:

Omfattas en begravningsbyrås vidareförsäljning till dödsbo av en utövande konstnärs framförande av ett upphovsrättsligt skyddat verk (sång eller musik) av undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 11 § ML?

Skatterättsnämnden beslutade följande.

FÖRHANDSBESKED

"X tillhandahållanden enligt ansökningen utgör inte sådan omsättning som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 11 § 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

MOTIVERING

Från skatteplikt undantas enligt 3 kap. 11 § 1 ML en utövande konstnärs framförande av ett sådant litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. I ärendet är fråga om huruvida X tillhandahållande i eget namn av en anlitad utövande konstnärs framförande av ett sådant verk vid en begravning utgör en av X tillhandahållen tjänst till den avlidnes dödsbo av sådant slag som avses med bestämmelsen.

Det nämnda undantaget tillkom i samband med den reformering av lagen (1968:430) om mervärdeskatt som genomfördes 1990 och som bl.a. innebar att generell skatteplikt infördes även för tjänster. Bestämmelsen avser konstnärens gage och annan ersättning för framförandet av verket (jfr prop. 1996/97:10 s. 27).

I praxis har hinder inte ansetts föreligga att - medverkan även i beskattningshänseende - i aktiebolagsform bedriva en verksamhet som i allt väsentligt bygger på personliga arbetsinsatser av den som är aktiebolagets ägare. Till sådan verksamhet har vid mervärdesbeskattningen också hänförts utövande konstnärers framföranden av upphovsrättsligt skyddade verk varvid skattefriheten för omsättningen inte ansetts bli påverkad (a.prop. s. 53 och RÅ 2002 ref. 9). En förutsättning har dock varit att fullständig identitet råder mellan aktiebolaget och den utövande konstnären, dvs. att han är ägare till bolaget (jfr RÅ 2004 not. 64). Bolaget har således beskattats efter samma regler som ägaren, som utfört tjänsten, skulle ha beskattats efter.

Undantaget om utövande konstnärers framföranden har inte någon direkt motsvarighet i de permanenta bestämmelserna i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) utan undantaget har vid Sveriges inträde i Europeiska unionen bibehållits med stöd av övergångsbestämmelsen i artikel 28.3 b i direktivet som föreskriver att medlemsstaterna under en viss närmare angiven övergångsperiod får fortsätta att undanta de verksamheter som anges i bilaga F enligt befintliga villkor i medlemsstaten i fråga. I punkt 2 i bilaga F anges tjänster som tillhandahålls av författare, konstnärer och artister och vissa andra särskilt uppräknade yrkeskategorier. Vid tillämpningen av artikel 28.3 b får Sverige enligt anslutningsfördraget (SFS 1994:1501 s. 5793), så länge någon av de nuvarande medlemsstaterna har sådana befrielser, ha skattebefrielser för tjänster som tillhandahålls av författare, konstnärer och artister och som avses i den nämnda punkten.

Enligt EG-domstolens praxis skall de begrepp i sjätte mervärdesskattedirektivet som används för att beskriva undantag som utgör avsteg från den allmänna principen att mervärdesskatt skall betalas för alla tjänster, som tillhandahålls av en skattskyldig person, tolkas restriktivt. En restriktiv tolkning är enligt domstolen desto mer motiverad vid tillämpningen av punkt 2 i bilaga F eftersom detta undantag inte är ett harmoniserat undantag som en del av mervärdesskattesystemet utan ett undantag som enbart har beviljats under en övergångsperiod (jfr mål C-169/00 ang. Kommissionen mot Republiken Finland, p. 34).

Mot bakgrund av det ovan anförda och då det, i motsats till vad X hävdat, inte kan anses strida mot principen om mervärdesbeskattningens neutralitet att i enlighet med bestämmelsernas ordalydelse begränsa undantaget till att avse endast den utövande konstnärens tillhandahållande, med bortseende från vilken juridisk form han valt för sin yrkesmässiga verksamhet, finner nämnden att undantaget inte kan tillämpas på X (jfr ovan nämnda RÅ 2002 ref. 9)."

Kommentar:

Förhandsbeskedet, som överensstämmer med Skatteverkets uppfattning, har överklagats av sökanden.