På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Upplåtelse av idrottsanläggning

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2007-02-13

Område: Mervärdesskatt

Dnr/målnr/löpnr:
2334-06
Regeringsrätten undanröjer Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende upplåtelse av idrottsanläggning och avvisar ansökningen.

"YRKANDEN M.M.
 
Skatteverket yrkar att Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet och förklarar att mervärdesskatt skall tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget vid upplåtelse av idrottsanläggning under sådana förhållanden som avses i ansökan. Till stöd för sin talan hänvisar Skatteverket i första hand till vad verket har anfört i ärendet hos Skatterättsnämnden.
 
X ekonomisk förening och Y IFK bestrider bifall till överklagandet och yrkar att Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens beslut på de skäl som anges i förhandsbeskedet.
 
SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Målet gäller om X ekonomisk förening (Föreningen) är skattskyldig till mervärdesskatt för uthyrning av en fotbollshall till Föreningens medlemmar, för närvarande nio ideella föreningar. En förutsättning för förhandsbeskedet är att Föreningens verksamhet är yrkesmässig.
 
Mervärdesskatt skall betalas vid omsättning av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet, 1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Omsättning av varor och tjänster är skattepliktig om den inte omfattas av något av de undantag från skatteplikt som anges i 3 kap. ML (3 kap. 1 § första stycket ML). I 3 kap. 2 § första stycket ML undantas från skatteplikt omsättning av fastigheter samt överlåtelse och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter. Undantaget omfattar dock inte korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning (3 kap. 3 § första stycket 11 ML).
 
De frågor som först måste besvaras är hur undantaget från skatteplikt på fastighetsområdet i 3 kap. 2 § ML skall tolkas samt vad som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 3 § första stycket 11 avseende korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning.
 
De aktuella EG-rättsliga reglerna finns numera i artikel135.1 loch 135.2 i rådets direktiv 2006/112/EG (motsvarar artikel 13. B b i sjätte mervärdesskattedirektivet).
 
Bestämmelsen i 3 kap. 2 § ML fick sin nuvarande lydelse år 1996 då det dåvarande andra stycket togs bort. I detta stycke undantogs från skatteplikt tillhandahållandet av lokaler eller andra anläggningar eller delar av dessa för sport- eller idrottsutövning.
 
I det utredningsbetänkande som låg till grund för lagändringarna uttalades att det dåvarande undantaget i 3 kap. 2 § andra stycket ML knappast kunde inordnas i den i artikel 13. B b stadgade skattefriheten för uthyrning eller utarrendering av fastigheter (SOU 1994:88 Mervärdesskatten och EG, s. 112). Undantaget avsåg enligt utredaren i regel upplåtelser av temporärt och kortvarigt slag och borde därmed inte anses som någon upplåtelse av rätt till fastighet. För att uppnå EG-konformitet föreslog utredaren att undantaget för fastighetsupplåtelse skulle begränsas samt att ett tillägg skulle göras om att sedvanlig korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning eller annan upplåtelse som huvudsakligen avser tillträde till fastighet normalt inte skulle vara att betrakta som upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet.
 
Enligt utredaren skulle ett sådant tillägg" ... klargöra att undantaget i 3 kap. 2 § första stycket ML endast är tillämpligt på upplåtelse av rättighet till fastigheten som sådan (dvs. inte endast till olika anläggningar på denna) och då endast sådan upplåtelse som innebär en rätt för en rättighetsinnehavare och inte andra att få disponera en fastighet [ --- ]. Som exempel på sådana tillhandahållanden som därmed inte kommer att omfattas av undantaget i 3 kap. 2 § första stycket ML kan nämnas upplåtelse av banor för badminton, tennis, golf, bowling, squash och skridskoåkning. Utanför begreppet "sedvanlig korttidsupplåtelse" skulle då falla endast vissa speciella situationer, t.ex. när ett företag eller konferensanordnare för en längre tid och med uteslutande av alla andra hyr en idrottsanläggning eller idrottslokal" (a. bet. s. 113).
 
I propositionen med förslag till ändringar av nu berörda regler följdes i huvudsak utredningens förslag (prop. 1996/97: 10, s. 40-42). Regeringen uttalade bl.a. att den då gällande bestämmelsen inte överensstämde med EG:s regler på idrottsområdet och att den inte heller hade någon motsvarighet i EG:s regler om undantag för uthyrning av fast egendom. Som ett led i EG-anpassningen föreslogs därför att stycket skulle tas bort och att undantag, när sådant i fortsättningen skulle göras, enbart skulle gälla inom idrottsområdet. Samtidigt föreslogs ett förtydligande i 3 kap. 3 § första stycket 11 om att korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning inte skulle omfattas av undantaget i 3 kap. 2 § första stycket. I författningskommentaren till sistnämnda bestämmelse upprepades de exempel på korttidsuthyrning som angetts i utredningsbetänkandet (a. prop. s. 49).
 
Regeringsrätten gör följande bedömning.
 
Vid prövningen av frågan om en fastighetsuthyrning kan anses föreligga måste en helhetsbedömning av upplåtelseavtalets karaktär göras. Hyrestidens längd har därvid betydelse men hänsyn måste också tas till om avtalet huvudsakligen innebär att lokaler eller utrymmen i fastigheten passivt ställs till förfogande mot ersättning som fastställs utifrån avtalstiden eller om avtalet i stället i praktiken innebär ett tillhandahållande av en tjänst som kan klassificeras på annat sätt (se bl.a. EG-domstolens dom C-284/03, Temco).
 
Vad som upplysts om villkoren för det tilltänkta hyresavtalet och omständigheterna i övrigt talar enligt Regeringsrättens mening närmast för att avtalet mellan Föreningen och de ideella föreningarna är att se som en upplåtelse av fast egendom i den bemärkelse som avses i 3 kap. 2 § första stycket ML. Enligt EG-rätten skall dock skattepliktsfrågan avgöras genom en samlad bedömning av tillhandahållandets karaktär. Några hyresavtal har enligt vad som uppgetts ännu inte ingåtts mellan Föreningen och de ideella föreningarna. Uppgifterna om de tilltänkta villkoren för uthyrningen är delvis ofullständiga, bl.a. vad gäller de närmare förutsättningarna för förlängning av avtalen och i vad mån andra tjänster än tillhandahållandet av lokalen kommer att omfattas av avtalet.
 
Det framgår inte heller närmare hur föreningarna kommer att disponera lokalerna, t.ex. om förvaringsutrymmen m.m. kommer att finnas tillgängliga permanent. Med hänsyn till att det således inte går att få en helhetsbild av hur avtalsförhållandet mellan Föreningen och de ideella föreningarna kommer att gestalta sig är det enligt Regeringsrättens mening inte möjligt att ta ställning till om upplåtelsen kan komma att medföra skatteplikt för Föreningen. Förhandsbesked kan mot denna bakgrund inte meddelas.
 
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Regeringsrätten undanröjer förhandsbeskedet och avvisar ansökningen."