På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Avräkning av utländsk skatt, spärrbelopp, valutakursförlust

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2007-05-31

Område: Inkomstskatt - Internationell beskattning

Dnr/målnr/löpnr:
2220-06
Vid avräkning av utländsk skatt ska inte valutakursförluster på lånefordringar i utländsk valuta ses som en kostnad när spärrbeloppet räknas fram.

Taxeringsåren 2006-2009
 
Skatterättsnämndens förhandsbesked återges. Länk till förhandsbeskedet.
 
Skatteverket har yrkat att Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet och förklarar att valutakursförluster på fordringar i utländsk valuta skall dras av från SH AB:s (bolaget) utländska förvärvsinkomster vid beräkningen av spärrbeloppet enligt 7 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen). Till stöd för sin talan anför verket bl.a. följande. De poster som Regeringsrätten ansett inte skall påverka de utländska förvärvsinkomsterna karaktäriseras av att de antingen dras av som bokslutsdispositioner i resultaträkningen eller enbart dras av som skattemässiga avdrag i deklarationen. Det ifrågavarande avdraget för kursförluster är av en helt annan karaktär. Enligt 4 kap. 13 § årsredovisningslagen (1995:1554) får fordringar i utländsk valuta omräknas enligt växelkursen på balansdagen om detta står i överensstämmelse med lagens bestämmelse om god redovisningssed och rättvisande bild. Enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 8 om redovisning och effekter av ändrade valutakurser skall monetära tillgångar i utländsk valuta omräknas enligt balansdagskursen. Kursdifferenserna skall redovisas i resultaträkningen för den period då de uppkommer och kursförändringar hänförliga till lånetransaktioner skall redovisas som en finansiell post på raden Räntekostnader och liknande resultatposter. — Kursförlusterna har ett sådant samband med de utländska ränteintäkterna att de skall reducera dessa vid spärrbeloppsberäkningen. Fordringarna i utländsk valuta är en förutsättning för att bolaget skall erhålla ränteintäkterna. Samma fordringar som genererar ränteintäkterna genererar också kursförlusterna. Både ränteintäkter och kursförlusterna redovisas som finansiella poster i resultaträkningen. Kursförlusterna är därför sådana kostnader som direkt avser den utländska förvärvsinkomsten. Skulle Regeringsrätten inte anse dem vara sådana direkta kostnader måste de i vart fall betraktas som sådana kostnader som är gemensamma för verksamheter i olika länder (jfr RÅ 2001 ref. 43) som skall påverka den utländska förvärvsinkomsten i täljaren i spärrbeloppsberäkningen.
 
Bolaget har bestridit bifall till överklagandet.
 
SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Frågan i målet är om valutakursförluster på fordringar i utländsk valuta skall reducera de utländska förvärvsinkomster som utgörs av ränta på samma fordringar vid beräkningen av spärrbeloppet enligt 6 och 7 §§ avräkningslagen.
 
Spärrbeloppet enligt 6 § avräkningslagen är det högsta belopp med vilket erlagd utländsk skatt kan avräknas från svensk skatt. I 7 § samma lag regleras hur stor del av den svenska skatten som skall anses hänförligt till de utländska förvärvsinkomsterna. Med de utländska förvärvsinkomsterna avses enligt paragrafens första stycke intäkterna efter avdrag för kostnader. Regeringsrätten har i tidigare avgöranden funnit att med kostnader avses inte endast sådana kostnader som direkt avser verksamheten utomlands utan även kostnader som är gemensamma för verksamheterna i olika länder (RÅ 2001 ref. 43). Regeringsrätten har vidare uttalat att koncernbidrag som dras av enligt 35 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, samt avdrag för utdelning enligt 39 kap. 14 § samma lag inte skall påverka de utländska förvärvsinkomsterna (RÅ 2004 ref. 132 I och II). Inte heller avdrag för avsättning till periodiseringsfond (RÅ 2002 not. 207) eller överavskrivningar som uppkommer vid räkenskapsenlig avskrivning av inventarier (RÅ 2005 ref. 57) har ansetts böra påverka de utländska förvärvsinkomsterna.
 
Enligt 2 a § avräkningslagen skall termer och uttryck som används i den lagen ha samma betydelse och tillämpningsområde som i IL om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Enligt 16 kap. 1 § IL skall utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad.
 
Enligt 14 kap. 8 § IL skall bl.a. fordringar i utländsk valuta värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Bestämmelsen innebär att värdeförändringar under innehavstiden, såväl positiva som negativa, löpande påverkar det skattemässiga resultatet. När en fordran avyttras, t.ex. genom att den betalas, och resultatet av avyttringen skall beräknas skall enligt 48 kap. 17 § IL en kursvinst öka anskaffningsutgiften för fordringen medan en kursförlust skall minska densamma. Kursförändringar påverkar alltså omkostnadsbeloppet för fordringen och därigenom kapitalvinstens eller kapitalförlustens storlek. En kursförlust har dock inte något sådant samband med de löpande ränteintäkter som fordringen genererar att den kan anses utgöra en utgift för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Kursförlusten skall därför inte reducera de utländska förvärvsinkomsterna vid beräkning av spärrbeloppet enligt avräkningslagen. Skatterättsnämndens förhandsbesked skall därför fastställas.
 
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.