På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Förhandsbesked från Skatterättsnämnden

Beskattning av aktiers värdeökning

Beslutande instans: Skatterättsnämnden

Datum: 2007-02-01

Område: Inkomstskatt - Kapital, Inkomstskatt - Tjänst

Dnr/målnr/löpnr:
-
En person som var både aktieägare och anställd i ett bolag fick, på samma villkor som övriga aktieägare, i samband med ett uppköp, byta sina aktier mot aktier i det uppköpande bolaget, alternativt köpa nya aktier kontant. Trots att de förvärvade aktierna hade belagts med vissa inskränkningar i förfoganderätten ansågs han ha förvärvat aktierna vid tidpunkten för bytet/nyförvärvet. Senare värdeökning ska därför beskattas som inkomst av kapital.
 
Inkomsttaxering 2008-2010
 
FÖRHANDSBESKED
 
Frågorna 1, 2, 3 och 6
 
En framtida värdeökning på aktierna i X Holding är hänförlig till inkomstslaget kapital.
 
MOTIVERING
 
X är ett helägt dotterbolag till X Holding. X köpte aktiemajoriteten i Y. Ledande befattningshavare i Y (managers), däribland sökanden, innehar en aktieminoritet i bolaget. Sökanden och andra managers kommer att anställas i den nybildade Y-koncernen mot marknadsmässig lön. De kommer därvid att erbjudas att förvärva aktier i X Holding på lika villkor.
 
Det innebär att sökanden först kommer att få nyemitterade aktier i X i utbyte mot aktierna i Y. De erhållna aktierna kommer därefter omedelbart att bytas mot nyemitterade aktier i X Holding. Som förutsättning ges att bytena uppfyller villkoren för framskjuten beskattning i48 akap. IL. Sökanden kan i samband därmed komma att förvärva ytterligare aktier i X Holding vid en riktad nyemission mot kontant betalning.
 
Som förutsättning ges vidare att värdet på de aktier sökanden får vid aktiebytet motsvarar betalningen som dåvarande ägare fick för aktierna i Y. Om sökanden kommer att förvärva ytterligare aktier i X Holding vid en riktad emission kommer detta att ske till samma pris. Det är för övrigt samma pris som aktieägare betalar för förvärva av aktier i X Holding.
 
Förvärvet av aktierna innebär att de rättigheter som följer enligt ABL tillfaller sökanden, såsom rätt att närvara och rösta på stämma och att få utdelning. Ett villkor för aktieförvärvet är emellertid att sökanden ingår ett aktieägaravtal med övriga aktieägare i X Holding, företrädda av huvudaktieägaren.
 
Vissa delar av avtalet ska utformas enligt något av tre alternativ (A, B eller C). Gemensamt för alternativ A och B är att sökanden inte utan huvudaktieägarens tillstånd får avyttra aktier i X Holding till tredje man (överlåtelse till eget bolag, maka, barn och huvudaktieägaren är dock tillåtna). Om sökanden begår ett väsentligt avtalsbrott äger huvudaktieägaren förvärva sökandens hela aktieinnehav eller del därav. Exempel på väsentliga avtalsbrott, som är gemensamma för samtliga alternativ, är att sökanden slutar sin anställning eller motverkar en försäljning eller notering av bolaget.
 
För alternativ A gäller därutöver följande. Huvudaktieägarens förvärv av sökandens aktier ska ske till marknadspris. Om det föreligger ett väsentligt avtalsbrott kan priset komma att reduceras med ett belopp som motsvarar ett kontraktsrättsligt skadestånd.
 
I motsvarande mån gäller enligt alternativ B att sökanden vid ett väsentligt avtalsbrott får betalt för sina aktier med ett belopp som understiger marknadsvärdet. Slutresultatet av alternativ A eller B är i allt väsentligt detsamma. Skillnaden består i att skadeståndet i alternativ A utgår brutto och i alternativ B netto.
 
Aktieägaravtalet enligt alternativ C innehåller inte några inskränkningar i sökandens möjligheter att externt överlåta sina aktier. I stället finns en klausul om att huvudaktieägaren har förköpsrätt (till marknadsvärdet i form av ett skuldebrev). Om ett väsentligt avtalsbrott föreligger har huvudaktieägaren rätt att förvärva sökandens aktier varvid värdet på skuldebrevet kan justeras ned.
 
Sökanden kommer att lämna sina aktier som pant för sina förpliktelser enligt avtalet.
 
Sökanden har ställt följande frågor.
 
1. Ska sökanden anses ha förvärvat aktierna i X Holding vid tidpunkten för överföringen, med följd att en eventuell värdeökning ska beskattas i inkomstslaget kapital?
 
2-3. Har det någon betydelse för svaret på fråga 1 enligt vilket alternativ (A, B eller C med underalternativ) aktieavtalet utformas?
 
5. Om fråga 1 besvaras nekande, när ska i sådana fall sökanden anses ha förvärvat aktierna i X Holding?
 
6. Blir svaret på fråga 1 annorlunda om frågan i stället avser de mot kontant betalning och i nyemission förvärvade aktierna?
 
SRN gjorde följande bedömning.
 
I ärendet är det fråga huruvida sökanden ska anses förvärva aktierna i X Holding vid tidpunkten för aktiebytet eller vid den senare tidpunkt när förfoganderättsinskränkningarna enligt aktieägaravtalet upphör. Vederlaget skulle då även omfatta värdet av utfört arbete. Motsvarande gäller för de aktier som kan komma att förvärvas vid den kontant betalade nyemissionen.
 
Det förstnämnda synsättet innebär att en värdestegring på aktierna i X Holding kommer att vara hänförlig till inkomstslaget kapital. Det andra synsättet leder till att en värdestegring fram till tidpunkten då förfoganderättsinskränkningarna upphör skulle vara intäkt i inkomstslaget tjänst.
 
Parterna i ärendet är ense om att beträffande aktiebytet ska aktierna anses förvärvade vid tidpunkten för bytet. Förvärv genom nyemission mot kontant betalning ska enligt sökanden bedömas på samma sätt medan Skatteverkets uppfattning är att vid beskattningen ska ett sådant förvärv anses ske då förfoganderättsinskränkningarna upphör.
 
Till ledning för bedömningen har parterna åberopat tidigare, i det följande redovisad, praxis.
 
I RÅ 1996 ref. 92 var det fråga om när en anställd skulle anses förvärva aktier i arbetsgivarens moderbolag. Aktierna hade genom arbetsgivarens försorg och på dennes bekostnad placerats i en depå hos en förvaltare för den anställdes räkning (skuggsparande). För dessa aktier gällde bl.a. följande. Om den anställde slutade sin anställning före utgången av en viss tidsrymd (intjänandetiden) skulle rätten till aktierna förfalla. Detsamma gällde för utdelning på aktierna som skulle reserveras på depån. Rösträtten för aktierna tillkom i princip den anställde, men förvaltaren skulle av praktiska skäl få fullmakt från den anställde att rösta. RR fann att den anställde inte kunde anses ha förvärvat och blivit ägare till de skuggsparade aktierna förrän rätten till dem blivit intjänad.
 
RÅ 2004 ref. 35 I gällde en anställd som till nominellt belopp av moderbolaget till sin arbetsgivare förvärvat ett av moderbolaget utfärdat räntelöst skuldebrev förenat med avskiljbara optionsrätter med möjlighet att efter en viss tid teckna aktier i moderbolaget. Vissa villkor uppställdes för rätt till aktieteckningen, bl.a. att den anställde var kvar i sin anställning till teckningsperiodens början. Först då skulle hon få fri förfoganderätt till optionsrätterna (inklusive rätt att avyttra dem på marknaden). Om anställningen upphörde innan lånet förföll till betalning skulle endast nominellt belopp återbetalas. Med hänsyn till de villkor som gällde för optionsrätterna fann RR att den anställde genom skuldebrevsförvärvet skulle anses ha förvärvat enbart en rätt att i framtiden förvärva ifrågavarande värdepapper (optionsrätter). RR fann vidare att ett utnyttjande av den erhållna rätten till förvärv av värdepapper skulle anses äga rum när den anställda vid teckningsperiodens början blev innehavare av optionsrätterna.
 
I RÅ 2002 ref. 78, slutligen, hade en anställd ingått ett avtal som i huvudsak innebar att han hade förpliktigat sig att vara anställd hos ett bolag (koncern) under en viss tid. Om han avbröt anställningen i förtid skulle han som skadestånd betala ett belopp motsvarande värdet av ett visst antal aktier i bolaget. Aktierna hade han förvärvat genom ett byte mot aktier i det bolag där han tidigare varit anställd. Som säkerhet för förpliktelsen att kvarstå i tjänst viss tid hade han pantsatt en del av sina tillbytta aktier. Vid bytet hade det köpande bolaget förvärvat aktiemajoriteten i det andra bolaget. Samtliga aktieägare som avyttrat aktier genom aktiebyte hade fått samma betalning oavsett om och i vilken utsträckning de hade förpliktat sig till anställning. Genom aktiebytet fick den skattskyldige äganderätt till de tillbytta aktierna, t.ex. rätt till utdelning och rösträtt från tidpunkten för aktiebytet. Vidare fick han marknadsmässig lön. I målet var det fråga om hur ett effektuerande av skadeståndet skulle hanteras vid inkomstbeskattningen. För att kunna ta ställning till den frågan var det nödvändigt att först avgöra om den skattskyldige skulle anses ha förvärvat samtliga sina aktier i det köpande bolaget vid aktiebytet eller om de pantsatta aktierna skulle anses förvärvade först efter "inlåsningsperiodens" utgång. Med hänsyn särskilt till att alla säljare av aktier i det köpta bolaget fått lika mycket betalt vid bytet och alltså betalat lika mycket för de tillbytta aktierna fann RR att den skattskyldige hade förvärvat aktierna vid tidpunkten för bytet.
 
Det nu förevarande ärendet företer tydliga likheter med 2002 års fall. Sökanden kommer att äga aktierna med de rättigheter som följer av ett aktieägande enligt ABL, som rätt att rösta på bolagsstämma och att erhålla utdelning. Vidare gäller att sökanden kommer att betala lika mycket för sina aktier i X Holding som de som förvärvar aktier utan att anställas i koncernen. Till bilden hör även att han kommer att anställas mot marknadsmässig lön.
 
Mot bakgrund härav får sökanden anses betala ett marknadsmässigt pris vid nyemissionerna och därmed anses då förvärva aktierna i X Holding oavsett om förvärv sker i form av aktiebyte eller mot kontant betalning. En framtida värdestegring på aktierna kan därför inte på liknande sätt som skedde i exempelvis RÅ 1996 ref. 92 och RÅ 2004 ref. 35 I ses som en ersättning för utfört arbete. Den omständigheten att sökanden kommer att förvärva en del av aktierna mot kontant betalning saknar betydelse för den gjorda bedömningen. I båda fallen kommer nämligen sökanden att betala lika mycket för varje förvärvad aktie.
 
Vid angivna förhållanden ska, oavsett om aktieägaravtalet utformas enligt alternativ A, B eller C, en realiserad värdeökning på sökandens aktier i X Holding behandlas enligt de regler som gäller för kapitalvinst.
 
Fråga 5
 
Frågan förfaller.
 
Kommentar:
Förhandsbeskedet är lämnat utifrån förutsättningen att fråga är om en aktieägare som på samma villkor som övriga aktieägare fått erbjudande om aktiebyte respektive nyteckning av aktier mot kontant betalning. Skatteverket delar SRN:s uppfattning av rättsläget och kommer inte att överklaga förhandsbeskedet.