Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från EG-domstolen

Räckvidden av blankett E 101

Datum: 2006-01-26

Område: Inkomstskatt - Internationell beskattning, Inkomstskatt - Tjänst

Dnr/målnr/löpnr:
C-2/05
En domstol i en medlemsstat får inte pröva och underkänna räckvidden och giltigheten av ett intyg på blankett E 101 som utfärdats av den behöriga institutionen i en annan medlemsstat.

 
Det belgiska byggföretaget Herbosch Kiere ("Herbosch") anlitade under 1991 ett irländskt företag som underentreprenör i samband med byggnadsarbeten i Belgien. Det irländska företaget sände anställd personal till Belgien för att utföra arbetet. De anställda medförde intyg på blankett E 101, utfärdade av den irländska socialförsäkringsinstitutionen, enligt vilka de i enlighet med artikel 14.1a) i EG:s förordning 1408/71 om social trygghet skulle stå kvar i den irländska socialförsäkringen under den tid arbetet varade. Socialavgifter betalades i Irland av det irländska företaget. Den belgiska socialförsäkringsinstitutionen ("Rijksdienst") fann emellertid att de irländska arbetstagarna borde omfattas av belgisk lag och att Herbosch skulle betraktas som arbetsgivare, eftersom Herbosch i viss utsträckning utövade bestämmanderätt över de anställda. Enligt Rijksdienst medförde denna bestämmanderätt att ett anställningsförhållande uppkom till Herbosch. Rijksdienst krävde Herbosch på socialavgifter.

Herbosch överklagade beslutet till den nationella domstolen som i sin tur hänsköt målet till EG-domstolen för ett förhandsavgörande. Den belgiska domstolen ställde tre frågor till EG-domstolen:

1. Får en domstol i arbetslandet kontrollera om det finns ett anställningsförhållande mellan ett utsändande företag i en annan medlemsstat och de utsända arbetstagarna?

2. Får en domstol i en annan medlemsstat än den som har utfärdat ett intyg på blankett E 101 ogiltigförklara intyget om domstolen finner att det saknas ett anställningsförhållande mellan det utsändande företaget och den utsände?

3. Är i så fall den behöriga institutionen i den utsändande medlemsstaten bunden av ett sådant beslut?

EG-domstolen besvarade den första och den andra frågan med att konstatera att enligt den rättspraxis som tillämpats av Administrativa kommissionen i dess beslut nr 128 som gällde vid tillfället i fråga (numera ersatt av beslut 181), är ett villkor för att en utsändning enligt artikel 14.1a)i förordning 1408/71 ska föreligga, att ett anställningsförhållande upprätthålls mellan den utsände och den utsändande arbetsgivaren under hela utsändningstiden. Intyget på blankett E 101 grundas på detta anställningsförhållande. Syftet med intyget är att främja den fria rörligheten för personer och tjänster. Artikel 10 EG kräver ett lojalt samarbete mellan medlemsstaterna, vilket dels innebär att den institution som utfärdar intyget är skyldig att göra en korrekt bedömning av förhållandena, dels att mottagarstaten anser sig bunden av intyget. Så länge som en blankett E 101 inte har återkallats eller ogiltigförklarats av den utfärdande institutionen, är intyget bindande för den behöriga institutionen och för domstolarna i mottagarlandet. En domstol i mottagarlandet är alltså inte behörig att kontrollera intygets giltighet. Om den behöriga institutionen i mottagarlandet ifrågasätter intyget, åligger det den utfärdande institutionen att ta ställning till om intyget ska ändras eller återkallas. Om länderna inte kan komma överens kan frågan hänskjutas till Administrativa kommissionen och i sista hand till EG-domstolen, för avgörande. Med detta svar fann EG-domstolen ingen anledning att besvara Rijksdiensts tredje fråga.

Kommentar:
Domstolens avgörande är helt i linje med de tidigare avgörandena i liknande frågor, mål nr C-202/97 Fitzwilliam Executive Search Ltd och C-178/97 Barry Banks m.fl.