På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från kammarrätten

Inkomst av specialbyggnad

Beslutande instans: Kammarrätten

Datum: 2006-09-19

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
802—807-06
Ett aktiebolag bedriver vårdverksamhet i en fastighet som är klassificerad som specialbyggnad. Fastigheten ägs av ett kommanditbolag i vilket aktiebolaget är komplementär. Aktiebolaget har inte undantagits från skattskyldighet  enligt bestämmelserna i 7 kap. 21 § IL.
 
Inkomsttaxeringarna 1999-2004.
 
X Vårdhem AB (Aktiebolaget) bedriver vårdhemsrörelse på en fastighet som ägs av X Fastighets KB (Kommanditbolaget) vari Aktiebolaget är komplementär och delägare till två procent. Övriga kommanditdelägare är de fysiska personerna A och B. A och B äger samtliga aktier i Z AB som i sin tur äger samtliga aktier i Aktiebolaget.
 
Byggnaden på fastigheten är vid fastighetstaxeringen taxerad som specialbyggnad (vårdbyggnad) enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
 
Aktiebolaget yrkade med stöd av bestämmelserna i 7 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, att de inkomster som kunde hänföras till användningen av byggnaden skulle undantas från beskattning. Aktiebolaget hävdade att man skulle likställas med ägare till fastigheten eftersom Aktiebolaget och Kommanditbolaget är ett och samma skattesubjekt och att all verksamhet som bedrivs av en juridisk person (inklusive verksamhet i ett delägt handelsbolag) räknas som en enda näringsverksamhet. En annan tolkning skulle medföra att en specialbyggnad ägd av ett handelsbolag aldrig kan generera skattefria inkomster enligt bestämmelserna i 7 kap. 21 § IL, vilket enligt Aktiebolaget inte kan ha varit lagstiftarens mening.
 
Skatteverket medgav inte skattefrihet enligt den aktuella bestämmelsen eftersom fastigheten inte ägdes av den som bedrev vårdverksamheten. Skatteverket hänvisade i sitt beslut till RÅ 1991 ref. 36 och RÅ 2003 ref. 55.
 
Aktiebolaget överklagade till länsrätten som avslog överklagandet och anförde följande domskäl:
 
"Tillämplig rättspraxis har återgivits bland annat i det grundläggande beslutet daterat den 18 november 2004.; RÅ 1991 ref. 36 respektive RÅ 2003 ref. 55. Därutöver har bolaget omnämnt ett överklagat och numera överprövat förhandsbesked. Regeringsrättens avgörande från 1991 innebär, som Skatteverket utvecklat i sitt omprövningsbeslut i anledning av överklagandena, att ägaren till fastigheten även skall vara det skattesubjekt, som bedriver näringsverksamheten, för att en skattskyldig skall kunna uppnå de skattemässiga effekter som har yrkats i överklagandena i de mål som länsrätten nu prövar. Det föreligger inte sådan ägaridentitet i dessa mål. Några lagliga möjligheter att bortse från bristen på identitet finns inte, varken i praxis eller förarbetsuttalanden.
 
Bolaget har invänt att bolaget och kommanditbolaget är ett och samma skattesubjekt och att all verksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet. Länsrätten finner således att det andra ledet i invändningen är korrekt men att påståendet i första ledet är felaktigt. Aktiebolaget och kommanditbolaget är, varken civilrättsligt eller skatterättsligt, ett och samma subjekt eftersom ägaridentitet inte råder. Då fråga inte är om ett subjekt i dessa mål, är det inte heller fråga om en näringsverksamhet."
 
Aktiebolaget överklagade och åberopade bl.a. RÅ 78 1:80.
 
Kammarrätten beslutade följande:
 
"Kammarrätten instämmer i de bedömningar länsrätten gjort i det överklagade beslutet. Vad som framkommit i målen och vad klaganden anfört i kammarrätten ger inte anledning till annat ställningstagande."