Arkiv för Rättslig vägledning
Rättsfall från Regeringsrätten
Skattskyldighet för stiftelse
Beslutande instans: Regeringsrätten
Datum: 2006-06-27
Område: Inkomstskatt - Näring
Dnr/målnr/löpnr:
7780-03
Stiftelses skattskyldighet kan inte bedömas enligt förutsättningarna för förvaltarens skattskyldighet när denna är beroende av att fullföljdskrav uppfylls.
Inkomst- och förmögenhetstaxeringen 1998
Av stadgarna för Stiftelsen S framgår att 80 procent av avkastningen på kapitalet i stiftelsen ska delas ut till Missionsförsamlingen M för att användas för församlingens egen verksamhet. Resterande 20 procent ska läggas till stiftelsens kapital. Av stadgarna framgår vidare att Stiftelsen S ska vara knuten till Missionsförsamlingen M, som har att utse styrelse i stiftelsen.
I målet är ostridigt att stiftelsen inte har ett sådant ändamål som krävs för att den ska vara inskränkt skattskyldig med stöd av 7 § 6 mom lag om statlig inkomstskatt (1947:576), SIL, (nu 7 kap 4 § inkomstskattelagen (1999:1229),IL). Vidare att missionsförsamlingen, som ideell förening med religiöst ändamål, uppfyller ändamålskraven i 7 § 5 om SIL (nu 7 kap 8 § IL).
Frågan är om stiftelsens skattskyldighet kan bedömas enligt de för missionsförsamlingen gällande förutsättningarna.
Skatteverket beslutade att fråga inte var om s.k. förvaltarsmitta, dvs. att stiftelsens skattskyldigheten inte kunde bedömas enligt de för missionsförsamlingen gällande reglerna.
Länsrätten och Kammarrätten godtog, med stöd av främst de allmänna grunderna för bestämmelsen i 7 § 5 mom. SIL, att syftet att gynna samverkan på enskilt initiativ mellan enskilda personer för att främja allmännyttiga ändamål lika väl kunde tillgodoses genom skattebefrielse av en stiftelse vars avkastning i praktiken fritt disponeras av föreningen för att främja dess ändamål.
Skatteverket överklagade och åberopade bl.a. att en förutsättning för skattebefrielse med hänsyn till förvaltarens skatterättsliga status var att förvaltaren tillhörde en kategori vars skattefrihet inte var beroende av något fullföljdskrav, vilket såväl en ideell förening som ett registrerat trossamfund är.
Regeringsrätten biföll Skatteverkets överklagande och anförde bl.a. följande. "I Regeringsrättens praxis har stiftelser som förvaltats av ett skattebefriat subjekt i vissa fall undantagits från skattskyldighet enligt grunderna för den bestämmelse som undantagit förvaltaren från skattskyldighet. Denna tillämpning avseende s.k. donationsfonder har förutsatt att stiftelsens ändamål legat inom ramen för förvaltarens verksamhet (jfr bl.a. RÅ 1975 ref.74). Gemensamt för de förvaltande subjekt som omfattats av denna praxis - bl.a. staten, kommuner, vetenskapliga samfund och akademier - är att de har varit undantagna från skattskyldighet enligt bestämmelser som inte innehållit något fullföljdskrav.
Det finns, som kammarrätten påpekat, uttalanden i äldre förarbeten som ger uttryck för att de principer som legat till grund för Regeringsrättens praxis rörande kommunala donationsfonder borde tillämpas även avseende donationsfonder som överlämnats till frikyrkliga trossamfund (SOU 1949:20 s.278 och prop. 1951:175 s.47). Dessa uttalanden gjordes i samband med det lagstiftningsarbete som ledde till att en ovillkorlig begränsning i skattskyldigheten infördes för frikyrkliga trossamfund som utövade kyrklig verksamhet. Denna begränsade skattskyldighet var således inte beroende av att något fullföljdskrav uppfylldes.
Genom lagstiftning år 1977 kom dessa frikyrkliga trossamfund i stället att omfattas av de då beslutade reglerna om undantag från skattskyldighet för vissa ideella föreningar. I samband därmed diskuterades frågan om beskattningen av stiftelser som förvaltas av och har samma ändamål som en ideell förening (prop. 1976/77:135 s. 74). På grund av pågående utredningsarbete ansågs det inte möjligt att utvidga tillämpningsområdet för skattereglerna för ideella föreningar till denna krets av stiftelser. Frågan har därefter behandlats av Stiftelse- och föreningsskattekommittén. Kommittén framhöll bl.a. att en sådan utvidgning skulle ställa krav på en fullföljdsbedömning i två led, dvs. beträffande både förening och stiftelse (SOU 1995:63 s. 156)."
Regeringsrätten fann vid sin prövning att stiftelsen inte omfattas av någon begränsning i skattskyldigheten och att praxis rörande donationsfonder inte heller ger stöd för en sådan begränsning. På grund härav bifölls Skatteverkets talan.
Inkomst- och förmögenhetstaxeringen 1998
Av stadgarna för Stiftelsen S framgår att 80 procent av avkastningen på kapitalet i stiftelsen ska delas ut till Missionsförsamlingen M för att användas för församlingens egen verksamhet. Resterande 20 procent ska läggas till stiftelsens kapital. Av stadgarna framgår vidare att Stiftelsen S ska vara knuten till Missionsförsamlingen M, som har att utse styrelse i stiftelsen.
I målet är ostridigt att stiftelsen inte har ett sådant ändamål som krävs för att den ska vara inskränkt skattskyldig med stöd av 7 § 6 mom lag om statlig inkomstskatt (1947:576), SIL, (nu 7 kap 4 § inkomstskattelagen (1999:1229),IL). Vidare att missionsförsamlingen, som ideell förening med religiöst ändamål, uppfyller ändamålskraven i 7 § 5 om SIL (nu 7 kap 8 § IL).
Frågan är om stiftelsens skattskyldighet kan bedömas enligt de för missionsförsamlingen gällande förutsättningarna.
Skatteverket beslutade att fråga inte var om s.k. förvaltarsmitta, dvs. att stiftelsens skattskyldigheten inte kunde bedömas enligt de för missionsförsamlingen gällande reglerna.
Länsrätten och Kammarrätten godtog, med stöd av främst de allmänna grunderna för bestämmelsen i 7 § 5 mom. SIL, att syftet att gynna samverkan på enskilt initiativ mellan enskilda personer för att främja allmännyttiga ändamål lika väl kunde tillgodoses genom skattebefrielse av en stiftelse vars avkastning i praktiken fritt disponeras av föreningen för att främja dess ändamål.
Skatteverket överklagade och åberopade bl.a. att en förutsättning för skattebefrielse med hänsyn till förvaltarens skatterättsliga status var att förvaltaren tillhörde en kategori vars skattefrihet inte var beroende av något fullföljdskrav, vilket såväl en ideell förening som ett registrerat trossamfund är.
Regeringsrätten biföll Skatteverkets överklagande och anförde bl.a. följande. "I Regeringsrättens praxis har stiftelser som förvaltats av ett skattebefriat subjekt i vissa fall undantagits från skattskyldighet enligt grunderna för den bestämmelse som undantagit förvaltaren från skattskyldighet. Denna tillämpning avseende s.k. donationsfonder har förutsatt att stiftelsens ändamål legat inom ramen för förvaltarens verksamhet (jfr bl.a. RÅ 1975 ref.74). Gemensamt för de förvaltande subjekt som omfattats av denna praxis - bl.a. staten, kommuner, vetenskapliga samfund och akademier - är att de har varit undantagna från skattskyldighet enligt bestämmelser som inte innehållit något fullföljdskrav.
Det finns, som kammarrätten påpekat, uttalanden i äldre förarbeten som ger uttryck för att de principer som legat till grund för Regeringsrättens praxis rörande kommunala donationsfonder borde tillämpas även avseende donationsfonder som överlämnats till frikyrkliga trossamfund (SOU 1949:20 s.278 och prop. 1951:175 s.47). Dessa uttalanden gjordes i samband med det lagstiftningsarbete som ledde till att en ovillkorlig begränsning i skattskyldigheten infördes för frikyrkliga trossamfund som utövade kyrklig verksamhet. Denna begränsade skattskyldighet var således inte beroende av att något fullföljdskrav uppfylldes.
Genom lagstiftning år 1977 kom dessa frikyrkliga trossamfund i stället att omfattas av de då beslutade reglerna om undantag från skattskyldighet för vissa ideella föreningar. I samband därmed diskuterades frågan om beskattningen av stiftelser som förvaltas av och har samma ändamål som en ideell förening (prop. 1976/77:135 s. 74). På grund av pågående utredningsarbete ansågs det inte möjligt att utvidga tillämpningsområdet för skattereglerna för ideella föreningar till denna krets av stiftelser. Frågan har därefter behandlats av Stiftelse- och föreningsskattekommittén. Kommittén framhöll bl.a. att en sådan utvidgning skulle ställa krav på en fullföljdsbedömning i två led, dvs. beträffande både förening och stiftelse (SOU 1995:63 s. 156)."
Regeringsrätten fann vid sin prövning att stiftelsen inte omfattas av någon begränsning i skattskyldigheten och att praxis rörande donationsfonder inte heller ger stöd för en sådan begränsning. På grund härav bifölls Skatteverkets talan.
Kontakta oss
Rättslig vägledning växer
Skatteverkets rättsinformation har flyttat till den nya webbplatsen Rättslig vägledning. Skatteverkets handledningar har upphört att tryckas och ersätts av Rättslig vägledning.
Aktuellt
-
Att tänka på för dig som förlorat en närstående
Att förlora en närstående är ofta känslomässigt omvälvande. För många kan det va...
-
Posta senast den 24 april om du vill lämna deklarationen på papper
Den som vill deklarera på papper rekommenderas av Skatteverket att i första hand...
-
Gamers, youtubers och influencers kan behöva deklarera
Den som har sidoverksamhet som till exempel influencer, youtuber eller gamer kan...
Tillsammans gör vi samhället möjligt