Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Avdrag för ingående skatt på avgifter till fondbörs

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2006-05-16

Område: Mervärdesskatt

Dnr/målnr/löpnr:
556-03
Ett bolag har ansetts ha rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt som belöper på avgifter till fondbörs eftersom dessa har ansetts utgöra allmänna omkostnader i bolagets verksamhet.
 
Redovisningsperioden december 1998
 
Skatteverket beslutade att inte medge Z AB (bolaget) avdrag för ingående mervärdesskatt hänförlig bl. a. fondbörsavgifter med hänvisning till Skatterättsnämndens förhandsbesked den 16 november 1999. Bolaget överklagade Skatteverkets beslut. Länsrätten och kammarrätten avslog bolagets överklaganden vad gäller ingående skatt på fondbörsavgifter. Bolaget överklagade till Regeringsrätten. Av Regeringsrättens dom framgår följande.
 
"YRKANDEN M.M.
 
Z AB (bolaget) yrkar, såvitt nu är ifråga, att Regeringsrätten medger bolaget avdrag för ingående mervärdesskatt med 173 451 kr avseende avgifter som erlagts till Stockholms fondbörs. Bolaget yrkar vidare att Regeringsrätten inhämtar förhandsavgörande från EG-domstolen. Till stöd för sin talan anför bolaget bl.a. följande. EG-rätten har efter Sveriges anslutning till Europeiska gemenskapen den 1 januari 1995 inordnats som en del i den svenska rättsordningen. Reglerna om avdragsrätt för ingående skatt i 8 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, skall därför tolkas mot bakgrund av det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) och EG-rättslig praxis. Avdragsrättens omfattning och räckvidd har fastställts av EG-domstolen bl.a. i målen C-98/98 Midland Bank plc, C-408/98 Abbey National plc, C-l6/00 Cibo Participations SA och C-465/03 Kretztechnik AG. Förvärv av tjänster som sker i samband med ett aktiebolags upplåning av kapital har ansetts medföra rätt till avdrag för den ingående skatt som belöper på förvärven. Det har då ansetts röra sig om förvärv som typiskt sett har ett samband med driften av verksamheten och som uppkommer som ett naturligt led i denna. Förvärven bedöms utgöra s.k. allmänna omkostnader. Behov av kapital är något som en näringsidkare alltid har anledning att räkna med i sin planering av verksamhetens drift. Motsvarande bedömning är även möjlig vid en ökning av aktiekapitalet genom en nyemission. Kostnader i anslutning härtill, inkluderande också kostnader för börs och värdepapperscentral, har således ett så naturligt samband med driften aven verksamhet att de utgör allmänna omkostnader. - Att göra åtskillnad mellan förvärv i samband med upplåning av främmande kapital och de nu aktuella förvärven ter sig inadekvat. En sådan tillämpning skulle dessutom innebära att det svenska mervärdesskattesystemet inte är fullständigt neutralt beträffande skattebördan för ett företags hela ekonomiska verksamhet. Att vara registrerad på en fondbörs innebär att ett bolags internfinansiering av den bedrivna mervärdesskattepliktiga verksamheten har större förutsättningar att lyckas än om bolaget inte finns representerat på börsen. Möjligheten att nå ett stort antal köpare vid en nyemission måste anses vara betydligt större om ett bolag är registrerat. I sin egenskap av börsbolag tillerkänns ett bolag även en högre grad av seriositet. Detta underlättar bolagets mervärdesskattepliktiga verksamhet, dvs. dess affärsmässiga kontakter med svenska och utländska avtalspartner, offentliga organ osv. Reklamvärdet av en daglig publicering i flertalet svenska tidningar och ekonomiska tidskrifter skall heller inte underskattas. - I EG-domstolens avgörande avseende Kretztechnik AG prövades frågan om avdragsrätt för mervärdesskatt som belöper på kostnader i samband med nyemission. Domstolen fann att samtliga kostnader i samband med nyemissionen, dvs. också kostnaderna för börsintroduktionen, utgjorde allmänna omkostnader och att den på kostnaderna belöpande mervärdesskatten var avdragsgill. EG-domstolen prövade inte uttryckligen frågan om avdragsrätt för mervärdesskatt som belöper på löpande avgifter till fondbörs. Emellertid torde de skäl som domstolen anför i fråga om syftet med en börsintroduktion, nämligen att förstärka bolagets kapital till förmån för dess ekonomiska verksamhet i allmänhet, också gälla för de löpande avgifter som ett bolag har att erlägga för att dess aktier skall fortsätta att vara noterade på börsen. Det kan således inte vara någon skillnad om kostnaden avser börsintroduktionen som sådan eller om den är en nödvändig kostnad för att vidmakthålla noteringen.
 
Skatteverket hemställer att Regeringsrätten avslår bolagets yrkande. Till stöd härför anförs i huvudsak följande. EG-domstolen har i ett stort antal avgöranden uttalat sig om avdragsrätten för ingående skatt. Av särskilt intresse i förevarande mål är domstolens avgöranden i målen C-4/94 BLP Group plc, C-98/98 Midland Bank plc, C-408/98 Abbey National plc och C-16/00 Cibo Participations SA. Av dessa avgöranden framgår bl.a. följande. Det krävs i princip ett direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående transaktioner för vilka rätt till avdrag föreligger, för att avdragsrätt för ingående mervärdesskatt skall tillerkännas den skattskyldige (se BLP p. 19, Midland Bank p. 20, Abbey National p. 26 och Cibo p. 29). När en skattskyldig person förvärvar tjänster för att genomföra en skattefri transaktion har han inte rätt att göra avdrag för den erlagda ingående mervärdesskatten. Detta gäller även om det yttersta syftet med den skattefria transaktionen är att finansiera genomförandet av en skattepliktig transaktion (se BLP p. 28). Kostnader som saknar direkt och omedelbart samband med en eller flera utgående transaktioner kan ändå vara en del av den skattskyldiges allmänna omkostnader. Sådana utgifter har då ett direkt och omedelbart samband med den skattskyldiga personens hela ekonomiska verksamhet (se BLP p. 25, Midland Bank p. 31, Abbey National p. 35-36 och Cibo p. 32-33). Rätten till avdrag avgörs då utifrån förhållandena i hela verksamheten eller i en klart avgränsad del av den. - Det står klart att de avgifter som bolaget har betalat till Stockholms fondbörs saknar direkt och omedelbart samband med en eller flera specifika utgående transaktioner som bolaget genomför. För att bestämma bolagets rätt till avdrag för ingående skatt måste man därför avgöra om avgifterna utgör allmänna omkostnader i bolagets verksamhet. Det direkta resultat som uppnås genom en nyemission av aktier är att det emitterande bolaget tillförs kapital för att finansiera sin verksamhet, på samma sätt som vid upptagande av ett lån. Kostnader för nyemission får därigenom anses ha ett direkt och omedelbart samband med hela bolagets verksamhet. Med avgifter till fondbörs förhåller det sig emellertid annorlunda. En fondbörs är en marknadsplats för aktier och andra värdepapper. Det direkta resultatet som uppnås när en aktie noteras på fondbörs är att en ökad handel i aktien på andrahandsmarknaden möjliggörs och främjas. Handeln i ett bolags aktier genomförs av dess ägare. De transaktioner avseende aktier som genomförs på andrahandsmarknaden är inte heller föremål för mervärdesbeskattning. Antingen är transaktionerna undantagna från skatteplikt (se EG-domstolens avgörande i mål C-77/01 EDM p. 59) eller sådana att de faller utanför ML:s och direktivets tillämpningsområde (se EDM p. 62). - De avgifter som bolaget betalar till Stockholms fondbörs saknar ett sådant direkt och omedelbart samband med bolagets ekonomiska verksamhet som krävs för att de i avdragshänseende skall anses utgöra allmänna omkostnader. Den direkta nyttan av förvärven konsumeras nämligen utanför bolagets verksamhet, vid transaktioner som genomförs av bolagets ägare och som bolaget inte tar någon del i. Rätt till avdrag för ingående skatt hänförlig till sådana förvärv föreligger alltså inte. Det spelar då ingen roll att ett av de möjliga syftena med börsnoteringen av bolagets aktie kan vara att underlätta bolagets kapitalförsörjning.
 
SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Enligt 8 kap. 3 § första stycket ML får den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten.
 
Nämnda bestämmelse skall tolkas mot bakgrund av artikel 17.2 i sjätte mervärdesskattedirektivet. Av artikeln framgår bl.a. att en skattskyldig person har rätt att från den mervärdesskatt han är skyldig att betala dra av mervärdesskatt som avser varor och tjänster som tillhandahållits honom, i den mån varorna och tjänsterna används för den skattskyldiga personens skattepliktiga transaktioner.
 
Frågan i målet är om bolaget har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt hänförlig till de tjänster som tillhandahållits bolaget av Stockholms fondbörs avseende noteringen av bolagets aktier på börsen. Avdragsrätt föreligger om dessa tjänster kan anses använda för bolagets skattepliktiga transaktioner. Med hänsyn till de principer EG-domstolen redan utvecklat för denna bedömning är det inte nödvändigt att innan målet avgörs inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
 
EG-domstolen har uttalat att syftet med mervärdesskattens avdragssystem är att säkerställa att den mervärdesskatt som en näringsidkare skall betala eller har betalat inom ramen för all sin ekonomiska verksamhet inte till någon del skall belasta honom själv. Det gemensamma mervärdesskattesystemet garanterar följaktligen en fullständig neutralitet beträffande skattebördan för all ekonomisk verksamhet oavsett vilka syften och resultat som eftersträvas med verksamheten, på villkor att denna, i princip, är underkastad mervärdesskatt (se bl.a. Kretztechnik p.34).
 
Ingående mervärdesskatt är avdragsgill om de ingående transaktionerna har ett direkt och omedelbart samband med sådana utgående transaktioner som medför avdragsrätt. Avdragsrätten förutsätter således att kostnaderna för förvärven utgör en del av de kostnadskomponenter som ingår i priset för utgående skattepliktiga transaktioner (Kretztechnik p. 35). Även om det inte finns något sådant direkt och omedelbart samband mellan ingående och utgående transaktioner, kan kostnaderna för förvärv emellertid utgöra sådana allmänna omkostnader i verksamheten som har ett direkt och omedelbart samband med den skattskyldiges hela verksamhet. Även sådana allmänna omkostnader anses utgöra en del av kostnadskomponenterna för ett företags produktion, och kan därför medföra avdragsrätt (jfr bl.a. Cibo p. 32-33).
 
Av EG-domstolens praxis följer att kostnader för transaktioner som syftar till att förstärka ett företags kapital till förmån för dess ekonomiska verksamhet kan hänföras till företagets allmänna omkostnader (Kretztechnik p. 36). Sålunda har i Kretztechnikmålet avdragsrätt ansetts föreligga för ingående mervärdesskatt som ett medicinteknikföretag erlagt vid förvärv av tjänster i samband med en företagen nyemission och börsintroduktion. På motsvarande sätt har Regeringsrätten i RÅ 2004 ref. 60 funnit att en skattskyldig har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt avseende tjänster som förvärvats i samband med utgivande av konvertibla skuldebrev och vid nyemission av egna aktier.
 
I förevarande fall är ett av syftena med bolagets notering på Stockholms fondbörs att underlätta kapitalanskaffningen i bolagets yrkesmässiga verksamhet, vilken i sin helhet avser omsättning av skattepliktiga varor och tjänster. Även i övrigt för börsnoteringen, på sätt bolaget anfört, anses vara av väsentlig betydelse för bolagets verksamhet. De avgifter bolaget betalar till börsen måste därför anses utgöra sådana allmänna omkostnader som utgör komponenter i priset på de skattepliktiga varor och tjänster som bolaget tillhandahåller. Bolaget har således rätt att dra av den ingående mervärdesskatt som belöper på avgifterna till Stockholms fondbörs.
 
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Regeringsrätten avslår yrkandet om inhämtade av förhandsavgörande från EG-domstolen.
 
Regeringsrätten förklarar, med ändring av underinstansernas avgöranden, att Z AB har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt hänförlig till kostnader för avgifter till Stockholms fondbörs med 173 451 kr för redovisningsperioden december 1998."