På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets information
om befrielse från förseningsavgift när en gåvodeklaration inte har lämnats i rätt tid
SKV M
2004:14
   I detta meddelande finns information om de regler som gäller för påförande av förseningsavgift enligt 47 a § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL) och befrielse från förseningsavgift enligt 47 b § AGL.
   Bestämmelserna om förseningsavgift ska också ses i samband med bestämmelserna om anstånd med att lämna gåvodeklaration i 46 a § AGL. Jämför även prop. 2000/01:117, s. 50. För det fall anstånd har medgetts uttas inte någon förseningsavgift i annat fall än då gåvodeklarationen lämnats efter anståndstidens utgång.

1. Inledning
   Förseningsavgiften vid gåvodeklaration infördes genom lagen (2001:324) om ändring i AGL, som trädde i kraft den 1 juli 2001. Av 1 kap. 1 a § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, framgår, att vid debitering och betalning av skatt och förseningsavgift enligt AGL, gäller SBL. I prop. 2000/01:117, avsnitt 5. 2, behandlas förseningsavgiften. Genom att förseningsavgiften infördes, avskaffades de gällande reglerna i AGL om ränta som utgjorde ett påtryckningsmedel för att en gåvodeklaration skulle lämnas in i tid.
   Utformningen av bestämmelserna om förseningsavgift i AGL har sin förebild i de bestämmelser i 15 kap. 6, 7 och 8 §§ SBL om förseningsavgift som gällde t.o.m. den 30 juni 2003. Detta framgår av författningskommentaren till 47 a och 47 b §§ AGL i prop. 2000/01:117, avsnitt 7.3. I lagen (2003:212) om ändring i SBL som trädde ikraft den 1 juli 2003 finns bestämmelserna om särskild avgift (förseningsavgift) i 15 kap. 8 § SBL och om befrielse från särskild avgift i 15 kap. 10 § SBL.
   Av 45 § D AGL framgår bl.a. att en skattskyldig ska lämna deklaration angående förvärv genom gåva. I 46 § sista stycket AGL föreskrivs att deklaration ska lämnas till Skatteverket senast den 2 maj året efter det år då skattskyldigheten inträdde. Som regel inträder skattskyldigheten då gåvan fullbordas, dvs. som huvudregel vid tradition, registrering eller denuntiation, se Handledning för gåvobeskattning, RSV 422, utgåva 2, avsnitt 14.3 2.

2. Förseningsavgiften enligt 47 a § AGL
   I 47 a § AGL föreskrivs följande.
   ” Förseningsavgift ska tas ut med 1 000 kr om den, som enligt 45 § första stycket D är skyldig att lämna en deklaration, inte gjort detta inom föreskriven tid.
   Förseningsavgift tas inte ut om den skattskyldige har avlidit.”
   Förseningsavgiften är således alltid 1 000 kr och får aldrig nedsättas.

3. Befrielse från förseningsavgift enligt 47 b § AGL
   I 47 b § AGL föreskrivs följande.
   ” Den skattskyldige ska befrias helt från förseningsavgift om
   1. underlåtenheten kan antas ha sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som ursäktlig,
   2. underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens art eller någon annan särskild omständighet, eller
   3. det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.
   Bestämmelserna i första stycket ska beaktas även om ett
yrkande om befrielse inte har framställts, om det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om förseningsavgift.”
Skatteverket har i allmänna råd (SKV A 2004:14) uttalat följande som här återges i avsnitten A–H.

A. Inledning
   Fråga om befrielse från förseningsavgift bör bedömas efter förhållandena den dag, då gåvodeklarationen rätteligen skulle ha lämnats.
   En skattskyldig, som inte ansökt om anstånd, bör befrias från förseningsavgift, om skäl att medge anstånd enligt 46 a § AGL kan anses ha förelegat. Detta gäller endast under förutsättning att gåvodeklarationen lämnas inom den tid anståndet skulle ha gällt. Om en gåvodeklaration lämnats efter utgången av denna anståndstid bör befrielse från förseningsavgift däremot inte medges.

B. Den skattskyldiges ålder
   Med uttrycket ålder avses såväl hög som låg ålder. En ekonomiskt aktiv person bör, oavsett åldern, i princip alltid ansvara för sin underlåtenhet.

C. Den skattskyldiges sjukdom
   Med sjukdom hos en skattskyldig får förstås både fysisk och psykisk sjukdom, som kan antas ha sådan menlig påverkan på dennes möjligheter att lämna gåvodeklaration inom föreskriven tid att underlåtenheten framstår som ursäktlig. Om en skattskyldig på grund av sjukdom inte kunnat lämna gåvodeklarationen i rätt tid, bör Skatteverket medge befrielse från förseningsavgift, om gåvodeklarationen kommit in till Skatteverket inom en månad efter det att sjukdomstillståndet har upphört.

D. Den skattskyldiges bristande erfarenhet
   Befrielsegrunden bristande erfarenhet kan tillämpas vid befrielse från förseningsavgift, när den skattskyldige har sådan obetydlig erfarenhet av att deklarera en gåva att underlåtenheten framstår som ursäktlig. För en skattskyldig, som är 20 år eller därunder och som har lämnat en gåvodeklaration för första gången, kan åldern i sådant sammanhang anses sammanfalla med grunden bristande erfarenhet. Befrielse från förseningsavgift bör även kunna medges person med utländsk bakgrund eller annan person, som har sådan bristfällig kännedom om det svenska deklarationsförfarandet rörande gåva att underlåtenheten framstår som ursäktlig.
   Enbart den omständigheten att den skattskyldige lämnar en gåvodeklaration för första gången, bör inte anses utgöra sådan bristande erfarenhet som avses i 47 b § första stycket 1 AGL.

E. Liknande förhållande för den skattskyldige
   Till förhållanden, som är jämförbara med befrielsegrunderna ålder, sjukdom och bristande erfarenhet, bör räknas inträffade yttre omständigheter, som erfarenhetsmässigt brukar påverka en persons handlingsförmåga, t.ex. skilsmässa, närståendes sjukdom eller närståendes dödsfall. Kan en sådan yttre omständighet antas ha påverkat den skattskyldiges möjlighet att lämna gåvodeklaration i rätt tid på så sätt att omständigheten framstår som ursäktlig, bör befrielse medges.

F. Uppgiftens art
   Befrielsegrunden uppgiftens art är främst avsedd för befrielse från förseningsavgift i de fall den skattskyldige har haft att bedöma en svår skatterättslig fråga. Befrielsegrunden kan bli tillämplig, när lagstiftning eller praxis inte ger klara besked om en transaktion ska gåvodeklareras eller inte. Detsamma gäller, när nya materiella beskattningsregler har tillkommit, när gällande rätt ändrats genom lagstiftning eller när tillämpningen av befintliga regler har ändrats genom praxis. Det är skattefrågans svårighetsgrad som, oberoende av den skattskyldiges situation, kan föranleda att underlåtenheten får anses ursäktlig.

G. Annan särskild omständighet
   Även om den skatterättsliga frågans svårighetsgrad i och för sig inte kan föranleda befrielse enligt första stycket, kan i ett enskilt fall befrielse ändå medges. Detta kan vara fallet, om skattefrågans karaktär tillsammans med subjektiva omständigheter, t.ex. den skattskyldiges bristande erfarenhet, föranleder underlåtenhet att lämna in gåvodekla-rationen i tid. Befrielse från förseningsavgift bör även kunna ske, om det kan antas att underlåtenheten berott på omständigheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda.
   Om en skattskyldig är bosatt utomlands, kan detta vara en sådan särskild omständighet, som utgör grund för befrielse från förseningsavgift.

H. Uppenbart oskäligt
   Om underlåtenheten inte kan anses vara ursäktlig, men om det skulle kunna i det enskilda fallet framstå som uppenbart oskäligt att ta ut förseningsavgiften,bör befrielse från förseningsavgift kunna medges.
   Den omständigheten att den fastställda gåvoskatten uppgår till endast ett obetydligt belopp, kan inte anses innebära att befrielsegrunden uppenbart oskäligt kan anses föreligga.

4. Förfarandet m.m.
   Beslut om gåvoskatt och förseningsavgiften ska meddelas samtidigt. Innan Skatteverket fattar beslut om gåvoskatt och förseningsavgift ska Skatteverket skicka ett övervägande om att påföra bl.a. förseningsavgift till den skattskyldige. Härigenom bereds denne tillfälle att framställa invändningar mot att förseningsavgift påförs. Har förseningsavgift påförts felaktigt, t.ex. då det i efterhand kan konstateras att gåvodeklarationen kommit in i rätt tid, ska förseningsavgiften undanröjas. Det är då inte fråga om befrielse enligt 47 b § AGL.
  Av 47 b § andra stycket AGL framgår att det för befrielse inte krävs att den skattskyldige har framställt en begäran, ett yrkande om befrielse. Skatteverket ska således tillämpa befrielsegrunderna ex officio (utan särskilt yrkande) med utgångspunkt från vad som framgår i ärendet. Uppgifter som Skatteverket får på annat sätt än genom en handling och som kan antas ha betydelse för utgången i ärendet, ska enligt 15 § förvaltningslagen (1986:223), FL, antecknas av Skatteverket.
   Vad gäller fel i postgången föranleder detta normalt inte att befrielse från förseningsavgiften ska medges, jfr 10 § FL. Detta lagrum motsvarar med några formella ändringar 7 § i den tidigare gällande förvaltningslagen (1971:290). Av förarbetena till denna framgår att insändandet av handlingar sker på avsändarens risk (prop. 1971:30 del 2, s. 369), se t.ex. Kammarrättens i Stockholm lagakraftvunna dom den 15 april 2004, mål nr 4125-03.