På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets meddelanden

Riksskatteverkets information om verkets beslut om grundläggande riktlinjer för myndigheternas användning av e-legitimationer och elektroniska underskrifter
RSV M
2003:24
     Regeringen har i beslut den 21 december 2000 (Ju2000/4939) uppdragit åt Riksskatteverket (RSV) att under ett inledningsskede ha ett sammanhållande ansvar för administrationen av certifikat för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer inom statsförvaltningen. I uppdraget ingår att utarbeta allmänna riktlinjer och gemensamma rutiner för certifikathanteringen inom statsförvaltningen.
   RSV har i samarbete med Riksförsäkringsverket, Patent- och registreringsverket och Statskontoret utarbetat allmänna riktlinjer för myndigheternas användning av elektroniska signaturer och certifikattjänster m.m. (se RSV M 2001:35). Genom riktlinjerna samordnades myndigheternas upphandling av funktioner för elektronisk identifiering och elektroniska underskrifter (ID-tjänster) och anknytande funktioner för 24-timmarsmyndigheternas elektroniska tjänster (e-tjänster).
    RSV har i beslut den 18 december 2003, dnr 10631-03/830, i samarbete med nämnda myndigheter, anpassat riktlinjerna till de ID-tjänster och
e-tjänster som tagits i drift. Syftet är att utforma minimikrav för användning och kommande upphandling av e-legitimationer och elektroniska underskrifter m.m. Samtidigt har terminologin förenklats och språkbruket knutits till vad som är allmänt vedertaget vid dokumenthantering i traditionell miljö; se bilaga 1, där använda begrepp redovisas och definieras.
1 Det samordnade området

1.1 Dessa riktlinjer gäller rutiner och säkerhetskrav på myndighetsområdet för att

1. utfärda, använda, spärra och kontrollera spärr av elektroniska identitetshandlingar (e-legitimationer),

2. identifiera den som legitimerar sig, kontrollera om en elektroniskt undertecknad handling är äkta och använda anknytande funktioner för skydd, och

3. bedöma vilka ID-tjänster som tillgodoser säkerhetskraven inom en e-tjänst.

   Syftet med samordningen är att e-legitimationer, elektroniska underskrifter och anknytande funktioner skall bli förenliga med gällande rätt och enkla att förstå och använda.

1.2 En privatperson använder en ID-tjänst för

1. legitimering vid

a. tillträde, för att elektroniskt få tillgång till uppgifter som får lämnas ut till honom eller henne och för att få skydd mot att obehöriga får tillgång till uppgifterna under sken av att vara honom eller henne,

b. uppgiftslämnande, för att få lämna uppgifter elektroniskt och för att få skydd mot att obehöriga lämnar uppgifter under sken av att vara honom eller henne,

2. identifiering av myndighet, för att kontrollera till vilken myndighets webbplats eller e-tjänst som anslutning har skett,

3. elektronisk underskrift, för att ställa ut elektroniska handlingar som är skyddade mot förfalskning och förnekande av elektronisk underskrift på motsvarande sätt som en handling som är undertecknad på traditionellt sätt,

4. kontroll av elektronisk underskrift, för att granska om en elektroniskt undertecknad handling är utställd av den som har angetts som undertecknare,

5. kontroll av myndighetens elektroniska stämpel, för att granska om en stämplad elektronisk handling härrör från den myndighet som har angetts som utställare, och

6. insynsskydd, för att genom kryptering hindra obehöriga från att ta del av informationen.

1.3 En myndighet använder en ID-tjänst för

1. identifiering vid

a. tillträde, för att kunna ge tillgång till uppgifter elektroniskt så att inte obehöriga får ut uppgifterna,

b. uppgiftslämnande, för att kontrollera vem som är ansluten till myndighetens e-tjänst när vissa uppgifter lämnas,

2. identifiering av annan myndighet, för att kontrollera till vilken myndighets webbplats eller e-tjänst som anslutning har skett,

3. elektronisk underskrift, för att ställa ut elektroniska handlingar, som är skyddade mot förfalskning eller förnekande av underskrift på motsvarande sätt som en handling som har undertecknats av en handläggare på traditionellt sätt,

4. kontroll av elektronisk underskrift, för att granska om en elektroniskt undertecknad handling som har kommit in till myndigheten eller upprättats vid myndigheten är utställd ut av den som angetts som undertecknare,

5. myndighetens elektroniska stämpel, för att ställa ut elektroniska handlingar som är skyddade mot förfalskning på motsvarande sätt som en traditionell handling i vilken en myndighet anges som utställare genom särskilt tryck eller på annat liknande sätt,

6. kontroll av en annan myndighets elektroniska stämpel, för att granska om en stämplad elektronisk handling härrör från den myndighet som har angetts som utställare, och

7. insynsskydd, för att genom kryptering hindra obehöriga från att ta del av informationen.

1.4 E-legitimationer kan utfärdas för fysiska personer, som personlig e-legitimation eller tjänstelegitimation. För myndigheter kan e-legitimationer utfärdas som webbserverlegitimation eller e-legitimation för myndighetens elektroniska stämpel. E-legitimationerna används enligt följande:

1. Personlig e-legitimation används av fysiska personer när de kommunicerar elektroniskt med myndigheter, i egenskap av privatperson eller som företrädare för en juridisk person som inte är en myndighet. I en myndighets verksamhet kan dock en personlig e-legitimation användas som tjänstelegitimation.

2. Tjänstelegitimation används av handläggare vid myndigheter när de kommunicerar elektroniskt inom myndigheten, med andra myndigheter och med privatpersoner och privaträttsliga organ, i egenskap av anställd eller uppdragstagare hos myndigheten.

3. Webbserverlegitimation används för att privatpersoner och myndigheter skall kunna identifiera en myndighets webbplats eller e-tjänst med vilken de kommunicerar och skydda denna kommunikation mot obehörig insyn.

4. E-legitimation för myndighetens elektroniska stämpel används av myndigheter när de ställer ut elektroniska handlingar som skyddas mot förfalskning och förnekande så att det kan kontrolleras att den elektroniska handlingen har ställts ut av myndigheten, eller inom ramen för ett visst verksamhetsområde inom myndigheten, och inte har ändrats.

1.5 E-legitimationer enligt 1.4 skall ha följande innehåll och format:

Personlig e-legitimation se Bilaga 2
Tjänstelegitimation se Bilaga 3
Webbserverlegitimation se Bilaga 4
E-legitimation för myndighetens elektroniska stämpel se Bilaga 5

2 Myndighet som avropar ID-tjänster

   2.1 En myndighet som inför elektronisk identifiering och elektroniska underskrifter kan avropa ID-tjänster som omfattas av ramavtal med Statskontoret.

   2.2 Information om ramavtalen finns på Statskontorets webbplats för IT-upphandling
http://it-upphandling.statskontoret.se.

    2.3 På Statskontorets webbplats finns generell information för avrop enligt ramavtalet; dels en vägledning till ramavtalet, dels skriften ”Statskontorets ramavtal – en introduktion för dig som är inköpare” (http://www.statskontoret.se/pdf/2000102.pdf).

3 Utfärdare av e-legitimationer

Tillförlitliga regler och rutiner

   3.1 Den som utfärdar e-legitimationer som godtas enligt 5.9 (utfärdaren) skall ha sådana regler och rutiner att det finns fog för att lita på e-legitimationerna och tillhörande ID-tjänst.

Ansökan
   3.2 Personliga e-legitimationer och tjänstelegitimationer som godtas enligt 5.9 får utfärdas endast efter skriftlig ansökan i traditionell pappersbaserad form. Ansökan skall vara undertecknad på traditionellt sätt, med intyg om att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

   3.3 Om en sökande har identifierats enligt 3.9 får en sådan motsvarighet till legitimering för uppgiftslämnande ersätta en underskrift enligt 3.2.

   3.4 Ansökan skall innehålla uppgifter enligt 1.5 och de övriga uppgifter som behövs i e-legitimationen eller för utfärdarens kontroller och för ID-tjänsten i övrigt.

   3.5 I avtal med den sökande skall utfärdaren, som villkor för att utfärda e-legitimationer och ställa tillhörande tjänster till förfogande, föreskriva att de sökande skall skydda sin e-legitimation och säkerhetskod enligt 4.10 och 4.11 och välja säkerhetskod och använda ID-programvara och utrustning enligt 4.7 och 4.8.

   3.6 Utfärdare av e-legitimationer skall informera de sökande om avtalsvillkorens innehåll. En utfärdare som vill införa villkor som inte finns med i själva ansökningshandlingen skall tydligt hänvisa till villkoren och utforma rutinerna så att villkoren kommer sökanden tillhanda innan denne undertecknar eller annars bekräftar sin ansökan enligt 4.2 eller 4.3.

   3.7 Utfärdaren skall tillhandahålla uppgifter om avtal, villkor, policies, utfärdardeklarationer, regelverk och anknytande uppgifter till innehavare av e-legitimationer, förlitande parter och andra som behöver uppgifterna i samband med kontroller enligt 4.14 och 5.4 – 5.7. Detta innebär inte att utfärdaren behöver röja företagshemligheter eller uppgifter som skulle kunna äventyra informationssäkerheten om de blev tillgängliga.

Identifiering av sökande

   3.8 Utfärdaren skall identifiera den sökande vid personligt besök, på likvärdigt sätt som vid en ansökan om en SIS-godkänd identitetshandling.

   3.9 Om en sökande redan har identifierats vid ett personligt besök för att få använda bank på Internet eller någon liknande tjänst för ekonomiskt eller rättsligt betydelsefulla mellanhavanden får utfärdaren identifiera den sökande genom denna tjänst i stället för enligt 3.8. Denna elektroniska rutin får dock inte användas om den har spärrats eller om det annars kan antas att den inte identifierar den sökande på ett tillräckligt säkert sätt.

   3.10 Identifiering av en sökande vid förnyelse av en e-legitimation som godtas enligt 5.9 får ske genom att innehavaren legitimerar sig eller undertecknar med den privata nyckel som hör till e-legitimationen för att därigenom visa att han eller hon innehar nyckeln.

Kontroll av uppgifter och produktion och utlämnande av e-legitimation
   3.11 En utfärdare av en e-legitimation skall

1. kontrollera att ansökan om e-legitimation är behörigen undertecknad på papper eller lämnad elektroniskt enligt 4.3 och att de uppgifter som den sökande lämnar enligt 4.2 är fullständiga och stämmer överens med uppgifter som finns registrerade i SPAR-registret eller något annat officiellt register,

2. producera e-legitimationer på ett säkert sätt och förse dem med en elektronisk underskrift eller en elektronisk stämpel, och

3. befordra e-legitimationer till innehavaren på ett säkert sätt. Detsamma gäller för privata nycklar och säkerhetskoder som inte genereras eller väljs av innehavaren.

   3.12 Om en utfärdare tillhandahåller privata nycklar och säkerhetskoder skall dessa befordras

1. i separata försändelser och lämnas ut till sökanden vid personligt besök hos utfärdaren eller ett ombud för utfärdaren, eller

2. genom ett elektroniskt förfarande som är förenligt med 3.9.

   3.13 Privata nycklar som utfärdare använder för att underteckna eller stämpla e-legitimationer skall skyddas genom särskilt tillförlitliga rutiner och bör användas endast för att ställa ut e-legitimationer och spärrinformation.

Utformning av ID-programvara och utrustning
   3.14 En utfärdare bör förse innehavare av e-legitimationer med programvara för att hantera privata nycklar och säkerhetskoder på ett pålitligt sätt inom ramen för ID-tjänsten. Sådan ID-programvara – och utrustning, för det fall att aktiva kort eller andra hårdvaruskydd ingår – skall ha utformats så att det krävs en aktiv handling för att legitimera sig eller underteckna och insynsskydda handlingar. Rutinerna bör ta sikte på att likna de omständigheter som innehavaren av e-legitimationen ställs inför när han eller hon

1. fattar en penna och skriver under,
2. visar upp en traditionell legitimationshandling för identitetskontroll, respektive
3. försluter eller öppnar ett vanligt kuvert eller ett annat slutet förvar.

Utformning av programvara för dokumenthantering
   3.15 I det fall en utfärdare av e-legitimationer eller en myndighet förser innehavare av e-legitimationer med en programvara för att granska utkast till dokument eller presentera underskrivna eller stämplade dokument, skall programvaran utformas så att

1. den möjliggör tydlig och lättbegriplig presentation av e-legitimationer och anknytande uppgifter om spärrkontroll, och

2. en innehavare som läser ett utkast eller ett undertecknat eller stämplat dokument

a. tydligt kan se

i. all text, och

ii. om texten är undertecknad respektive stämplad, samt

b. inte förväxlar

i. den text som granskas, för att undertecknas eller stämplas, med annan text,

ii. den underskrivna eller stämplade texten med oskyddad text eller med text som hör till andra dokument, eller

iii. vidimerade handlingar med andra handlingar eller dokument.

   3.16 Om en programvara enligt 3.15 för granskning av handlingar stöder hantering av handlingar i olika versioner eller liknande bör särskilt beaktas att underskrifter och stämplar inte får presenteras så att det finns risk för att läsaren missförstår vad som har undertecknats eller stämplats.

Spärrtjänst och spärrkontrolltjänst
   3.17 En utfärdare skall tillhandahålla en tjänst där en innehavare kan spärra sin e-legitimation (spärrtjänst). Tjänsten skall ha god tillgänglighet och utfärdaren skall behandla anmälan om spärr skyndsamt.

    3.18 En utfärdare skall göra uppgifter om spärr av e-legitimationer tillgängliga för den som skall bedöma om han eller hon kan lita på en viss e-legitimation (spärrkontrolltjänst). Uppgifter om spärr kan tillhandahållas genom spärrlistor som utfärdaren uppdaterar med korta intervaller eller genom en tjänst för transaktionsbaserad giltighetskontroll. Utfärdaren bör hålla sådana uppgifter tillgängliga även för andra som behöver dem för att kontrollera om en undertecknad elektronisk handling är äkta.

   3.19 En förlitande parts kontroller och bedömningar enligt 4.14 och 5.4 – 5.7 bör automatiseras enligt 6.2 eller på annat sätt underlättas med stöd av helhetslösningar så att den förlitande parten enkelt kan överblicka och förstå åtgärdernas innebörd.

Arkivering
3.20 Utfärdare skall arkivera

1. ansökningshandlingar och handlingar som rör utlämnande och mottagande av nycklar och e-legitimationer, anmälningar om spärr samt handlingar om spärr som tillhandahållits av utfärdaren,

2. avtal om ID-tjänster samt policydokument och utfärdardeklarationer, och

3. övriga handlingar och uppgifter som kan behövas för att kontrollera elektroniska underskrifter och stämplar, identifiera personer och myndigheter och hantera insynsskydd.

   3.21 Arkiverat material skall bevaras och skyddas under den tid som behövs för att tillgodose ändamålen med elektroniska underskrifter m.m. Tiden för bevarande får inte understiga tio år och material skall kunna tas fram i läsbar form under hela denna tid.

    3.22 Utfärdare bör lämna ut information om enskilda händelser på begäran av den som behöver kontrollera en underskrift eller en stämpel. Arkiverat material får emellertid inte lämnas ut i strid mot lag eller författning eller avtal med innehavaren av e-legitimationen.

   3.23 En utfärdare som upphör med sin ID-tjänst skall informera innehavare av e-legitimationer och förlitande parter som slutit avtal om ID-tjänsten. Utfärdaren skall hålla arkiverat material tillgängligt enligt 3.21 och 3.22.

Webbserverlegitimation och e-legitimation för myndighetens elektroniska stämpel
   3.24 Bestämmelserna om personliga e-legitimationer och tjänstelegitimationer gäller i tillämpliga delar för webbserverlegitimationer och e-legitimationer för myndighetens elektroniska stämpel.

    3.25 En webbserverlegitimation skall säkerställa kopplingen till myndighetens webbplats eller e-tjänst genom att intyga att det är myndigheten som innehar eller annars använder angivet domännamn. En e-legitimation för myndighetens elektroniska stämpel skall individualisera myndigheten genom namn och organisationsnummer. När ytterligare uppgifter behövs för att särskilja en verksamhetsgren inom en myndighet bör den benämning under vilken myndigheten driver sin verksamhet eller en verksamhetsgren användas.

   3.26 En utfärdare får lämna ut en webbserverlegitimation eller en e-legitimation för myndighetens elektroniska stämpel och tillhörande privata nycklar endast till den som har legitimerat sig med en SIS-godkänd legitimationshandling eller på motsvarande sätt och visat att han eller hon är behörig att företräda myndigheten i berörda frågor. Utlämnande får ske först efter att företrädaren har tagit emot information om hur och till vad e-legitimationen får användas.

Utfärdarens ansvar
   3.27 En utfärdares ansvar gentemot innehavare av e-legitimationer bör regleras i avtal mellan parterna. Detsamma gäller för ansvaret mot en förlitande part.

   3.28 Utfärdaren kan anlita någon annan för att utföra delar av verksamheten men skall i förhållande till innehavare av e-legitimationer och förlitande parter ansvara som om utfärdaren hade utfört hela arbetet själv.

4 Innehavare av e-legitimationer

   4.1 Innehavare av e-legitimationer kan bl.a. legitimera sig och underteckna elektroniskt. Innehavare kan också agera som förlitande part som tar emot och kontrollerar undertecknade eller stämplade handlingar. I detta avsnitt ges regler och rutiner för

1. privatpersoner som ansöker om, tilldelas och använder personliga e-legitimationer och litar på tjänstelegitiimationer, e-legitimationer för myndighetens elektroniska stämpel eller webbserverlegitimationer samt anknytande rutiner enligt 1.2, och

2. handläggare som ansöker om, tilldelas och använder tjänstelegitimationer; jfr de regler för myndigheter och handläggare som ges i avsnitt 5.

   En reglering i enlighet med dessa riktlinjer avses ske genom avtal mellan utfärdare och innehavare av e-legitimationer.

Privatpersoner och handläggare som sökande och innehavare av e-legitimationer

Ansökan och avtalsvillkor
   4.2 Privatpersoner och handläggare ansöker om e-legitimation. Den sökande skall skriftligen lämna de uppgifter som behövs enligt 3.4 och underteckna ansökan i traditionell pappersbaserad form, med intyg om att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

   4.3 Om en sökande redan har identifierats vid ett personligt besök för att få använda bank på Internet eller någon liknande tjänst för ekonomiskt eller rättsligt betydelsefulla mellanhavanden bör han eller hon få använda elektroniska rutiner enligt 3.9 för att ansöka om
e-legitimation, utan krav på underskrift enligt 4.2.

   Detsamma gäller vid ansökan om förnyelse av en e-legitimation som godtas enligt 5.9. Innehavaren skall underteckna med en privat nyckel som hör till e-legitimationen.

   4.4 Innan ansökan sker bör den sökande ta del av utfärdarens villkor och information enligt 3.5 – 3.6 samt tydligt ange om han eller hon till någon del inte godtar villkoren. En innehavares ansvar mot utfärdaren och mot förlitande parter vid fel eller försummelse bör regleras i villkoren.

Identifiering
   4.5 Den som ansöker om en e-legitimation skall vidta de åtgärder som behövs för att en utfärdare skall kunna identifiera den sökande enligt 3.8 eller 3.9.

Mottagande och hantering av e-legitimation och nycklar m.m.
   4.6 En sökande som fått ansökan beviljad, men inte själva har valt säkerhetskod och genererat nycklar, tilldelas privata nycklar, säkerhetskoder och e-legitimationer på det sätt som utfärdaren tillämpar enligt 3.12. Dessa nycklar och säkerhetskoder skall behandlas enligt villkoren i innehavarens avtal med utfärdaren.

   4.7 En innehavare av e-legitimationer som själv väljer sina säkerhetskoder får inte använda sådana som är enkla att lista ut (jfr 3.5).

   4.8 En innehavare av en e-legitimation bör använda den ID-programvara och utrustning samt programvara för dokumenthantering, som utfärdaren eller en myndighet tillhandahåller enligt 3.14, 3.15 eller 5.21, så att legitimering, elektronisk underskrift och kryptering för insynsskydd sker med tillförlitliga rutiner (jfr 3.5).

Roller och rutiner som undertecknare m.m.
   4.9 Privatpersoner legitimerar sig, undertecknar och använder rutiner för insynsskydd för egen räkning eller i egenskap av företrädare för en juridisk person som inte är en myndighet. Handläggare undertecknar, stämplar och använder rutiner för insynsskydd för myndighetens räkning.

   För privatpersoner som förlitande part finns regler i 4.14 och 5.4 – 5.7; jfr hänvisningen till dessa regler i 5.3 med avseende på handläggare som agerar för en myndighets räkning.

Skydd för e-legitimationer och säkerhetskoder m.m.
   4.10 En innehavare av en e-legitimation skall skydda sin e-legitimation så att ingen annan får tillgång till den och sin säkerhetskod så att ingen annan kan få reda på den.

   4.11 Åtgärder enligt 4.10 består i att bl.a.

1. skydda datorer och annan utrustning där e-legitimationen förvaras eller används,

2. välja en säkerhetskod som inte är lätt att lista ut, och

3. hålla säkerhetskoden hemlig och inte anteckna säkerhetskoden på ett sätt eller på en plats som gör att den kan kopplas till e-legitimationen.

Anmälan om spärr
   4.12 En innehavare av en e-legitimation skall göra en spärranmälan snarast efter att han eller hon upptäcker att det finns anledning att spärra legitimationen. Anledning att spärra kan föreligga bl.a. om uppgifter i e-legitimationen visat sig vara felaktiga eller har blivit felaktiga, t.ex. till följd av att innehavaren bytt namn, eller att ID-programvara eller utrustning har förvarats utan tillräckligt skydd så att en privat nyckel eller en säkerhetskod kan ha blivit tillgänglig för någon annan.

Privatpersoner som förlitande part

   4.13 En privatperson kan för egen räkning eller i egenskap av företrädare för en juridisk person som inte är en myndighet, kontrollera om elektroniskt undertecknade eller stämplade handlingar är äkta samt identifiera en webbserver eller en e-tjänst som han eller hon har anslutits till. För handläggare finns regler i avsnitt 5; jfr 4.9.

   4.14 En privatperson svarar i egenskap av förlitande part för kontroll och bedömning av säkerhetsnivå och användningsområde, giltighetskontroll, spärrkontroll och kontroll av elektronisk underskrift eller stämpel samt för att bereda sig tillgång till de uppgifter som behövs för dessa kontroller.

   Reglerna i 5.4 – 5.7 skall tillämpas på motsvarande sätt vid privatpersoners kontroller och bedömningar enligt första stycket.

Format och rutiner för att ge in handlingar
   4.15 En privatperson som ger in en elektronisk handling till en myndighet bör anpassa format och rutiner så att myndigheten kan läsa och bevara handlingen och skydda sig mot datavirus och andra hot mot informationssäkerheten; jfr 5.16.

5 Myndigheter

   5.1 En myndighet kan agera som förlitande part som identifierar privatpersoner och kontrollerar undertecknade eller stämplade handlingar. Myndigheten kan också ställa ut handlingar. I detta avsnitt ges regler och rutiner för

1. myndigheter som

a. ansöker om, tilldelas, använder och litar på webbserverlegitimationer eller e-legitimationer för myndighetens elektroniska stämpel och som litar på personliga e-legitimationer, tjänstelegitimationer och ID-tjänster enligt 1.3, och

b. tillhandahåller e-tjänster, samt

2. handläggare som för myndighetens räkning litar på
e-legitimationer och anknytande användning enligt 1.3. Regler för handläggare som undertecknare m.m. finns i avsnitt 4.

   En reglering i enlighet med dessa riktlinjer avses ske genom avtal mellan utfärdare och förlitande parter.

Myndigheten som sökande och utställare

   5.2 Bestämmelserna i 4.2 – 4.12 om personliga e-legitimationer och tjänstelegitimationer skall gälla i tillämpliga delar, med de anpassningar som följer av 3.25 och 3.26, för ansökan om och tilldelning och användning av webbserverlegitimation och e-legitimation för myndighetens elektroniska stämpel.

Myndigheten som förlitande part

   5.3 En myndighet svarar i egenskap av förlitande part för kontroll och bedömning av säkerhetsnivå och användningsområde, giltighetskontroll, spärrkontroll och kontroll av elektronisk underskrift eller stämpel samt för att bereda sig tillgång till de uppgifter som behövs för dessa kontroller.
   Kontroller som inte sker automatiskt bör utföras av en handläggare för myndighetens räkning.
   För handläggarens användning av sin tjänstelegitimation finns regler i 4.10 – 4.12.

Kontroll och bedömning av säkerhetsnivå och användningsområde
   5.4 En förlitande part svarar för att kontrollera och bedöma om en utfärdare och en e-legitimation uppfyller de säkerhetskrav som den förlitande parten ställer och om e-legitimationen är lämplig för det aktuella användningsområdet.

Giltighetskontroll och spärrkontroll
   5.5 En part bör lita på en e-legitimation först efter det att han eller hon har kontrollerat att den inte hade spärrats och att giltighetstiden inte hade löpt ut när den användes för legitimering eller underskrift.

   5.6 Den förlitande parten svarar för att giltighetskontroll och spärrkontroll sker.
   Uppgifter om spärr av e-legitimationer kan anges i spärrlistor. Spärrkontroll sker då mot av utfärdaren regelbundet uppdaterade spärrlistor. Uppgifter om spärr kan också tillhandahållas via en tjänst för transaktionsbaserad giltighetskontroll.
   Den förlitande parten kontrollerar att listans giltighetstid inte har löpt ut. Uppgifternas giltighet kontrolleras på likvärdigt sätt vid användning av en tjänst för transaktionsbaserad giltighetskontroll.

Kontroll av elektronisk underskrift eller stämpel
   5.7 En part bör lita på en e-legitimation, en spärrlista eller en annan undertecknad eller stämplad elektronisk handling först efter att ha kontrollerat underskriften eller stämpeln.
   Om skydd ges genom en webbserverlegitimation bör en part lita på en uppgift om vilken myndighets webbplats eller e-tjänst han eller hon har anslutits till först efter att ha kontrollerat webbserverlegitimationen enligt första stycket.

   5.8 Den förlitande parten svarar för att bereda sig tillgång till uppgifter för kontroller och kan behöva ha tillgång till

1. utfärdarens publika nycklar för att kontrollera e-legitimationer och spärrlistor,

2. en tjänstelegitimation, för att kontrollera elektroniska handlingar som har undertecknats av en handläggare,

3. en e-legitimation för myndighetens elektroniska stämpel, för att kontrollera stämplade elektroniska handlingar med en myndighet som utställare, och

4. en webbserverlegitimation, för att identifiera en webbplats eller en e-tjänst.

   5.9 En myndighet bör godta giltiga e-legitimationer som inte har spärrats och som har en kontrollerad underskrift eller stämpel samt sådant innehåll och format som anges i bilagorna 2 – 5, under förutsättning att

1. e-legitimationen har ställts ut av en utfärdare som

a. omfattas av ramavtal med Statskontoret om elektronisk identifiering och signering, eller

b. i enlighet med sådant ramavtal är underleverantör till en utfärdare enligt a.,

2. det regelverk och de rutiner som gäller för e-legitimationerna är förenliga med dessa riktlinjer,

3. myndigheten har tillgång till uppgifter för spärrkontroll, giltighetskontroll och kontroll av elektronisk underskrift eller stämpel, och

4. det inte i det enskilda fallet finns skäl för annan kontrollåtgärd.

Myndigheten som tillhandahållare av e-tjänster m.m.

Interna regler för myndigheten
   5.10 En myndighet som använder en ID-tjänst och tillhandahåller en e-tjänst bör ha interna regler där det framgår bl.a. hur handlingar undertecknas, stämplas, kontrolleras, insynsskyddas och dekrypteras hos myndigheten.

Underskrifter och stämplar
   5.11 En elektronisk underskrift bör presenteras i anknytning till den text som skrivs under, så att underskriftens innebörd framgår av sammanhanget, på samma sätt som vid underskrift på traditionellt sätt. Behövs skriftlig information om denna innebörd, t.ex. en angivelse av den fullständiga firman vid firmateckning enligt 26 § firmalagen (1974:156), bör detta anges i den text som skall undertecknas. Detsamma bör gälla för elektroniska stämplar.

   5.12 Presenteras flera underskrifter eller stämplar på samma ”sida” eller presenteras en underskrift eller en stämpel så att det finns risk för att läsaren missförstår vilken text som undertecknats eller stämplats bör åtgärder vidtas för att förenkla och förtydliga läsarens tolkning av det som presenteras. Detsamma gäller om både skyddad och oskyddad text presenteras tillsammans.

   5.13 Av 10 § tredje stycket förvaltningslagen (1986:223), 44 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) och 33 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken följer att behöriga handläggare från fall till fall får avgöra om en elektroniskt undertecknad eller stämplad handling skall godtas av en myndighet eller om en bekräftelse skall inhämtas.

Rutiner för att ta emot, expediera, presentera, hantera och långtidslagra elektroniska handlingar
   5.14 En myndighet som tar emot eller ställer ut undertecknade eller stämplade elektroniska handlingar skall säkerställa att de krav som de kryptografiska rutinerna för med sig beaktas från arkivsynpunkt.

   5.15 Innan rutiner för insynsskydd tas i drift vid en myndighet bör myndigheten införa rutiner för att kunna göra insynsskyddade elektroniska handlingar läsbara när den eller de som har tillgång till den nyckel som behövs för dekryptering inte finns till hands. Dessa rutiner bör ge stöd för att dekryptera handlingarna under hela den tid som de skall bevaras.

   5.16 En myndighet bör på sin webbplats eller på annat liknande sätt upplysa om vilka format och rutiner som privatpersoner eller andra myndigheter kan använda för att ge in elektroniska handlingar så att myndigheten kan läsa och bevara inkomna handlingar; jfr 4.15.
   Om det finns särskilda skäl och det kan ske utan hinder för arbetets behöriga gång bör myndigheten tillgodose önskemål från privatpersoner om att godta format eller rutiner för ta emot elektroniska handlingar som inte uppfyller kraven i första stycket.

   5.17 Myndigheter bör tydligt anvisa den adress där myndigheten tar emot elektroniska handlingar. Detta behövs dock inte inom ramen för t.ex. webbformulär och webbtjänster där adresseringen till mottagande myndighet sker automatiskt.

   5.18 Kvittenser och andra bekräftelser från myndigheter bör utformas så att det inte finns risk för att mottagaren vilseleds om vad som har undertecknats eller stämplats.

Konvertering och vidimering av dokument
   5.19 Om en myndighet, som tar emot eller upprättar undertecknade eller stämplade elektroniska handlingar, väljer att gallra elektroniska underskrifter eller stämplar, bör myndigheten, innan gallring sker, vidta åtgärder för att kontrollera och dokumentera handlingarnas äkthet och skydda de partiellt gallrade handlingarna från förändringar.

   5.20 Om det behövs från rättssäkerhets- eller informationssäkerhetssynpunkt skall myndigheter, som gallrat handlingar partiellt enligt 5.19, skydda den text som bevaras, med myndighetens elektroniska stämpel eller en handläggares elektroniska underskrift, i förening med ett intyg om att texten överensstämmer med det ursprungliga innehållet. Av intyget bör också framgå, direkt eller genom en hänvisning, vilka åtgärder som har vidtagits för att skydda innehållet från förändringar under det tekniska förfarandet.

Programvara för dokumenthantering
   5.21 I det fall en myndighet förser innehavare av e-legitimationer med programvara för att granska utkast till dokument eller presentera underskrivna dokument eller om myndigheten tillhandahåller stöd för sådana funktioner via en e-tjänst tillämpas reglerna i 3.15 och 3.16.

6 Helhetslösningar m.m.

   6.1 Utfärdare av e-legitimationer som har ramavtal med Statskontoret om elektronisk identifiering och signering bör tillhandahålla helhetslösningar för att använda ID-tjänster. Varje sådan helhetslösning bör utformas som ett paket. I paketet bör ingå de produkter och tjänster som privatpersoner eller myndigheter behöver för funktioner och användningssätt enligt 1.2 och 1.3 som paketet avses stödja.

   6.2 Åtgärder för giltighetskontroll, spärrkontroll kontroll av elektronisk underskrift eller stämpel och åtkomst till erforderliga uppgifter bör kunna genomföras helt eller delvis automatiskt av innehavare av e-legitimationer och myndigheter med stöd av de programvaror och tjänster som ingår i ett paket enligt 6.1. Paketen bör vara utformade så att den som skall genomföra en kontroll eller en annan åtgärd enkelt kan överblicka och förstå åtgärdernas innebörd och resultat.
   Helhetslösningar som tillhandahålls åt privatpersoner bör innefatta skydd enligt 3.14 – 3.16 för innehavarens ID-programvara och utrusning samt programvara för dokumenthantering.

   6.3 Utfärdarnas paket bör vara förenliga så att de funktioner de erbjuder fungerar vid kommunikation mellan olika myndigheter och privatpersoner även om e-legitimationerna har ställts ut av olika utfärdare.

7 Säkerhetsskydd och standarder, m.m.

   7.1 Myndigheter och privatpersoner som berörs av rutiner och funktioner m.m. inom det samordnade området erinras om föreskrifterna i säkerhetsskyddslagen (1996:627) rörande utredning och prövning av vilket skydd som kan behövas för en verksamhet.

   7.2 Som stöd för myndigheternas arbete för informationssäkerhet erinras om standarden ISO/IEC 17799 Ledningssystem för informationssäkerhet – Riktlinjer för ledning av informationssäkerhet.

Bilaga 1 – Begrepp och definitioner

   Begreppsapparaten är avsedd för s.k. publika nyckelsystem (PKI). För vissa definitioner anges flera synonyma begrepp. De begrepp som anges med fet stil används i riktlinjerna och har i vissa fall ersatt tidigare använda uttryck. För vissa begrepp ges dessutom en förenklad beskrivning som rekommenderas för dialogen med privatpersoner. Där det behöver klargöras att pappersbaserade rutiner inte innefattas används begreppet ”elektronisk” som ett tillägg till den term som definieras.
   Riktlinjerna berör inte kvalificerade certifikat eftersom sådana inte brukas ännu. Vissa begrepp, t.ex. handläggare, knyter an till verksamheter på myndighetsområdet. Riktlinjerna har emellertid getts en sådan utformning att de skall kunna tillämpas på motsvarande sätt även på andra områden.

BegreppFörenklad beskrivning Definition
e-legitimation
Elektronisk legitimation (e-leg) Elektronisk identitetshandling (eID)
En elektronisk motsvarighet till en vanlig legitimation. Innehavaren använder den för att legitimera sig och att skriva under Intyg i elektronisk form av en utfärdare som kopplar ihop en publik nyckel med en innehavare och bekräftar vem innehavaren är samt en privat nyckel som förvaras tillsammans med intyget. Utfärdaren förser intyget med sin avancerade elektroniska stämpel
CertifikatDen del av en e-legitimation som används för att identifiera innehavaren och kontrollera om det är innehavaren som undertecknat Ett av en utfärdare stämplat intyg i elektronisk form som kopplar ihop ett nyckelpar med en innehavare och bekräftar vem innehavaren är
e-legitimation för myndighets elektroniska stämpel  e-legitimation som utfärdas för att det skall kunna kontrolleras att stämplade elektroniska handlingar är äkta
e-tjänst
(Elektronisk) självbetjäningstjänst
En elektronisk tjänst där användaren kan utföra sina ärendenEn tjänst där kommunikation sker elektroniskt mellan t.ex. myndighet och privatperson. Tjänsten kan innefatta funktioner för legitimering och undertecknande med stöd av en ID-tjänst
Förlitande partDen som litar på en elektronisk underskrift, en elektronisk stämpel eller en e-legitimationDen som tar emot en e-legitimation, en annan undertecknad eller stämplad elektronisk handling eller data för identifiering av privatpersoner, handläggare eller myndigheter och som svarar för vissa kontroller samt avses lita på den elektroniska handlingen eller data för identifiering. Förlitande part kan vara såväl en privatperson som en myndighet eller en utfärdare
(Elektronisk) handlingEn elektronisk motsvarighet till en pappershandlingEn bestämd mängd data i digital form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel
Handläggare Den som i egenskap av anställd eller uppdragstagare hos en myndighet kommunicerar elektroniskt inom myndigheten, med andra myndigheter eller med privatpersoner eller juridiska personer
(Elektronisk) identifiering
ElektroniskID-kontroll
Kontroll av vem som legitimerar sig med en e-legitimationKontroll av att en viss privatpersons, handläggares eller myndighets privata nyckel för legitimering har använts. Den privata nyckeln för legitimering skall a) vara knuten uteslutande till en fysisk person eller en myndighet, och b) ha använts i en process som gör det möjligt att identifiera personen eller myndigheten genom att kontrollera vissa elektroniska data; normalt ett av motparten signerat slumptal.Data som kontrolleras skall ha skapats med en nyckel som endast innehavaren har under sin kontroll
ID-programvara och utrustning
Anordning för signaturframställning m.m.
 Programvara för att använda privata nycklar och säkerhetskoder på ett säkert sätt, i vissa fall kombinerade med chipkort eller andra skyddande hårdvaror
ID-tjänstEn tjänst för att utfärda, stödja och kontrollera e-legitimationerEn tjänst som en utfärdare av e-legitimationer tillhandahåller för att stödja elektroniska underskrifter och legitimationer
Innehavare (av e-legitimation)
Certifikatinnehavare
Den som innehar en e-legitimationDen för vilken en e-legitimation har utfärdats
Kontroll (för att identifiera den som legitimerar sig, eller av att en elektroniskt undertecknad handling är äkta)Verifiering (jfr spärrkontroll)Granskning av vem som legitimerat sig eller av att en undertecknad handling är äkta En process för att kontrollera att en viss innehavares privata nyckel använts vid legitimering eller elektronisk underskrift
Kvalificerad elektronisk signatur Avancerad elektronisk signatur som enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer är baserad på ett kvalificerat certifikat och skapad av en säker anordning för signaturframställning
Kvalificerat certifikat Certifikat som uppfyller kraven i 6 eller 7 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer
(Elektronisk) legitimeringDu presenterar din e-legitimation för att bli identifierad En åtgärd av en viss privatperson, handläggare eller myndighet, som innehar en e-legitimation, för att göra det möjligt att identifiera privatpersonen eller handläggaren eller myndighetens e-tjänst
Myndighet Ett statligt eller kommunalt organ med undantag av riksdagen och de kommunala beslutande församlingarna
Policy
Certifikatpolicy
 Ett regelverk enligt vilket en e-legitimation avses användas inom en viss grupp eller klass av tillämpningar med gemensamma krav på säkerhet
Personlig e-legitimation
Medborgarcertifikat
 E-legitimation som tilldelas en enskild i egenskap av privatperson
Privat nyckelDina hemliga data som du aktiverar med din säkerhetskod och använder för att underteckna eller legitimera dig elektronisktDen hemliga delen av ett nyckelpar för kryptering där olika nycklar används för att kryptera och dekryptera
Privatperson
Medborgare
 Fysisk person som innehar en personlig e-legitimation och använder den för egen räkning eller som företrädare för en fysisk person eller en juridisk person som inte är en myndighet
Publik nyckelUppgift i din e-legitimation som förlitande part använder för att identifiera dig eller att kontrollera din underskrift Den publika delen av ett nyckelpar för kryptering där olika nycklar används för att kryptera och dekryptera
(Elektronisk) signaturEn digital namnteckning som inte behöver uppfylla myndigheternas krav på elektronisk underskriftData i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att det inte har förvanskats
Spärr En markering om att en e-legitimation inte längre bör anses tillförlitlig. Spärrarna distribueras i form av spärrlistor eller görs tillgängliga via en tjänst för transaktionsbaserad giltighetskontroll
Spärrkontroll Kontroll som förlitande part gör av att en e-legitimation inte har spärrats. Spärrkontroll kan göras gentemot en spärrlista eller mot en tjänst för transaktionsbaserad giltighetskontroll
Spärrlista En elektroniskt undertecknad eller stämplad lista över e-legitimationer som har spärrats
(Elektronisk) stämpel
Avancerad elektronisk stämpel e-stämpel
Ett elektroniskt bevis, som motsvarar en elektronisk underskrift och intygar vilken organisation som har ställt ut handlingen Elektronisk signatur som a) är knuten uteslutande till en myndighet eller en annan organisation, b) gör det möjligt att identifiera myndigheten eller organisationen, c) är skapad med hjälpmedel som endast myndigheten eller organisationen har kontroll över, och d) är knuten till andra elektroniska data på ett sådant sätt att förvanskningar av dessa data kan upptäckas
Stämplad (elektronisk) handling
e-stämplad handling
En handling som en organisation har försett med sin elektroniska stämpel Elektronisk handling som försetts med en avancerad elektronisk stämpel
(Säkerhets)kod
Lösenord PIN-kod Aktiveringsdata
Personlig och hemlig kod för att kunna legitimera sig och skriva underAlfanumeriska tecken eller biometriska data som används för att göra en privat nyckel tillgänglig för användning
(Elektronisk) tjänstelegitimation
Tjänstecertifikat
E-legitimation för handläggare vid en myndighet E-legitimation som tilldelas en person i egenskap av anställd eller uppdragstagare
Tjänst för transaktionsbaserad giltighetskontroll En tjänst för kontroll av att en e-legitimation inte är spärrad Funktion för att vid användningstillfället kontrollera att en e-legitimation är giltig och inte har spärrats. Vanliga protokoll för denna funktion är Online Certificate Status Protocol (OCSP) och Simple Certificate Verification Protocol (SCVP)
(Elektronisk) underskrift Avancerad elektronisk signatur En elektronisk motsvarighet till en namnteckningElektronisk signatur som a) är knuten uteslutande till en undertecknare, b) gör det möjligt att identifiera undertecknaren, c) är skapad med hjälpmedel som endast undertecknaren har kontroll över, och d) är knuten till andra elektroniska data på ett sådant sätt att förvanskningar av dessa data kan upptäckas
(Elektroniskt) undertecknad handling Elektroniskt dokument Signerad handling En handling som har skrivits under elektroniskt En elektronisk handling som försetts med en avancerad eller kvalificerad elektronisk signatur
UndertecknareEn person som skriver under en handling elektronisktEn fysisk person som behörigen innehar en e-legitimation och undertecknar med en privat nyckel som hör till e-legitimationen
Utfärdardeklaration (CPS) Beskrivning av de regler och rutiner som en utfärdare tilllämpar för att uppfylla kraven i en policy
Utfärdare
(av e-legitimation)
Certifikatutfärdare Utgivare
Den som ger ut e-legitimationerDen som utfärdar e-legitimationer; här beteckning på utfärdare som uppfyller kraven enligt dessa riktlinjer
UtställareEn person som skriver under eller en organisation som stämplar en elektronisk handling Fysisk person, myndighet eller annan organisation som behörigen innehar en e?legitimation, använder ID-programvara och undertecknar eller stämplar med en privat nyckel som hör samman med e?legitimationen
Webbserverlegitimation
Webbservercertifikat
 E-legitimation som utfärdas för att medborgare och myndigheter skall kunna identifiera en myndighets e-tjänst som de kommunicerar med och skydda denna kommunikation mot obehörig insyn
Äkta
Äkthet Äkthet och integritet
Att en handling inte är föralskadAtt en handling i alla delar härrör från angiven utställare; dvs. att uppgiften om utställare är riktig och att innehållet inte har ändrats; jfr motsvarande krav enligt fakturadirektivet på äkthet och integritet (”authenticity of the origin” och ”integrity of the contents”)
Bilaga 2 - Format för personlig e-legitimation

   Om spärrinformation tillhandahålls via CRL X.509 är fältet CRLDistributionPoints obligatoriskt.
   Om spärrinformation tillhandahålls via OCSP är fältet AuthorityInfoAccess obligatoriskt.
   Nedan beskrivs mer detaljerat innehåll och format för e-legitimationen. M betecknar "mandatory", dvs. fältet är obligatoriskt. O betecknar "optional", dvs. möjligt att använda. "Critical" innebär att fältet måste användas för att e-legitimationen skall fungera.
   Formaten på de ingående fälten specificeras i RFC 3280. I fall där olika ASN.1 typer är tillåtna har rekommenderade typer angivits i kolumnen ´ASN.1 typ´.

FältnamnFörekomstASN.1 TypKommentar
VersionM =2 (dvs. X.509 v.3)
SerialNumberM  
SignatureM Följande algoritm skall användas: sha-1WithRSAEncryption
IssuerMutf8StringFöljande attribut bör användas:
- countryName (Landskod)
- OrganizationName (Officiellt namn enligt Patent-och registreringsverkets eller annat nationellt officiellt företagsregister.)
- OrganisationUnit (I förekommande fall Organisationsenhet enligt organisationsegen benämning)
- serialNumber (Organisations-/registreringsnummer för utfärdande organisation, på formen 16XXXXXXXXXX)
- commonName countryName, enligt ISO 3166-1 A2, (=SE) organizationName och serialNumber skall tillsammans ge en unik identitet som dessutom enligt kraven i Qualified Certificate profilen skall vara en unmistakable identity, vilket innebär att identiteten skall vara självklar för inblandade parter. commonName skall innehålla namnet på certifikatutfärdare samt eventuellt den certifikatpolicy som avses (ex. ” ”)
ValidityMUTCTime notBefore och notAfter
SubjectMSe issuerFöljande attribut bör användas:
- countryName (SE)
- surname (Efternamn)
- givenName (samtliga Förnamn)
- serialNumber (Personnummer, YYYYMMDDXXXX)
- commonName (Tilltalsnamn + Efternamn) surname, givenName och serialNumber skall överensstämma med officiella register, tex SPAR eller folkbokföringens register. commonName ; i de fall tilltalsnamn ej kan identifieras skall samtliga förnamn + efternamn anges.
SubjectPublicKey-InfoM Skall vara:
- rsaEncryption Nyckellängd skall vara minst 1024
IssuerUnique-Identifier---  
SubjectUnique-Identifier---  

Standard-extensions

FältnamnCriticalFörekomstASN.1 typKommentar
authorityKeyIdentifiernon-criticalM Sha-1 (hash av CAs publika nyckel)
subjectKeyIdentifiernon-criticalM Sha-1 (hash av subjects publika nyckel)
keyUsageCriticalM Information om ”key usage” skall finnas. Tillåten användning är:
- digitalSignature
- nonRepudiation
- keyEncipherment

Om nonRepudiation har valts får ingen annan användning markeras.
privateKeyUsagePeriod ---  
certificatePoliciesnon-criticalM Enligt RFC 3039 skall åtminstone en certfikatpolicy anges
policyMappings ---  
subjectAltNamenon-criticalOSe RFC 3280Om e-post adresser läggs in här skall dessa vara enligt RFC822 (local-part@domain)
issuerAltName ---  
SubjectDirectoryAttributes ---  
basicConstraints ---  
nameConstraints ---  
policyConstraints ---  
cRLDistributionPointsnon-criticalM/O Mandatory om spärrinformation tillhandahålls via CRL.
extKeyUsage ---  

Private extensions

FältnamnCriticalFörekomstKommentar
AuthorityInfo
Access
non-criticalM/OMandatory om spärrinformation tillhandahålls via OCSP.
biometricInfonon-criticalO 
qcStatementsnon-criticalO 
cardNumbernon-criticalO 
Bilaga 3 - Format för tjänstelegitimation

   M betecknar "mandatory", dvs. fältet är obligatoriskt. O betecknar "optional", dvs. möjligt att använda. "Critical" innebär att fältet måste användas för att e-legitimationen skall fungera.
   Om spärrinformation tillhandahålls via CRL X.509 är fältet CRLDistributionPoints obligatoriskt (M).
   Om spärrinformation tillhandahålls via OCSP är fältet AuthorityInfoAccess obligatoriskt (M).
   Formaten på de ingående fältet specificeras i RFC 3280.
   I fall där olika ASN.1 typer är tillåtna har rekommenderade typer angivits i kolumnen ´ASN.1 typ´.

FältnamnFörekomstASN.1 TypKommentar
VersionM =2 (dvs. X.509 v.3)
SerialNumberM  
SignatureM Följande hash-algoritm skall användas:

- sha-1WithRSAEncryption
IssuerMutf8StringFöljande attribut bör kunna användas:
- countryName (Landskod)
- OrganizationName (Kan t.ex. vara officiellt namn enligt Patent- och Registreringsverkets bolagsregister)
- OrganisationUnit (I förekommande fall. Organisationsenhet enligt organisationsegen benämning)
- serialNumber (Organisations-/registreringsnummer för utfärdande organisation, på formen 16XXXXXXXXXX)
- commonName

countryName, enligt ISO 3166-1 A2, (=SE) organizationName och serialNumber skall tillsammans ge en unik identitet som dessutom enligt kraven i Qualified Certificate profilen skall vara en unmistakable identity, vilket innebär att identiteten skall vara självklar för inblandade parter.

commonName skall innehålla namnet på certifikatutfärdare samt ev. den certifikatpolicy som avses (ex. ” ”)
ValidityMUTCTime  
SubjectMSe issuerFöljande attribut bör kunna använda:
- countryName (Landskod)
- surname (Efternamn)
- givenName (samtliga Förnamn)
- serialNumber (Personnummer, (YYYYMMDDXXXX) anställningsnummer eller annan unik identifierare)
- commonName (Tilltalsnamn + Efternamn)
- OrganizationName (Kan t.ex. vara officiellt namn enligt Patent- och Registreringsverkets bolagsregister)
- OrganisationUnit (I förekommande fall. Organisationsenhet enligt organisationsegen benämning)
- LocalityName (I förekommande fall. Specifikation av plats för verksamhet dit Subject refererar.)

surname, givenName och serialNumber skall överensstämma med officiella register, tex SPAR eller folkbokföringens register. countryName, enligt ISO 3166-1 A2, (=SE) organizationName och serialNumber skall tillsammans ge en unik identitet som dessutom enligt kraven i Qualified Certificate profilen skall vara en unmistakable identity, vilket innebär att identiteten skall vara självklar för inblandade parter.

commonName ; i de fall tilltalsnamn ej kan identifieras skall samtliga förnamn + efternamn anges.
SubjectPublicKeyInfoM skall vara:
- rsaEncryption Nyckellängd skall vara minst 1024
IssuerUniqueIdentifier--- Ingår ej
SubjectUniqueIdentifier--- Ingår ej

Standard-extensions

FältnamnCriticalFörekomstASN.1 typKommentar
AuthorityKeyIdentifiernon-criticalM  
SubjectKeyIdentifiernon-criticalM  
KeyUsagecriticalM Information om ”key usage” skall finnas. Tillåten användning är:
- digitalSignature
- nonRepudiation
- KeyEncipherment

Om nonRepudiation har valts får ingen annan användning markeras.
PrivateKeyUsagePeriod --- Ingår ej
CertificatePoliciesnon-criticalM OID
PolicyMappings --- Ingår ej
SubjectAltNamenon-criticalOSe RFC 3280Om e-post adresser läggs in här skall denna vara: Rfc822Name (local-part@domain)
IssuerAltName --- Ingår ej
SubjectDirectoryAttributesnon-criticalO Fältet får enbart nyttjas till kompletterande uppgifter om personen som tjänsteutövare som:Title.
BasicConstraints --- Ingår ej
NameConstraints --- Ingår ej
PolicyConstraints --- Ingår ej
CRLDistributionPointsnon-criticalM/O Mandatory om spärrinformation tillhandahålls via CRL.
ExtKeyUsage --- Ingår ej

Private extensions

FältnamnCriticalFörekomstKommentar
AuthorityInfoAccessSyntaxnon-criticalM/OMandatory om spärrinformation tillhandahålls via OCSP.
BiometricInfonon-criticalO 
QcStatementsnon-criticalO 
CardNumbernon-criticalO 
Bilaga 4 - Format för webbserverlegitimation

   Webbserverlegitimation används här som benämning på de e-legitimationer som används huvudsakligen av webbservrar för att upprätta skyddad kommunikationslänk mellan server och klient, oftast med SSL-protokollet.
   Om spärrinformation tillhandahålls via CRL X.509 är fältet CRLDistributionPoints obligatoriskt.
   Om spärrinformation tillhandahålls via OCSP är fältet AuthorityInfoAccess obligatoriskt.
   Webbserverlegitimationen finns i en variant enligt nedan.
-    Certifikat för autenticering och transport av sessionsnycklar med bitarna digitalSignature och keyEncipherment satta i keyUsage-fältet.
   Nedan beskrivs mer detaljerat innehåll och format för certifikatet. M betecknar "mandatory", dvs. fältet är obligatoriskt. O betecknar "optional", dvs. möjligt att använda. "Critical" innebär att fältet måste användas för att certifikatet skall fungera.    Formaten på de ingående fältet specificeras i RFC 3280. I fall där olika ASN.1 typer är tillåtna har rekommenderade typer angivits i kolumnen ´ASN.1 typ´.

FältnamnFörekomstASN.1 TypKommentar
VersionM =2 (dvs. X.509 v.3)
SerialNumberM  
SignatureM Följande algoritm skall användas:
- sha-1WithRSAEncryption
IssuerMutf8StringFöljande attribut bör användas:
- countryName (Landskod)
- OrganizationName (Officiellt namn enligt Patent- och Registreringsverkets eller annat nationellt officiellt företagsregister.)
- OrganisationalUnit (I förekommande fall. Organisationsenhet enligt organisationsegen benämning)
- SerialNumber (Organisations-/registreringsnummer för utfärdande organisation, på formen 16XXXXXXXXXX)
- CommonName

CountryName, enligt ISO 3166-1 A2, (=SE) OrganizationName och serialNumber skall tillsammans ge en unik identitet som dessutom enligt kraven i Qualified Certificate profilen skall vara en unmistakable identity, vilket innebär att identiteten skall vara självklar för inblandade parter.
CommonName skall innehålla namnet på certifikatutfärdare samt den certifikatpolicy som avses (ex. ” ”)
ValidityMUTCTime se medborgarcertifikat
SubjectMSe issuerFöljande attribut bör användas:
- CountryName (Landskod, ex. SE)
- OrganizationName (Officiellt namn för myndighet + organisationsnummer, 16XXXXXXXXXX.)
- OrganizationalUnitName (Organisationsenhet)
- CommonName (DNS host name)
SubjectPublicKey-InfoM Skall vara:
- rsaEncryption
Nyckellängd skall vara minst 1024
issuerUniqueIdentifier---  
subjectUniqueIdentifier---  

Standard-extensions

FältnamnCriticalFörekomstASN.1 typKommentar
AuthorityKeyIdentifiernon-criticalM Se medborgarcertifikat
SubjectKeyIdentifiernon-criticalM Se medborgarcertifikat
keyUsagecriticalM Information om ”key usage” skall finnas. Tillåten användning är:
-KeyEncipherment
-DigitalSignature
PrivateKeyUsagePeriod ---  
CertificatePoliciesnon-criticalM  
PolicyMappings ---  
SubjectAltNamenon-criticalO  
issuerAltName ---  
subjectDirectoryAttributesnon-criticalO  
BasicConstraints ---  
NameConstraints ---  
Policy ---  
Constraints    
CRLDistributionPointsnon-criticalM/O Mandatory om spärrinformation tillhandahålls via CRL.
extKeyUsagenon-criticalO -ServerAuth

Private extensions

FältnamnCriticalFörekomstKommentar
AuthorityInfoAccessnon-criticalM/OMandatory om spärrinformation tillhandahålls via OCSP.
biometricInfonon-criticalO 
qcStatementsnon-criticalO 
cardNumbernon-criticalO 
Bilaga 5 - Format för e-legitimation för myndighetens elektroniska stämpel

   E.legitimation för myndighetens elektroniska stämpel är främst avsedd att användas för att signera handlingar som ska lämnas ut alternativt arkiveras av myndighet. Handlingen signeras då i myndighetens namn och ej i enskilds handläggares.
   Om spärrinformation tillhandahålls via CRL X.509 är fältet CRLDistributionPoints obligatoriskt.
   Om spärrinformation tillhandahålls via OCSP är fältet AuthorityInfoAccess obligatoriskt.
   Myndighetens stämpelcertifikat finns i variant enligt nedan.
    - Certifikat för elektronisk signatur med non-repudiation biten satt i keyUsage-fältet    Leverantören skall tydligt markera eventuella avvikelser från RFC 3039 med nedanstående preciseringar.
   Nedan beskrivs mer detaljerat innehåll och format för certifikatet. M betecknar "mandatory", dvs. fältet är obligatoriskt. O betecknar "optional", dvs. möjligt att använda. "Critical" innebär att fältet måste användas för att certifikatet skall fungera.    Formaten på de ingående fältet specificeras i RFC 3280. I fall där olika ASN.1 typer är tillåtna har rekommenderade typer angivits i kolumnen ´ASN.1 typ´.

FältnamnFörekomstASN.1 TypKommentar
VersionM =2 (dvs. X.509 v.3)
SerialNumberM  
SignatureM Följande algoritm skall användas:
- sha-1WithRSAEncryption
IssuerMutf8StringFöljande attribut bör användas:
- countryName (Landskod)
- OrganizationName (Officiellt namn enligt Patent- och registreringsverkets eller annat nationellt officiellt företagsregister.)
- OrganisationUnit (I förekommande fall. Organisationsenhet enligt organisationsegen benämning)
- SerialNumber (Organisations-/registreringsnummer för utfärdande organisation, på formen 16XXXXXXXXXX)
- CommonName

CountryName, enligt ISO 3166-1 A2, (=SE) OrganizationName och serialNumber skall tillsammans ge en unik identitet som dessutom enligt kraven i Qualified Certificate profilen skall vara en unmistakable identity, vilket innebär att identiteten skall vara självklar för inblandade parter.

CommonName skall innehålla namnet på certifikatutfärdare samt den certifikatpolicy som avses (ex. ” ”)
ValidityMUTCTime Se medborgarcertifikat
subjectMSe issuerFöljande attribut bör användas:
- CountryName (Landskod, ex. SE)
- OrganizationName (Officiellt namn för utgivande organisation, myndighet etc.)
- OrganisationalUnit (Organisationsenhet)
- SerialNumber (Organisatinsnummer, 16XXXXXXXXXX)
- CommonName ( Frivilligt)
subjectPublicKeyInfoM Skall vara:
- rsaEncryption

Nyckellängd skall vara minst 1024
IssuerUniqueIdentifier---  
SubjectUnique Identifier---  

Standard-extensions

FältnamnCriticalFörekomstASN.1 typKommentar
AuthorityKeyIdentifiernon-criticalM Se medborgarcertifikat
SubjectKeyIdentifiernon-criticalM Se medborgarcertifikat
keyUsagecriticalM Information om ”key usage” skall finnas. Tillåten användning är:

- nonRepudiation
privateKeyUsagePeriod ---  
certificatePoliciesnon-criticalM  
policyMappings ---  
subjectAltNamenon-criticalOSe RFC 3280Om e-post adresser läggs in här skall dessa vara enligt RFC822 (local-part@domain)
issuerAltName ---  
SubjectDirectoryAttributes ---  
basicConstraints ---  
nameConstraints ---  
policyConstraints ---  
CRLDistributionPointsnon-criticalM/O Mandatory om spärrinformation tillhandahålls via CRL.
extKeyUsage ---  

Private extensions

FältnamnCriticalFörekomstKommentar
AuthorityInfoAccessnon-criticalM/OMandatory om spärrinformation tillhandahålls via OCSP.
biometricInfonon-criticalO 
qcStatementsnon-criticalO 
cardNumbernon-criticalO