På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSV S 1995:18


OBS! Beträffande ansökningar som kommer in fr.o.m. den 1 januari 2001, se RSV S 2000:34.

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om tillstånd till omläggning av räkenskapsår enligt 12 § fjärde stycket bokföringslagen (1976:125).1

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m. beträffande tillstånd till omläggning av räkenskapsår enligt 12 § fjärde stycket bokföringslagen, BFL, (SFS 1976:125, prop. 1975:104, LU 1975/76:15).

1 Inledning

Enligt 12 § första stycket BFL skall räkenskapsåret utgöras av kalenderåret för enskild näringsidkare, dödsbo, handelsbolag där fysisk person eller dödsbo skall beskattas för bolagets inkomst och sådan samfällighetsförvaltande juridisk person som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). För andra bokföringsskyldiga kan räkenskapsåret även omfatta tiden 1 maj - 30 april, 1 juli - 30 juni eller 1 september - 31 augusti. Om det finns synnerliga skäl kan RSV ge dispens för brutna räkenskapsår, som omfattar annan tidsperiod om tolv månader. Främst internationella förhållanden har föranlett denna dispensmöjlighet.

Dispens kan också medges enskilda näringsidkare m.fl. bokföringsskyldiga enligt ovan. För dispens krävs synnerliga skäl. Dispensregeln är närmast avsedd att tillämpas i fall där ett handelsbolag med ringa verksamhet ingår i en koncern med omfattande verksamhet och skall då användas mycket restriktivt.

Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser/verksamheter skall använda samma räkenskapsår för dessa (12 § femte stycket BFL). Motsvarande regler gäller för koncerner. Om det finns synnerliga skäl kan RSV ge dispens från detta krav (12 § sjätte stycket BFL). Begreppet koncern definieras i 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), i 1 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) och i 1 kap. 1 § lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag (1980:1103).

Om brutet räkenskapsår tillämpas får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår utan särskilt tillstånd. Om däremot kalenderår tillämpas får övergång till brutet räkenskapsår ske endast efter tillstånd av skattemyndigheten. Sådant tillstånd fordras också om man vill lägga om ett brutet räkenskapsår till ett annat brutet räkenskapsår (12 § fjärde stycket BFL). Skattemyndighetens beslut kan överklagas hos RSV.

I det följande behandlas tillstånd enligt 12 § fjärde stycket BFL samt upplysningsvis omläggning enligt 12 § femte och sjätte stycket BFL. Tillståndsgivningen omfattar endast andra bokföringsskyldiga än enskilda näringsidkare, vissa handelsbolag m.fl. som nämns i avsnitt 1 första stycket ovan.

2 Skäl för omläggning av räkenskapsår

Rekommendationer:

Allmänt bör starka skäl föreligga för att tillstånd till omläggning skall kunna ges.

2.1 Bokförings- och revisionsbyråernas arbetssituation
Ett tungt vägande skäl för att brutna räkenskapsår kommit att accepteras är bokförings- och revisionsbyråernas arbetssituation.

Sådana bokföringsskyldiga som inte är enskilda näringsidkare, vissa handelsbolag m.fl. som nämns i avsnitt 1 första stycket ovan har emellertid möjlighet att välja brutet räkenskapsår när bolaget bildas utan att särskilt tillstånd fordras. Härigenom kan bokföringsbyråernas krav på jämn arbetsbelastning tillgodoses. Därtill kommer möjligheten till anstånd med avlämnande av självdeklaration, bl.a. innefattande leveransplaner för revisions- och bokföringsbyråernas klienter.

Rekommendationer:

Tillstånd för omläggning av räkenskapsår på grund av svårigheter att erhålla bokföringshjälp vid viss tidpunkt bör medges endast i undantagsfall. Lokala förhållanden kan i vissa fall motivera att tillstånd medges. Detta gäller framför allt på platser där tillgången på revisorer/bokföringsmedhjälpare är mindre god.

2.2 Företagsekonomiska skäl
Rekommendationer:

I de fall den sökande kan anföra företagsekonomiskt giltiga skäl för omläggning av räkenskapsåret bör tillstånd i regel ges.

Som exempel på sådana skäl kan nämnas säsongvariationer som inverkar på arbetssituationen under skilda delar av året och regelbundna förändringar i varulagrets storlek och/eller sammansättning, som i väsentlig grad påverkar inventeringsarbetet. Företag som sedan en längre tid tillämpar kalenderår som räkenskapsår torde normalt inte ha behov av annan bokslutstidpunkt - om inte nya omständigheter, såsom ändrad verksamhetsinriktning, volymmässigt utökad verksamhet e.d., tillkommit. Det bör därvid beaktas att en ändrad verksamhetsinriktning får en omedelbar effekt, medan en utökning av verksamheten normalt får bedömas över flera år och avspeglas t.ex. i antalet anställda. Det bör åtminstone klart framgå att arbetsbördan ökat.

Om orsaken till en önskad omläggning av räkenskapsåret är att företaget kommit på obestånd, bör tillstånd i normalfallet inte ges.

Ett aktiebolag som inte haft någon verksamhet sedan det bildades och som börjar driva verksamhet får härigenom normalt anses ha ett giltigt skäl för tillstånd till omläggning av räkenskapsåret.

2.3 Upprepade omläggningar av räkenskapsåret
Syftet med lagregleringen av bokföringsskyldigheten är bl.a. att möjliggöra en riktig information om verksamheten till anställda, kunder, leverantörer och andra borgenärer m.fl. intressenter. Det allmännas intresse består bl.a. i att ett fullgott underlag för deklarationen presteras. En omläggning av räkenskapsåret försvårar bedömningen av rörelsens ställning och resultat genom att jämförelse inte kan göras mellan en obruten serie av enhetliga räkenskapsperioder.

Rekommendationer:

Tillstånd bör inte ges vid upprepade ändringar av räkenskapsårets förläggning.

2.4 Flera rörelser/koncerner
För att få samma räkenskapsår för flera egna rörelser/verksamheter får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd (12 § femte stycket BFL). Detta gäller även koncerner (12 § sjätte stycket BFL).

Valet av räkenskapsår bör styras av den ekonomiskt mest betydelsefulla rörelsen/verksamheten (se Bokföringsnämndens cirkulär nr 8, C 8/2). Observera dock att för enskilda näringsidkare och vissa handelsbolag m.fl. som nämns under avsnitt 1 första stycket ovan skall räkenskapsåret utgöras av kalenderåret om inte dispens har medgetts.

3 Erforderliga handlingar

Rekommendationer:

Ansökan bör innehålla en utförlig redogörelse för de skäl som åberopas för omläggningen. Aktiebolag bör till ansökan foga registreringsbevis, senaste årsredovisning samt bolagsstämmas beslut om omläggning.

4 Tidpunkt för omläggningen

I bokföringslagen regleras inte när en omläggning av räkenskapsåret skall göras. Frågan behandlas inte heller vid tillståndsgivningen.

För aktiebolagen är frågan berörd i aktiebolagslagen. Där framgår bl.a. att uppgift om räkenskapsår skall finnas i bolagsordningen (2 kap. 4 §). Beslut om ändring av bolagsordningen skall fattas av bolagsstämman (9 kap. 14 § första stycket). Vidare skall ändring av bolagsordningen genast anmälas för registrering hos Patent- och registreringsverket, PRV, och får inte verkställas förrän registrering har skett (9 kap. 14 § tredje stycket).

I Regeringsrättens dom RÅ 1993 ref. 17 godtogs dock verkställighet av en ändring av räkenskapsår, trots att PRV ännu inte hade registrerat ändringen. Beslut om ändring av räkenskapsåret hade fattats på extra bolagsstämma före utgången av det då löpande räkenskapsåret. Det förutsattes i domen att ändringen av bolagsordningen genast efter beslutet hade anmälts för registrering till PRV.

Se vidare RSV:s broschyr "Omläggning av räkenskapsår i aktiebolag" (RSV 424 utgåva 2).

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas på ansökningar som kommer in från och med den 1 september 1995 och ersätter RSV Dt 1990:11.

¹Beträffande ansökningar som kommit in före den 1 september 1995, se RSV Dt 1990:11.