På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Fastigheten eller bostadsrätten

Här har vi samlat sådant som du behöver tänka på om din anhöriga ägde en fastighet eller bostadsrätt. Till exempel vem som ska betala fastighetsavgift, vad som händer om bostaden säljs eller om det finns ett uppskov med vinst, samt hur rot- och rutavdrag fungerar.

Fastighetsavgift eller fastighetsskatt

Om den avlidna ägde en fastighet den 1 januari året då dödsfallet inträffade, ska dödsboet betala fastighetsavgift för hela detta år och deklarera underlaget för avgiften året därpå. Detsamma gäller för en fastighet med fastighetsskatt. Om det sker ett ägarbyte, till exempel att någon ärver fastigheten eller att den säljs, är det viktigt att den nya ägaren söker lagfart hos Lantmäteriet. Så länge lagfarten står kvar på den avlidna, kommer Skatteverket begära att dödsboet ska betala avgiften eller skatten.

Fastigheten får ny ägare

Den nya ägaren till fastigheten ska söka lagfart hos Lantmäteriet. Det gäller också om du har fått fastigheten genom arv eller testamente. På Lantmäteriets webbplats finns information om hur du går tillväga.

Säljer dödsboet fastigheten innan den har övergått till en arv- eller testaments­tagare, ska dödsboet deklarera försäljningen året efter det kalenderår som kontraktet skrevs på.

Bostadsrätten får ny ägare

Den nya ägaren ska söka medlemskap i bostadsrättsföreningen. Även vid arv och testamente.

Säljer dödsboet bostadsrätten innan den övergår till en arv- eller testamentstagare, ska dödsboet deklarera försäljningen året efter det kalenderår som kontraktet skrevs på.

Bostadsrättsföreningen ska lämna en kontrolluppgift om försäljningen till Skatteverket och en kopia till säljaren. Kontrolluppgiften, Överlåtelse av bostadsrätt,  innehåller de flesta uppgifter som behövs för att kunna deklarera försäljningen.

Uppskov med vinst

Om den avlidna hade uppskov med beskattning av vinst från en tidigare bostadsförsäljning och personens ersättningsbostad * får en ny ägare, är huvudregeln att dödsboet ska betala skatt på uppskovsbeloppet. Det finns undantag från denna regel. Det är när ersättningsbostaden får en ny ägare genom

  • arv eller testamente till maka, make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år
  • bodelning med anledning av att makan, maken eller sambon dör.

Då flyttas uppskovsbeloppet i stället över till den nya ägaren av fastigheten eller bostadsrätten och beskattas hos den personen senast när han eller hon säljer den. För att den nya ägaren ska slippa skatt, eller få en mindre skatt, kan dödsboet  välja att frivilligt betala skatt för hela eller delar av uppskovsbeloppet. Det uppskovsbelopp som beskattas måste i så falla vara minst 20 000 kronor, eller resterande uppskovsbelopp om det är lägre än 20 000 kronor.

Det uppskovsbelopp som ska beskattas, eller som flyttas till den nya ägaren, ska deklareras av dödsboet året efter det kalenderår som bostaden fick en ny ägare.

* När det gäller uppskov används benämningen ”ersättningsbostad”. Det finns möjlighet att få uppskov med beskattningen av en vinst vid försäljning av en bostad (ursprungsbostaden) om man köper en ny bostad (ersättningsbostad) inom viss tid.

Rot- och rutarbete

Dödsboet får begära avdrag för rotarbeten fram till dödsfallets datum. Det går inte att få skattereduktion efter dödsfallet. Efterlevande barn kan heller inte få skattereduktion för arbete som har utförts i förälders bostad efter dödsfallet.

Flyttstädning i samband med avveckling av dödsboet ger inte rätt till skattereduktion.

Skogsavdrag

Om din anhöriga hade en lantbruksfastighet som det sålts skog från, kan det finnas ett skogsavdrag knutet till fastigheten. Det kan också finnas ett särskilt bankkonto för att skjuta upp beskattning av skogsinkomster – så kallat skogskonto. Om du ärver eller tar över en fastighet med skogsavdrag och skogskonto behöver du deklarera det året efter.

Skatteverket

Till toppen