Fastigheten eller bostadsrätten
Om den avlidna personen ägde en bostad finns det vissa saker du behöver tänka på. Till exempel vem som ska betala fastighetsavgift, vad som gäller om bostaden säljs eller om det finns ett uppskov med vinst eller rot- och rutavdrag.
Om den avlidna har fått uppskov med beskattning av vinsten från en tidigare bostadsförsäljning kan dödsboet behöva betala skatt på uppskovsbeloppet. Därför är det viktigt att det finns pengar kvar i dödsboet. Dödsboet kan också behöva betala fastighetsavgift, fastighetsskatt eller skatt på vinsten om dödsboet säljer bostaden med vinst.
Privatbostad eller näringsverksamhet
Reglerna för inkomstskatt är olika beroende på om den avlidnas bostad räknas som en privatbostad, näringsfastighet eller näringsbostadsrätt.
En bostad som har varit privatbostad för en avliden person kan fortsätta att räknas som privatbostad för dödsboet till och med det tredje kalenderåret efter året då dödsfallet inträffade.
Skillnaden mellan privatbostadsfastighet och näringsfastighet
Privatbostadsrätt, näringsbostadsrätt eller oäkta bostadsrätt?
Fastighetsavgift och fastighetsskatt
Om den avlidna ägde en fastighet den 1 januari året då dödsfallet inträffade, ska dödsboet betala fastighetsavgift eller fastighetsskatt för hela året. Underlag för fastighetsavgift och fastighetsskatt finns med i deklarationen som kommer året efter dödsfallet.
När fastigheten byter ägare är det viktigt att den nya ägaren söker lagfart hos Lantmäteriet, annars står dödsboet kvar som ägare och är den som ska betala fastighetsavgift eller fastighetsskatt.
När dödsboet ska sälja eller ge bort en fastighet
Om dödsboet ska sälja eller ge bort en fastighet måste dödsboet ansöka om en dödsbolagfart hos Lantmäteriet.
Ansökan vid dödsbo (Lantmäteriet) Länk till annan webbplats.
Om du är ensam dödsbodelägare och själv förvaltar dödsboet upphör dödsboet normalt när bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Efter det kan dödsboet inte sälja eller ge bort fastigheten. I stället är det du som ska ansöka om lagfart för att kunna sälja eller ge bort den.
Den som blir ny ägare till fastigheten ska ansöka om lagfart inom tre månader. Det gäller även när en fastighet får ny ägare genom arv eller testamente.
Registrera ägare – lagfart (Lantmäteriet) Länk till annan webbplats.
Nya identitetskrav vid ansökan om lagfart hos Lantmäteriet
Om ett dödsbo eller en fysisk person ska ansöka om lagfart hos Lantmäteriet gäller följande från 1 juli 2026:
- Ett dödsbo måste uppge ett svenskt organisationsnummer om personen avled 1 juli 2026 eller senare.
- En fysisk person måste uppge svenskt personnummer eller samordningsnummer.
Därför kan du behöva ansöka om organisationsnummer eller samordningsnummer hos Skatteverket innan du ansöker om lagfart hos Lantmäteriet.
Om dödsboet behöver ansöka om organisationsnummer
Om dödsboet ska ansöka om lagfart hos Lantmäteriet måste dödsboet ha ett organisationsnummer.
Vem kan ansöka om organisationsnummer?
Ansökan kan göras av:
- någon av dödsbodelägarna
- ett ombud som dödsbodelägarna har utsett
- en mäklare eller annan som dödsboet anlitat för försäljningen.
Vad ska ansökan innehålla?
- personnummer för den avlidna
- en kort beskrivning om varför dödsboet behöver ansöka om organisationsnummer.
Du kan till exempel skriva: ”Dödsboet efter (namnet och personnumret på den avlidna) behöver ett organisationsnummer för att kunna söka lagfart för en försäljning av en fastighet.”
Hur ansöker du om organisationsnummer?
Mejla oss
Du kan mejla din ansökan genom vårt webbformulär Ställ en fråga eller lämna ett svar. Kryssa i rutan för pågående ärende.
Ställ en fråga eller lämna ett svar
Ring Skatteupplysningen
Du kan ringa Skatteupplysningen och lämna uppgifterna.
Om du ringer från Sverige:
Om du ringer från utlandet:
Skicka med post
Du kan skicka ansökan med post.
Posta brevet till:
Skatteverket
205 30 Malmö
Till vilken adress skickar vi organisationsnumret?
Skatteverket skickar dödsboets organisationsnummer (registreringsbevis) till dödsboets registrerade adress.
Om registreringsbeviset ska skickas till en annan adress måste dödsboet anmäla en ny adress till Skatteverket. Vi använder sedan den nya adressen för all post vi skickar från Skatteverket till dödsboet. Post från andra avsändare påverkas inte av adressändringen.
Om du behöver ansöka om samordningsnummer
Om du ska ansöka om personlig lagfart hos Lantmäteriet måste du ha ett svenskt personnummer eller samordningsnummer.
Innan du kan få ett samordningsnummer måste du boka tid på ett servicekontor så att vi kan kontrollera din identitet.
Så här ansöker du själv om samordningsnummer
Boka tid på ett servicekontor för identitetskontroll
I undantagsfall kan identitetskontrollen göras på en passmyndighet, till exempel på en svensk ambassad.
- När bostadsrätten får ny ägare
Om en bostadsrätt får ny ägare ska den nya ägaren söka medlemskap i bostadsrättsföreningen.
Bostadsrättsföreningen ska lämna en kontrolluppgift till både Skatteverket och dödsboet senast den 31 januari året efter att bostadsrätten har fått en ny ägare.
När en byggnad på ofri grund får ny ägare
En byggnad på ofri grund är en byggnad som ägs av någon annan än den som äger marken (fastigheten). Kolonistugor och byggnader som står på arrendetomter är exempel på byggnader på ofri grund och de kallas ibland för ”byggnad å”.
När en byggnad på ofri grund byter ägare ska den nya ägaren meddela Skatteverket att det har skett ett ägarbyte.
Kolonistuga eller byggnad på en arrendetomt byter ägare
Deklarera försäljningen
En försäljning av en fastighet, bostadsrätt eller byggnad på ofri grund ska deklareras året efter att köpekontraktet skrevs på.
Det är viktigt att skilja på om det är dödsboet som säljer, eller om försäljningen sker efter att tillgången har gått över till dödsbodelägarna.
Om försäljningen sker innan dödsboet är skiftat ska försäljningen redovisas i dödsboets deklaration.
Om försäljningen sker efter att tillgången har gått över till dödsbodelägarna ska försäljningen redovisas i delägarnas inkomstdeklarationer.
Dödsboet kan utse ett deklarationsombud som kan använda Skatteverkets e-tjänster för att deklarera för dödsboet och ta del av uppgifter på skattekontot.
Ensam dödsbodelägare
Om du är ensam dödsbodelägare och själv förvaltar dödsboet, blir du oftast ägare till dödsboets tillgångar när bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket.
Det innebär att du ska redovisa försäljningen
- i din egen inkomstdeklaration om försäljningen sker efter att bouppteckningen är registrerad
- i dödsboets inkomstdeklaration om försäljningen sker innan bouppteckningen är registrerad.
Om dödsboet förvaltas av en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor som säljer bostaden för dödsboets räkning ska försäljningen redovisas i dödsboets inkomstdeklaration.
Betala till rätt skattekonto
Om dödsboet säljer tillgången samma år som personen avled ska dödsboet betala in eventuell kvarskatt till det skattekonto som hör till den avlidnas personnummer. Det gäller även om dödsboet har fått ett organisationsnummer för att kunna ansöka om lagfart hos Lantmäteriet.
Om dödsboet säljer tillgången efter det år då dödsfallet inträffade ska dödsboet betala eventuell kvarskatt till det skattekonto som hör till dödsboets organisationsnummer.
Kontrollera om det finns ett uppskov
Om den avlidna hade fått uppskov med beskattning av vinsten från en tidigare bostadsförsäljning hittar du information om uppskovet i specifikationen till inkomstdeklarationen. Du kan även kontakta oss och begära ut information om uppskov.
Uppgifter om uppskov skyddas av sekretess. Det innebär bland annat att vi har begränsade möjligheter att lämna ut information om ett uppskov direkt i telefon.
Så gör du om det finns ett uppskov
Om den avlidna har ett uppskov ska det antingen återföras till beskattning eller överföras till den nya ägaren när ersättningsbostaden byter ägare. Med ersättningsbostad menas den nya bostad som den avlidna köpt vid ett tidigare bostadsbyte.
Huvudregeln är att dödsboet ska återföra uppskovet och betala skatt. Under vissa förutsättningar ska uppskovet istället överföras till den nya ägaren. Dödsboet kan även välja att betala delar av uppskovet och överföra resterande del till den nya ägaren.
Återföra uppskovet
Året efter att bostaden bytt ägare ska dödsboet återföra uppskovet i inkomstdeklarationen genom att fylla i bilaga K2, avsnitt H.
Frivillig återföring – minska ditt uppskovsbelopp Länk till annan webbplats.
När ersättningsbostaden säljs eller övergår till ny ägare Länk till annan webbplats.
Uppskov Länk till annan webbplats.
Överföra uppskovet
Dödsboet ska överföra uppskovet till den nya ägaren om ersättningsbostaden övergår genom:
- arv eller testamente till maka, make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år
- bodelning med anledning av att makan, maken eller sambon dör.
Dödsboet kan istället välja att frivilligt återföra uppskovet och betala skatt.
När uppskovet överförs till den nya ägaren ska denne betala skatt på uppskovsbeloppet senast i samband med att ersättningsbostaden säljs.
För att överföra uppskovet ska dödsboet lämna bilaga K2 och fylla i avsnitt I året efter att bostaden bytt ägare.
Frivillig återföring – minska ditt uppskovsbelopp
Rot- och rutarbete
Dödsboet får begära avdrag för rot- och rutarbeten fram till datumet för dödsfallet. Det går inte att få skattereduktion efter dödsfallet.
Efterlevande barn kan heller inte få skattereduktion för arbete som har utförts i förälders bostad efter dödsfallet. Flyttstädning i samband med avveckling av dödsboet ger inte rätt till skattereduktion.
Skogsavdrag och skogskonto
Om den avlidna personen hade en lantbruksfastighet som det sålts skog från, kan det finnas ett skogsavdrag knutet till fastigheten. Det kan också finnas ett särskilt bankkonto för att skjuta upp beskattning av skogsinkomster – så kallat skogskonto. Om du ärver eller tar över en fastighet med skogsavdrag och skogskonto behöver du deklarera det året efter du har övertagit fastigheten.