På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
När någon avlidit är det delägarna i dödsboet, det vill säga i regel de som är närmast anhöriga, eller ett ombud som delägarna har utsett, som är ansvariga för dödsboets deklaration.
Dödsboet ska lämna Inkomstdeklaration 1 för det år som dödsfallet inträffade. Det gäller för både den inkomst som den avlidna personen hade före dödsfallet och den eventuella inkomst som dödsboet har haft.
Deklarationsblanketten skickas till den adress som dödsboet är skrivet på.
Om dödsboet har tappat bort sin pappersblankett, kan dödsboet deklarera med ombud i tjänsten Inkomstdeklaration 1. Det går också att beställa en ny förifylld pappersblankett.
Det går bara att beställa pappersblankett för den avlidne, Det gör du genom att skicka en skriftlig begäran om att få en ny förifylld deklarationsblankett till Skatteverket. Denna begäran ska vara undertecknad av samtliga dödsbodelägare eftersom ett dödsbo företräds av samtliga dödsbodelägare gemensamt och deklarationen är en handling som omfattas av skattesekretess.
Om begäran görs av ett ombud ska ombudets fullmakt bifogas.
Deklaration samt kopior på andra handlingar för den avlidne kan även lämnas ut om samtliga dödsbodelägare legitimerar sig på ett servicekontor. På ett servicekontor kan även utlämnande ske med stöd av fullmakt som visas upp.
Det som sägs ovan om att beställa en ny inkomstdeklarationsblankett gäller även vid beställning av andra handlingar som ny momsdeklarationsblankett, saldobesked samt kopior på inskickade deklarationer för dödsboet.
Om du som deklarerar för dödsboet deklarerar i tjänsten får du automatiska uträkningar och överföringar. För att kunna deklarera i tjänsten måste du först ansöka om att bli deklarationsombud för dödsboet och sedan använda din egen e-legitimation.
Tjänsten för Inkomstdeklaration 1 är stängd från och med den 3 december och öppnar igen den 16 mars 2021. Välkommen tillbaka!
Har du ingen e-legitimation?
Ett dödsbo finns kvar så länge det är oskiftat, det vill säga så länge det finns tillgångar som inte delats upp mellan arvingarna.
Ett dödsbo ska deklarera för år efter dödsfallsåret om boet
Ett dödsbo behöver inte lämna någon inkomstdeklaration om det enbart haft kapitalinkomster (ränta, utdelning, annan inkomst eller schablonintäkt) som det lämnats kontrolluppgift på.
Om den avlidne var bosatt i Sverige vid sin död, är dödsboet obegränsat skattskyldigt. Detta innebär att dödsboet även ska ta upp inkomster från utlandet i deklarationen.
Dödsbodelägare kan vara den avlidnes efterlevande make, registrerad partner, sambo, arvingar eller universella testamentstagare. Läs mer i broschyren Bouppteckning (SKV 461).
» Till broschyren Bouppteckning (SKV 461)
I de allra flesta fall gäller samma skatteregler för dödsbon som för privatpersoner. Vissa skatteregler gäller dock särskilt för dödsbon. Dessa regler varierar beroende på hur lång tid som gått sedan dödsfallet.
För dödsfallsåret gäller samma regler som skulle ha gällt om personen levt hela det året. Den avlidnes och dödsboets inkomster ska därför redovisas i en och samma deklaration. De tre första åren efter dödsfallet respektive det fjärde året efter dödsfallet och senare gäller särskilda regler.
Läs i Rättslig vägledning om vilka regler som gäller
» Läs mer om de tre första åren efter dödsfallet
» Läs mer om det fjärde året efter dödsfallet och senare
Efter dödsfallet tar dödsboet över den avlidnes skattekonto. Eventuellt över- eller underskott ligger kvar på kontot och ränta beräknas som vanligt.