På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande kan det vara problem med att logga in på Mina sidor.

Logotyp, till startsidan

Arv

Efter bouppteckningen kan dödsbodelägarna skifta boet. Det innebär att ni delar upp tillgångarna mellan varandra som ni själva önskar eller som det står angivet i ett eventuellt testamente.

När ni skiftar boet så kallas det att ni gör ett arvskifte. Arvskiftet är ett avtal mellan delägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Om ni är överens kan ni fritt skifta boets tillgångar efter de värden som ni själva bestämmer. Ett arvskifte kan alltså ske oberoende av de värden som redovisats i bouppteckningen. Det avtal ni skriver, den så kallade arvskifteshandlingen, ska ni inte skicka in till Skatteverket.

Dödsbo med en enda delägare

Eftersom efterlevande maka, make eller registrerad partner ärver före gemensamma barn, är det vanligt med dödsbon som bara har en enda delägare – så kallade enmansdödsbon. Det finns även andra fall där en person är ensam delägare i ett dödsbo.

Om du är ensam delägare i ett dödsbo, övergår tillgångarna från dödsboet till dig när bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Därför behövs ingen särskild arvskifteshandling. Däremot måste du själv se till så att vissa tillgångar registreras på dig – det kallas att föra över tillgångarna. 

Ärva tillgångar från utlandet

Från och med den 17 augusti 2015 kan Skatteverket utfärda ett europeiskt arvsintyg vid arv efter personer som avlidit den 17 augusti 2015 eller senare.

Med hjälp av det europeiska arvsintyget  blir det lättare för medborgare inom EU, med undantag för Storbritannien, Irland och Danmark, att hävda sina rättigheter när det gäller arv i internationella situationer.

Skatteverket

Till toppen