Skillnaden mellan privatbostadsfastighet och näringsfastighet

Även om du eller närstående inte använder bostaden på ett sådant sätt att den uppfyller kraven för privatbostad kan den ändå räknas som det. I så fall måste du kunna visa att du eller dina närstående har en avsikt att använda den som privatbostad.

Om du till exempel hyr ut din bostad till utomstående så kan den ändå räknas som en privatbostad om du kan visa att din avsikt är att använda den som eget eller närståendes boende inom överskådlig tid. Vad som räknas som överskådlig tid bedöms från fall till fall. Oftast är överskådlig tid inte mer än tre år. Det är till exempel inte tillräckligt att dina yngre barn ska flytta in när de har blivit vuxna.

Om det finns flera byggnader på samma tomt ska du göra en bedömning för varje byggnad. Om det till exempel finns en villa och ett så kallat attefallshus kan den ena vara privatbostadsfastighet och den andra näringsfastighet beroende på hur de används.

Komplementhus räknas inte som en egen byggnad och ska därför inte bedömas för sig. Med komplementhus menas byggnader som på grund av sin funktion lika gärna skulle ha kunnat vara en del av småhuset, till exempel garage och förråd.

Som närstående räknas din maka eller make, registrerad partner, föräldrar, mor- och farföräldrar, dina barn, barnbarn och så vidare, och även deras makar, dina syskon och deras makar och barn, barnbarn och så vidare. Som make räknas också sambo om ni har eller har haft gemensamma barn eller om ni tidigare har varit gifta med varandra. Fosterbarn och styvbarn räknas som barn.

Om det är flera delägare till ett småhus kan det vara privatbostadsfastighet för någon eller några delägare, men näringsfastighet för andra delägare. Det beror på att de som räknas som närstående kan vara olika för respektive delägare.

När en privatbostadsfastighet blir en näringsfastighet (eller tvärtom) behöver du ta hänsyn till vissa skattemässiga konsekvenser. Det finns mer information om det på sidan Näringsfastigheter.

Näringsfastigheter

Om det inträffar något som gör att din bostad inte längre ska räknas som privatbostad finns en tröghetsregel. Den innebär att fastigheten kan fortsätta att räknas som din privatbostad under det kalenderår som ändringen inträffar och nästa kalenderår.

Om du säljer fastigheten senast under andra kalenderåret efter att den slutade vara din privatbostad, innebär tröghetsregeln att den ändå beskattas som privatbostadsfastighet till och med försäljningstidpunkten.

Tröghetsregeln är frivillig och du använder den bara om du själv vill.

Om du fått en fastighet i gåva, genom arv eller bodelning och du inte avser att använda den för ditt eget eller dina närståendes boende kan tröghetsregeln göra att den räknas som privatbostad för dig ändå. Då måste den ha varit privatbostad för den tidigare ägaren fram till dagen för överlåtelsen.

Tröghetsregeln gör att bostaden kan fortsätta vara privatbostad när någon förutsättning ändras