En jord- eller skogsbruksfastighet kan bestå av både näringsfastighet och privatbostad. Näringsfastigheten ingår i näringsverksamheten medan privatbostaden inte ingår.
En jord- eller skogsbruksfastighet (lantbruksenhet) kan bestå av
Med skogsbruk menas
Inkomster och utgifter i jord- och skogsbruk beskattas i näringsverksamhet. Enskild näringsverksamhet är antingen aktiv eller passiv. Näringsverksamheten är aktiv om du både driver och i stor omfattning arbetar i jord- eller skogsbruket. Annars är den passiv. När det gäller utarrenderat jord- eller skogsbruk är näringsverksamheten vanligtvis passiv.
Både ägaren och den som använder en lantbruksenhet beskattas för näringsverksamhet. En jord- och skogsbruksfastighet, som klassats som lantbruksenhet, kan samtidigt beskattas både hos ägare och arrendator. En lantbruksenhet kan vara samägd. Var och en beskattas för sin andel av intäkter och kostnader på grund av näringsverksamheten.
En jord- eller skogsbruksfastighet deklareras på en NE-bilaga. Om du har flera näringsverksamheter kan du välja att lämna en NEA-bilaga för varje verksamhet. Observera att du ska redovisa det sammanlagda resultatet från alla verksamheter på NE-bilagan.
I broschyren Deklarera på NE-blanketten – kortfattad information med exempel (SKV 306) finns ett exempel med ifyllda blanketter som visar hur en skogsfastighet kan redovisas på NE-blanketten.
Som privatbostad räknas småhus som till största delen används (eller är avsedda att användas) för ägarens eller närståendes permanent- eller fritidsboende.
En privatbostad på en lantbruksenhet ingår inte i näringsverksamhet och ska därför hållas helt utanför näringsverksamheten. En uppdelning av anskaffningsvärdet mellan privatbostads- och näringsfastigheten ska göras med utgångspunkt i det taxeringsvärde som gällde vid förvärvet, om inte en utredning talar för en annan fördelningsgrund. Det innebär dessutom att vissa utgifter för lantbruksenheten måste fördelas, eftersom de utgifter som avser privatbostad inte får dras av som kostnader i näringsverksamheten. Hit hör till exempel telefon, el, vissa uppvärmningskostnader, räntekostnader, sophämtning och försäkringspremier. Det betyder också att lön till anställd personal inte får dras av som kostnad i näringsverksamheten, om de avser arbeten på privatbostad.
Under vissa förutsättningar kan en privatbostad ändå ingå i näringsverksamheten, detta kallas för slottsregeln. Då ska följande tre kriterier vara uppfyllda:
Du måste själv årligen ta ställning till om bostaden ska beskattas som näringsfastighet eller privatbostadsfastighet.
Andra bostadsbyggnader, där arrendatorer eller anställda bor eller som är uthyrda till utomstående, är alltid näringsfastigheter för fastighetsägaren och ingår i näringsverksamheten.
En lantbruksenhet kan bestå av både privatbostads- och näringsfastighet. Beskattningen skiljer sig åt beroende på hur fastigheten eller en del av fastigheten klassificeras. Av denna anledning kan du vara tvungen att dela upp försäljningspriset på dels privatbostadsfastighet, till exempel mangårdsbyggnad, dels näringsfastighet (övrig del av lantbruksenhet, övrig mark och ekonomibyggnader).
Privatbostadsfastigheten deklarerar du på blankett K5 – Försäljning av småhus (SKV 2105) och näringsfastigheten deklarerar du på blankett K7 – Försäljning Näringsfastighet (SKV 2107).
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.